Hur bemöter jag mitt barn när det är en liten "polis" och håller ordning på alla, styr & ställer osv?

Det kan ju vara bra att prata om det hemma hur man är en bra kompis, lyssnar på varandra och bestämmer tillsammans tex. Hemma kan ni ju markera att hon inte får bestämma över er men gärna komma med förslag på vad ni ska göra/fråga snällt kommer man ju ofta längre på. Det som händer på dagis är ju upp till dagis att hantera. Det är ju bra att dagis berättar för er att hon är sån på dagis men sen får du nog fråga dem vad de gör åt det om något. Kanske är det inte ett problem?

Tack för svar. Men fröken nämnde det idag. Med ett litet leende på läpparna. Jag bekräftade det bara genom att säga att vi märkt att detta beteende dumt upp. Hemma så håller hon inte på så, tror hon känner och vet att det är vi som bestämmer. På fsk verkar hon passa på genom att tillrättavisa andra barn som gör nåt fel. Lite svårt att ta det hör hemma när hon inte har det hörbeteendet hemma... Varför jag frågar er är för att jag upplevde det som lite "kritik" (är kanske föör känslig men hellre det än arrogant). Vill såklart göra ett försök till bättring...

Vår dotter var likadan, nu vid fem år är det mer jämt. Vi har påpekat att man får turas om men aldrig sett hennes starka vilja som negativ.

Vi hade detta "problem" på min fsk där jag jobbar med ganska många barn, vi gjorde ett litet tema kompis, där vi inriktade oss på böcker bl.a. Boken snick och snack som är väldigt bra. Att kommunicera genom en berättelse gjorde att barnen satt sig in i situationen väldigt bra så jag rekommenderar just den boken väldans! Vi provade oss fram och diskuterade till en början väldigt mycket om hur man är en bra kompis men vi tyckte inte att de gav så stor effekt, men just när dom fick se bilder och höra denna berättelsen gav dem väldigt mycket och många av barnen fick upp ögonen för hur man ska vara en bättre vän:) bara litet tips

Leker hon aldrig med barn utanför förskolan? Isf kan du ju lyssna med ett halv öra när de leker. Är ni stränga o har höga krav på att hon ska vara "duktig" o göra rätt i alla lägen eller tillåter ni henne att busa som en liten i den åldern ska?

Tack för alla svar och infallsvinklar. Den där boken ska jag kolla om den finns på bibblan. Om vi är för stränga är ju svårt att säga själv. Vi har regler och ordning men såklart massa bus och kärlek i precis allt vi gör. Det är ett otroligt älskat barn. Och hon känner det för hon ger själv så mycket kärlek tillbaka till alla. I morse på väg till fsk sade hon lyckligt "mamma, jag ÄLSKAR familjen!" Hon blev storasyster för 10 månader sedan och hon blev verkligen storasyster på en gång; vill hjälpa till, vill visa hur man gör, vad man får/inte får göra osv. Kanske är detta bara samma grej men att hon inte fattar att barnen på förskolan inte behöver vägledas av henne liksom... Anyway ska försöka prata med någon personal på fsk vid tillfälle. Nu när vi är medvetna om detta kommer vi ju vara med vaksamma på att bryta in när det ev sker i hemmet osv. Om ni kommer på nåt jag kan dra nytta av - skriv!! Kram på er

Mina syskonbarn har samma problem. Svägerskan är ordningsnazist och har uppfostrat dem med ordning och reda in absurdum. Nu kan föräldrarna inte förstå varför barnen fostrar på sina vänner...