Hur går man vidare efter sitt barn har fått feberkramp?

I onsdags kväll va jag, min son på 16 mån och min lillasyster som är nio på väg hem från affären. Sonen hade varit förkyld några dagar men han hade blivit piggare så jag tänkte passa på och handla lite snabbt. När vi vart färdiga så började vi gå hemåt och precis när vi kom till slutet av parkeringen såg jag hur hans ögon åkte bakåt. Han tappade nappen och sträckte på armarna och skakade. Jag visste på en gång vad det som hände och försökte först få liv i han men det va som att han va helt medvetslös. Då ringer jag till 112. Medans jag pratade med kvinnan så började sonen som spy upp saliv. Då får jag panik och tar upp han. Kvinnan meddelat att ambulansen är på väg och skulle han bli sämre ska jag ringa tillbaka på en gång och vi lägger på. Då märker jag att han har vaknat till, han är fortfarande stel som en pinne och hela kroppen skakar, men Hans ögon är öppen och han tittar på mig. Då bestämmer sig hans käke för att låsas. Han skakar fortfarande och börjar göra ljud som jag förstod som frustration över att han kunde inte röra sig. Jag försöker flera gånger att få ett finger mellan tänder för att se till att han inte biter tungan men det går inte, munnen vägrar öppna. Det här på gick i mer än tio minuter men kändes som en hel evighet, till slut så släppte kramporna och han bara sjunk ihop. Han låg helt livlös i mina armar och jag va helt övertygad om att han va död. Jag höll i han och grät tills jag såg att min syster hade fått syn på ambulansen och höll på vinka dom bort till oss. Ambulans personalen tar tempen på han och det ligger på 40,1 och pulsen är alldeles för högt så vi åker. Han ligger fortfarande livlös i mitt knä medans dom pillar på han och ger Alvedon. Han vaknar i några sekunder för att se sig om efter han har fått andas lite syre, men slocknar igen tills vi sitter och väntar på läkaren på akutmottagningen. Vi vart inlagd över natten där febern fortsatt att vara högt som satan, men inga flera kramper. Dagen efter fick vi åka hem och jag fick instruktioner på att försöka få han att dricka så mycket som möjligt och hålla lägenheten och han sval.

Idag är det söndag och han har varit feberfri i drygt 30 timmar. Han är fortfarande inte helt okej, väldigt tröt. Och kinkig och mat lusten är inte riktigt som det ska vara än. På tisdag ska han tillbaka på dagis och jag till jobbet om han fortsätter att bli bättre, men jag gruvar mig. Jag vill inte släppa han ur siktet. Jag sover inte för att jag är rädd att om han kramper på natten kommer jag inte höra honom. Jag tar inte med han ut för jag är nu livrädd för att samma sak händer om jag sätter ner han i vagnen. Hur ska jag kunna sitta vid mitt skrivbord i åtta timmar medans han är på dagis och jag inte vet hur han mår?

Hur har ni andra föräldrar som upplevt liknande gått vidare? Hur har ni gjort för att släppa på rädslan så att allt kunde bli så normalt som vanligt? Jag känner mig helt maktlös och otroligt stressad.