• Anonym (Styvmamma)

    Ohållbar situation med biomamman.

    Känner mig lite frustrerad och behöver lite tips och råd. För några månader sedan träffade jag en underbar man som jag vill spendera resten av mitt liv med. Han är några år äldre än mig (jag är 24 och han är 37) och han har 3 barn från ett tidigare förhållande. Jag har inga barn, jag gick ifrån min dåvarande man när jag träffade min nuvarande pojkvän. Han har två söner på 6 och 9 år som jag träffade ganska tidigt in i förhållandet. De älskar mig och jag älskar dom. Sedan finns en dotter på 3 år som jag inte träffat än då hon i stort sett bara bor hos sin mamma trots gemensam vårdnad. Orsaken har varit att hon varit så liten och hon är van att bo med sin mamma. Mamman till barnen bor dessutom bara ca 50 meter bort i nästa lägenhetslänga. Jag har inte heller träffat mamman till barnen. Grabbarna älskar att va hos sin pappa och nästan gråter när det är dags att påbörja sin vecka hos sin mamma. Jag har som sagt inte träffat mamman men har hört en hel del från min pojkvän och har faktiskt kunnat bilda mig en liten uppfattning om hur hon är. Det här är ren fakta som min pojkvän berättat. Hon är arbetslös, går på socialbidrag, är inte helt okej psykiskt om man kan säga så och det är allmänt kaos i hennes lägenhet, hon har ingen kontroll. Hon har sönerna varannan vecka vilket innebär att varannan helg drar hon iväg med dom runt hela Sverige för att träffa sin familj och pojkvän, de är utspridda runt om i landet allihopa. Killarna har aldrig möjlighet att träffa sina kompisar de helger hon har dom. Dottern drar hon iväg med varenda helg. Hela hennes släkt separerar från varandra och det är allmänt kaos mellan alla. Hon hittar aldrig på några saker med barnen, hon sitter hemma, glor på TV och bryr sig inte om att försöka hitta på något att göra tillsammans. Förstår att man inte alltid har orken men så är det alltid. Det behöver inte vara några stora saker men jag och pojkvännen försöker hitta på lite saker att göra med grabbarna ibland, på nyårsdagen åkte vi till ett badland och annars åker vi till olika lekland ibland. Det skulle aldrig falla henne in att någonsin hitta på något liknande med barnen. Hon har nyligen skaffat körkort som tur är för innan tvingade hon min pojkvän att köra runt på henne. Han har en bil han hade ställt av men hon har fått låna den ett tag för att kunna köra runt själv men han har tröttnat och antingen så vill han att hon köper bilen eller ger tillbaka nycklarna, första helgen med körkort drog hon iväg med alla 3 barnen på en långkörning i snöstorm för att hon bara va tvungen att träffa sin mamma. Ska tillägga att lägenheten hon har står hennes mamma på för hon klarar inte av ekonomin, och hon får inte äga någon bil när hon får socialbidrag så när min pojkvän nämnde att hon antingen måste köpa den eller lämna tillbaka nycklarna så blev hon skogstokig på honom, men han har ju ingen som helst skyldighet att hjälpa henne. Min pojkvän är väldigt snäll och han inser nog inte själv att han ibland blir utnyttjad så jag försöker få honom att stå på sig och tuffa till sig lite, utan att stöta mig på något håll då allt är relativt nytt mellan honom och mig. Hon har av någon anledning lyckats börja renovera köket men hon kan absolut inte betala för en bil, då blir hon jättesur. Har försökt prata med min pojkvän om att träffa hans dotter men hon kommer alltid med undanflykter om saker hon ska göra så varken han eller jag får träffa henne. Han har inte träffat henne på hur länge som helst och då bor dom ändå nästan grannar. De har gemensam vårdnad så jag har sagt till honom att börja kräva att få träffa henne mer. Han är väldigt försiktig och rädd att stöta sig med någon. Hon är 3 år och tanken är att även hon ska bo hos min pojkvän varannan vecka när hon blir äldre. Men hon börjar bli stor och jag tycker att det börjar bli dags att han åtminstone får börja träffa henne lite oftare, annars kommer hon ju aldrig vänja sig vid honom. Ju längre de väntar desto svårare. Tycker ändå hon är så pass stor att hon inte bara måste bo med sin mamma dygnet runt, alla dagar. Jag bor i Närke och min pojkvän med barn bor i Östergötland. Innan jag träffade honom hade jag aldrig velat lämna min familj och stället där jag växte upp men i och med att jag vill att han ska kunna ha en bra relation till sina barn och framförallt kunna bygga upp en relation till sin dotter i framtiden så kommer jag definitivt flytta ner till honom om vi flyttar ihop. Vill ju inte ta barnen från deras skola och kompisar. Nu har barnens mamma fått för sig att hon ska flytta till sin pojkvän som bor en bra bit därifrån, och hon tänker ta med sig dottern. Sönerna "ger hon upp" så dom kommer isåfall bo med oss på heltid men de har fortfarande delad vårdnad om dottern. Kan hon verkligen göra så? Då delar hon ju även upp syskonen. Visst, dottern är van vid att mest bo med mamman men ser man till hur omständigheterna ser ut så skulle jag tro hon får det bättre hos oss. Min pojkvän har ett stabilt jobb, jag kommer söka jobb på deras ort (jag har ett stabilt jobb på min ort nu), hans föräldrar bor på orten och med tanke på hur hon lever och har det tycker jag det kommer blir väldigt synd om dottern som inte får träffa varken sin pappa, syskon eller farföräldrar. Min pojkvän avskyr hennes släkt och vill inte skapa några bråk men om det skulle leda till rättegång och vårdnadstvister om dottern, vad kan vi göra för att ha större chans att vinna? I många fall särar man ju inte barnen från mamman men kan absolut inte tänka mig att hon kommer få det bra med henne. Hon ger självmant upp sönerna men jag vill ju inte dela på syskonen. Jag har ju inte träffat henne och jag vill ändå att hon tycker jag är okej, jag kommer ju vara omkring hennes barn men jag kan inte se att hennes sätt och beteende gynnar barnen på något sätt. Har ni några tips och råd? Undanbeder kommentarer om att hitta en annan man utan barn. Jag är otroligt lycklig och det här är mannen jag vill leva med. Jag älskar dessutom hans barn och kämpar gärna för dom. Det gör min pojkvän också men han vill inte bråka i onödan och barnens mamma verkar väldigt kontrollerande. Vad ska jag/vi göra?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-01-06 03:40
    Oj, det blev inga radindelningar av någon anledning. Hoppas ni orkar läsa hela inlägget ändå. Behöver verkligen tips och råd.

  • Svar på tråden Ohållbar situation med biomamman.
  • Anonym (Mamma)

    Håller med de flesta som svarat. Du verkar leva i en dröm värld. Att kalla sej själv för styvmamma efter ett par månader är ett grovt grovt övertramp. Ännu värre är det att du ska inleda vårdnadstvister och utkräva ett umgänge. Det är inte DINA barn. Barnen har två föräldrar och det är deras sak att jobba tillsammans för att deras barn har det bra. Fungerar inte det är det dom som ska söka hjälp och jobba fram det.
    Att baktala hans ex och tycka och tänka om hennes liv är inte heller okej.
    Allt har 2 sidor och har du hört hennes?
    Varför har han inte lilla tjejen tex?
    Har han skyllt det på mamman eller sagt som det är?
    Tror personligen att han tycker det är otroligt jobbigt att bygga upp den kontakt som behövs för att få ett umgänge att fungera.
    Att finnas som extra vuxen javisst men ta ett steg tillbaka råder jag dej.
    Prata inte om hans ex -det kommer det aldrig komma något gott ur. Möt henne med respekt så förtjänar du både hennes och barnens förtroende.
    Barn förtjänar inte bråk och en trasig omgivning.
    Den dagen dina bonusar blir din vardag så kommer det rosa skimret om den lyckliga familjen visa sina brister. Är du beredd då? Skrapa lite på ytan så kommer du ner i sanningen fortare än du anar.
    Ta in i din skalle att du inte ÄR och KOMMER ALDRIG ATT BLI BARNENS MAMMA!
    Annars kommer din rosa bubbel dröm spricka fortare än du anar.
    Fast jag antar att du redan nu tvingar dom att kalla sej styvmamma eller morsan!

  • Anonym (mamma2)

    run forest run;). skämt osido tror inte du ts är redo eller mogen att ta hand om 3 barn. gör slut och skaffa någon i din ålder utan barn.

  • MuppinCowboy
    puss skrev 2014-01-07 10:07:51 följande:
    Killar som snackar skit om sina ex är det varning på.
    Ja tänk hur många psyko-ex det finns i Sverige

    Sen brukar ju samma kille även ha fler än ett pysko-ex, fast han har bara haft otur antar jag.. för inte kan det ha något med honom att göra  Skrattande


    Dumhet diskriminerar inte
  • Anonym (Marion)
    MuppinCowboy skrev 2014-01-08 00:06:52 följande:
    Ja tänk hur många psyko-ex det finns i Sverige

    Sen brukar ju samma kille även ha fler än ett pysko-ex, fast han har bara haft otur antar jag.. för inte kan det ha något med honom att göra  Skrattande


    Alla separerade mammor är väl psychon? Iaf om man får tro bonusmammorna härinne, det är liksom obligatoriskt.
  • MuppinCowboy
    Anonym (Marion) skrev 2014-01-08 00:11:16 följande:
    Alla separerade mammor är väl psychon? Iaf om man får tro bonusmammorna härinne, det är liksom obligatoriskt.
    Och dessa har det från en säker källa.. dam dam daaaa ----> mannen Skrattande  och då som sagt ofta från en man med flera psyko-ex som förföljer honom.. stackarn är ju helt missförstådd


    Dumhet diskriminerar inte
  • nymedlem
    MuppinCowboy skrev 2014-01-08 00:55:19 följande:
    Och dessa har det från en säker källa.. dam dam daaaa ----> mannen Skrattande  och då som sagt ofta från en man med flera psyko-ex som förföljer honom.. stackarn är ju helt missförstådd


    ´Ha ha....... ja, visst är det synd om karln
  • Brumma
    Anonym (Marion) skrev 2014-01-08 00:11:16 följande:
    Alla separerade mammor är väl psychon? Iaf om man får tro bonusmammorna härinne, det är liksom obligatoriskt.
    Vad bra att ni är så fördomsfria o inte drar alla över en gräns... Jättebra... Verkligen...
  • Anonym (Marion)
    Brumma skrev 2014-01-08 11:37:11 följande:
    Vad bra att ni är så fördomsfria o inte drar alla över en gräns... Jättebra... Verkligen...
    Var och varannan tråd handlar ju om dessa psychobiomammor...så ja.Och gör det inte det så dras ändå alltid paralellen dit
  • sextiotalist
    Anonym (Marion) skrev 2014-01-08 11:39:29 följande:
    Var och varannan tråd handlar ju om dessa psychobiomammor...så ja.Och gör det inte det så dras ändå alltid paralellen dit

    Fast människor som går igenom en separation kan visa sidor som man inte hade en aning om innan. En av mina närmaste väninnor gick igenom en separation, och den kloka och ansvarsfyllda kvinna som jag kände var som bortblåst, hon betedde sig.... ja, som många kunde beskriva, ett psykfall. Det var många och långa samtal med henne innan hon blev sitt vanliga jag igen.

    Är åskådare till en annan separation på långt håll, där kvinnan tog intitativet, och det var en sk lycklig separation tills han hittade en ny, då vägrade hon komma in på gården om hon visste att den nya var där, kläder till barnen lämnades vid tomtgränsen och sådana dumheter.
  • nymedlem
    sextiotalist skrev 2014-01-08 11:46:08 följande:

    Fast människor som går igenom en separation kan visa sidor som man inte hade en aning om innan. En av mina närmaste väninnor gick igenom en separation, och den kloka och ansvarsfyllda kvinna som jag kände var som bortblåst, hon betedde sig.... ja, som många kunde beskriva, ett psykfall. Det var många och långa samtal med henne innan hon blev sitt vanliga jag igen.

    Är åskådare till en annan separation på långt håll, där kvinnan tog intitativet, och det var en sk lycklig separation tills han hittade en ny, då vägrade hon komma in på gården om hon visste att den nya var där, kläder till barnen lämnades vid tomtgränsen och sådana dumheter.
    Sånt där kan jag till viss del förstå om mannen hade lämnat henne för den nya. Men när hon har lämnat relationen så känns det där beteendet än mer ....... märkligt....

    Jag anser att mitt ex nya kvinna är ett riktigt psyko, men som tur är har vi inga gemensamma barn så jag slipper ha med den kvinnan att göra. Mannen får "låna" mitt barn när hon inte är hemma. Ha ha...... så lite psyko är kanske jag också? (fast den kvinnan har betett sig illa mot mitt barn, så jag har goda skäl för mitt beteende)
  • Brumma
    Anonym (Marion) skrev 2014-01-08 11:39:29 följande:
    Var och varannan tråd handlar ju om dessa psychobiomammor...så ja.Och gör det inte det så dras ändå alltid paralellen dit
    Kan ju bero på att man inte startar en tråd om man inte har problem? Det finns flera försök till att starta positiva trådar om bonusar, förhållande till barnens andra förälder samt deras nya respektive, men av ngn anledning tar dessa trådar aldrig "fart"...

    O jo, tycker det är höjden av dubbelmoral när man förkastar en grupp människor för att de förkastar o baktalat en grupp människor pga att man fått uppfattningen att de förkastar o baktalat en annan grupp människor.. Det talar liksom emot sig själv o visar ganska mkt på vilken sorts människa som skriver...

    O tyvärr har jag, precis som Sextiotalist, erfarenhet av hur främst kvinnor blir som förvandlade efter en separation.. En av mina närmre vänner, vettig "vanlig" mamma som har diskuterat detta hur vissa beter sig i en separation ganska mkt innan hon själv lämnade pappan till hennes barn, blev just en sådan "galen biomamma". Hon baktalar, anser att pappan skall betala även för barnens möbler o kläder i hennes nya bostad (där även hennes nya kille bor), snackar skit om pappan på Facebook så deras barn kan läsa osv.. Pappan är ingen ängel han heller o beter sig illa han med men inte riktigt på samma nivå. Båda använder barnen som vapen mot varandra.

    Har även fler vänninor som visar ordentligt prov på att normalt tänkande blir en omöjlighet för vissa mammor när man separerar (o nej, inte i ngt av fallen har pappan lämnat för ngn ny). Av de separerade pappor jag känner beter sig EN illa (samma som jag skrev om ovan), o ingen av de andra snackar skit om sina ex...

    Min man snackar inte skit om sitt ex heller (bara när vi är mitt i en konflikt o det måste UT, men jag tar för givet att det låter likadant hemma hos henne), utan det som jag inte gillar med henne har jag upptäckt helt själv.

    Förövrigt har jag aldrig stött på en tråd där det påstås att ALLA kvinnliga ex är psykobiomammor som du påstår - länka gärna till alla dessa trådar... Däremot finns många trådar där man har problem med bonusarnas mamma o det brukar friskt försvaras från alla möjliga (skulle inte förvåna mig om du är en av dessa försvarare) med att alla bonusmammor är psykotjejer som lägger sig i barnens uppfostran, förbjuder männen att ha kontakt med sina ex samt eller hatar barnen...

    Som sagt - startar man en tråd gör man det oftast för att man har ett problem, i de fall det funkar relativt bra (som i mitt fall) finns ingen anledning att starta en tråd...
  • Anonym (Mamma)

    Men snälla ni hur kan man ha problem med något man inte har med att göra?
    jag och mitt ex har inga problem med vår relation om våra barn ändå ska hans nya skapa ett. Hur är man funtad då?

  • MuppinCowboy
    Anonym (Mamma) skrev 2014-01-08 14:04:03 följande:
    Men snälla ni hur kan man ha problem med något man inte har med att göra?
    jag och mitt ex har inga problem med vår relation om våra barn ändå ska hans nya skapa ett. Hur är man funtad då?
    Det är synd när sådant händer, men man får också vara medveten att i många fall säger mannen en sak till exet och en helt annan sak till nya frun/sambon,.
    Det är alltså inte helt otroligt att han håller med er båda och tycker ni har rätt för att sen sitta och säga samma sak till nästa kvinna.

    Mycket tjafs och onödigt bråk hade kunnat försvinna om det inte vore för detta.
    Nu gör ju inte alla män så men tyvärr fler än ett fåtal.


    Dumhet diskriminerar inte
  • nymedlem
    Anonym (Mamma) skrev 2014-01-08 14:04:03 följande:
    Men snälla ni hur kan man ha problem med något man inte har med att göra?
    jag och mitt ex har inga problem med vår relation om våra barn ändå ska hans nya skapa ett. Hur är man funtad då?
    Får hoppas att hans nya snart blir hans ex!
Svar på tråden Ohållbar situation med biomamman.