Jag verkligen hatar att titta på film, någon mer?

Adhd och ADD är ju samma sak nuförtiden, så tekniskt har jag inattentive ADD medan min syster har mixed och hon älskar att kolla på film! Hon har heller inga sömnsvårigheter, något jag lider otroligt av.

Jag tycker inte om att se på film. De brukar vara alldeles för långa och innehålla för mycket "dravel" som inte hade behövt vara med för handlingens skull. Jag tycker lika när det gäller för tjocka böcker. Ta bort lite här och lite där så det blir "lagom" mycket 

Jag älskar att se film och tv-serier, även om jag i långa perioder kommer bort från det. Genre har inte så stor betydelse, bara det är något som tilltalar mig. Fast jag har en viss dragning till filmer från 50-talet av någon anledning, gärna sci-fi och skräck från denna period. Har väldigt lätt för att sugas med i handlingen, så mycket att jag inte kan stänga av en tv-serie för att gå och lägga mig när jag väl börjat titta. Det som däremot stör mig vansinnigt är alla jävla reklamavbrott. Har inte tålamod att sitta och kolla på reklam femtielva gånger i timmen, utan börjar istället kanalsurfa och då är det lätt att tappa bort sig. Film och tv-serier är bäst på bio eller på dvd/blu-ray.

Men ser man på film tillsammans med andra så tillkommer ju även en social aspekt. Den gör så att själva filmen inte blir lika viktig, men inte helt oviktig såklart. Tycker själv att se på film tillsammans hemma hos någon kan vara ett utmärkt sätt att umgås, bara man tar sig tid att snacka lite mellan varven. Saknar filmkvällarna jag hade förr tillsammans med en kompis. Bio däremot är för mig mer ett sätt att njuta av film, inte så mycket ett sätt att umgås. När jag ser film på bio sugs jag in i handlingen så mycket att jag behöver kanske någon halvtimme på mig för att komma tillbaka till verkligeheten igen.  

Hade en moster som var precis som TS. Tio minuter max kunde hon sitta still och kolla på tv, sedan gick hon in i något annat rum och började läsa eller göra något annat. Verkade lite tråkigt faktiskt, främst eftersom alla andra satt kvar vid tv:n, men jag vet ju inte hur hon kände.       

Jag gillar inte att se filmer eller tv-serier, har aldrig gjort det, så jag förstår dig ts. Och jag har INTE nån diagnos, varför skulle man behöva ha det för att inte gilla en grej? :) Problem att sitta still har jag inte, jag har en lång akademisk utbildning med mycket självstudier :D

Jag ser film någon gång/år kanske. Gärna ensam så jag kan se något jag gillar, och sluta se om den är trist. Filmer är ju rätt långa, så det är jobbigt om de är dåliga :/ Samma med serier, har inte följt en serie på flera år, men det har hänt. Att ha filmkväll med kompisarna anser jag totalt skittrist, så pass att jag brukar somna. Jag ser inte meningen med att aktivt bestämma träff för att sitta och stirra på tv i grupp, och särskilt inte flera filmer i rad. Inte särskilt socialt  tycker jag och ännu mer meningslöst blir det i grupp för man tappar lite koncentrationen. Efter flera filmer minns man knappt vilka som var med i vilken film, helt rörigt. Bio någon gång är väl ok, samma där, är filmen bra så kan det ju vara kul enstaka gång. Jag ser inte jättemycket på tv, men ser helst något mer dokumentärt eller tex konserter. 

Jag avskyr också att se på film!
Det är inte roligt att känna så!
Vill gärna slippa se början och sedan att någon berättar så man kan se den senare delen. 
Man kan inget om skådespelare, filmer och så.
Jag gillar heller inte att läsa, bara faktaböcker och tidningar.  

Hej! Har bara läst TS. 

Jag är likadan, men nu har jag kommit på att det beror på att jag är ansiktsblind. Att se en film med massa olika ansikten är SÅÅÅ förvirrande, jag kan inte fokusera på handlingen så jag hänger inte med = att se film blir fruktansvärt tråkigt för mig.

Jag tycker dock att de låter lite som att du har ADHD. 

Jag tycker inte heller om att titta på film eller serier. Jag har så svårt att titta på något som är påhittat och förstår inte hur man kan tycka det är intressant...Måste sitta och pilla med annat medan tvn står på.

För mig gäller dokumentärer och nyhetsprogram. Fast jag hade klarat mig utan tv, den är mest på som sällskap i bakgrunden så man slipper känna sig ensam.

Aldrig tänkt på att jag kanske har någon diagnos pga detta haha. Har mest sett det som en mognadsfas...

Man måste ha tålamod, jag älskar film och kan sitta en hel dag framför film ibland. Jag skulle säga att jag är motsatsen.