Hur kommer man över sorgen och saknaden efter man lämnat bort sin katt?
Hej,
Jag undrar om det finns någon här som suttit i samma sits som jag gör just nu, som har varit tvungen att lämna bort sitt älskade husdjur?
Igår lämnade jag bort min älskade katt och min bästa vän som jag haft i 8år. Jag var tvungen för hennes skull. Hon var väldigt "mammig" av sig och skulle vara kloss in till mig var jag än var och gick efter mig över allt och sov med mig alltid. En underbar katt som behövde mycket kärlek och uppmärksamhet, som jag alltid gav henne när jag var hemma eller kom hem. Men det jobbiga var ju att jag var ju mer på jobbet än hemma. Är oftast iväg 8-12 timmar nästan alla dagar i veckan. Och ibland hände det att man träffade kompisar eller tränade efter jobbet eller på sina lediga dagar. Tyckte så synd om henne för jag kände ju att hon inte mådde bra, min älskade.
Hon fick komma till ett nytt hem. En familj där någon alltid är hemma så hon har sällskap och får mycket kärlek. Jag vet att hon kommer få det bra. Men kändes så jobbigt när jag lämnade och skulle gå. Tanken på att aldrig mer få se henne igen och jag kände skuldkänslor. Kände mig skit taskig, som att jag har svikit henne. Min bästa vän.
Har nu gråtit konstant sen igår, hela dagen idag och tänker på henne för varje sekund som går. Snälla ni måste hjälpa mig. Har ni någonsin gått igenom detta? Berätta! Hur går man vidare och när avtar sorgen och saknaden?
/ En mycket ledsen och förtvivlad tjej.