• milda matilda

    Vilken är den "bästa" åldersskillnaden?

    Jag har ett barn på 13 månader och börjar längta galet mycket efter ett till barn. Problemet är bara att min man inte gör det och jag har ingen aning om ifall han kommer bli sugen om ett halvår eller om 5 år.

    Så hur stor åldersskillnad är det mellan dina barn och vad är det för fördelar och nackdelar med det?


  • Svar på tråden Vilken är den "bästa" åldersskillnaden?
  • emsapemsa

    Jag tror att det finns för och nackdelar med alla åldersskillnader. Och det verkar bero en hel del på hur barnen är som individer. Har ett par vänner som har 18 månader mellan sina barn och det funkar jättebra! Så mysig och lugn familj. Sedan har jag min bror som har tre barn med 5 år mellan varje och dom bråkar konstant. Det skiljer 5 år på mig och min bror och min mamma säger att det funkade väldigt bra, då min bror var väldigt lillgammal. Så det bror nog väldigt mycket på varje familjs situation och barnens personligheter helt enkelt :)

  • Diao

    Jag har en dotter född juni 2011, och en son född mars 2013. Nackdelarna är väl att det kan vara tufft att ha två småbarn samtidigt. Att försöka få ihop vardagen helt enkelt. Fördelen är ju att det inte skiljer speciellt mycket i ålder, så de leker väldigt bra ihop trots att sonen knappt är 1 ännu. De gillar att vara tillsammans, och blir varandras trygghet. 


    Nemi 2011 & Theodor 2013
  • Mickan76

    Mellan nr 1 och nr 2 är det 5 år och 4 mån. Mellan nr 2 och nr 3 är det 2 år och 4 mån. Vi har alltså både haft långt och tätt mellan barnen. Det finns fördelar och nackdelar med båda varianterna. Det är ju så klart jobbigare med tätt. Å andra sidan blir de ju så himla bra kompisar. Men alla tre har en enorm kärlek och lojalitet till varandra.

  • Lindsey Egot the only one
    lövet2 skrev 2014-02-03 23:16:41 följande:

    De första 4 barnen kom vartannat år. Perfekt åldersskillnad både tyckte och tycker jag. Sedan blev det 4 och 5 år mellan, och det blev för stort glapp. Babygrejorna hann försvinna i något svart hål och åldersskillnaden gjorde att barnen inte lekte med varandra på samma sätt. Det blev mer att det äldre syskonet tog rollen av att vara barnvakt, och så var det ju inte meningen att bli ...


    Va olika det kan va. Min yngsta och näst yngsta är det 7 år emellan och de leker jättebra. Ja de har lekt bra allihop. Och bryr sig faktiskt inte om åldern på kompisar heller utan leker gärna med ett barn som är 4 år yngre som 3-4 år äldre.
  • milda matilda

    Tack för era svar! Skönt att höra att de nog kommer kunna leka även om det skulle bli 3-4 år emellan. Jag har nog fått en hangup på att det "borde" vara 2 år mellan barnen dels pga att det är väldigt vanligt och dels pga att jag själv har ett syskon som är 2 år yngre. Vi bråkade något fruktansvärt när vi var små, men var också bästa vänner och är det fortfarande.

    Jag ser det nästan som en skyldighet mot vårat barn också att skaffa ett någorlunda jämnårigt syskon. Kanske pga att jag har en stor bonus (alltså halvsyskon) och jag har alltid tyckt att hen verkar så sorgligt ensam och alltid haft väldigt stort behov av att vara nära oss vuxna, svårt att roa sig själv etc.

    Men att döma av era svar så kan man inte på förhand säga om det är bäst med 2, 3 eller 4 år emellan och kanske bättre då att vänta ut mannen så att vi alla verkligen vill.

  • milda matilda

    Oj det låter verkligen jobbigt, hoppas ni mår bättre nu. Jag känner verkligen igen mig, allt har varit så oförskämt enkelt med första barnet och jag älskar varje dag, kanske därförjag längtar så mycket efter en till. Ditt svar gav mig en tankeställare.


    Pim skrev 2014-02-03 23:41:51 följande:
    Jag har 18 månader mellan mina. 

    Hos mig var det fruktansvärt att få barnen så tätt. Min första var en underbar kille, jag älskade nästa varje dag med honom och njöt. Jag tänkte att eftersom jag ändå vill ha en till, så kan vi få det överstökat så snart som möjligt. Hur jobbigt kunde det vara med en till, liksom. Jag ville kunna komma i form så snabbt som möjligt och jag visste att jag nog bara ville ha två barn. 

    Sen kom tvåan och på ett sätt började helvetet. Ettan tog det VÄLDIGT hårt, jag kände inte igen honom alls. Han förändrades på en natt, trots att vi gjorde allt "enligt boken" och det var jättejobbigt och smärtsamt att se. Jag brottas fortfarande med det dåliga samvetet gentemot dem båda. Jag tog det väldigt hårt både psykiskt och fysiskt och har nu, 3 år senare nästan återhämtat mig. Jag önskar att vi hade en lugn liten familj, men lugn är något som vi nästan aldrig har. De bråkar om ALLT, slåss, skriker så det skär i öronen, etc. De har sina bra stunder också, men det bråkiga överväger när de är tillsammans. Är de var för sig är de fantastiska, lugna, tålmodiga och förstående - att vara med dem var för sig på tumanhand ger mig energi att orka med allt det andra.

    Jag älskar dem båda så otroligt mycket och jag skulle inte byta bort dem för någonting i hela världen. Jag ångrar inte någon av dem och jag skulle inte vilja få något ogjort. MEN jag visste inte vilken påfrestning det skulle bli för mig och för vårt första barn att utöka familjen. Jag hade inte en aning. Det kan man inte ha. Man kan bara hoppas på det bästa och göra det bästa man kan av situationen.

    Helt ärligt så tror jag inte att man kan rada upp för- och nackdelar och sen ta beslutet utifrån det. Alla barn är individer och bara för att det har funkat med barn tätt i en familj behöver det inte funka i en annan. Allt beror på hur barnen är/mår och hur ni, föräldrar är och mår och det där kan man inte alltid förutse tyvärr. Jag vet familjer där föräldrarna knappt klarar ett barn och jag vet familjer som har 5 barn och har det hur bra som helst. Det viktigaste är nog att man är säker på sitt beslut, så att man kan återgå till den känslan när man tror att man håller på att bli vansinnig och bara vill kasta in handduken ifall det skulle bli så att det inte blir så fantastiskt som man föreställde sig det.

  • Flickan och kråkan
    milda matilda skrev 2014-02-04 12:23:56 följande:
    Tack för era svar! Skönt att höra att de nog kommer kunna leka även om det skulle bli 3-4 år emellan. Jag har nog fått en hangup på att det "borde" vara 2 år mellan barnen dels pga att det är väldigt vanligt och dels pga att jag själv har ett syskon som är 2 år yngre. Vi bråkade något fruktansvärt när vi var små, men var också bästa vänner och är det fortfarande.

    Jag ser det nästan som en skyldighet mot vårat barn också att skaffa ett någorlunda jämnårigt syskon. Kanske pga att jag har en stor bonus (alltså halvsyskon) och jag har alltid tyckt att hen verkar så sorgligt ensam och alltid haft väldigt stort behov av att vara nära oss vuxna, svårt att roa sig själv etc.

    Men att döma av era svar så kan man inte på förhand säga om det är bäst med 2, 3 eller 4 år emellan och kanske bättre då att vänta ut mannen så att vi alla verkligen vill.
    Jag skulle inte ha panik. Har som sagt både nära och långt mellan mina barn och ser som sagt fördelar mellan båda. Jag har "bara" en syster och hon är 7 år äldre. Vi har alltid varit oerhört nära och är så fortfarande. Givetvis har vi inte lekt på det sättet som vi hade gjort om vi varit jämnåriga, men "barnvakt" har hon då aldrig varit i närheten som roll   . Ser ju på mina "stora". De leker som just jämnåriga (bråkar därefter också ), men de leker gärna med minstingen också men så klart på ett annat sätt. De visar, bygger torn etc. Mellansonen (snart 5) spenderar jättegärna en hel dag på lekmadrassen med lillebror och bara är - sjunger, gosar, tittar i pekböcker, piper med leksaker, kör med bilar etc. Han leker jättegärna med bästa kompisens lillasyster som är 1,5 år också. Han leker då mer genom att få känna sig stor, visa hur man gör, lära ut. Å andra sidan är han jättegärna med dem som är ett par år äldre också....och visar honom sådant han inte kan . Fascinerande med barn . Det blir bra när man som föräldrar vill ha ett barn till .
  • milda matilda

    Det har du nog alldeles rätt i


    Flickan och kråkan skrev 2014-02-04 12:36:06 följande:
    Jag skulle inte ha panik. Har som sagt både nära och långt mellan mina barn och ser som sagt fördelar mellan båda. Jag har "bara" en syster och hon är 7 år äldre. Vi har alltid varit oerhört nära och är så fortfarande. Givetvis har vi inte lekt på det sättet som vi hade gjort om vi varit jämnåriga, men "barnvakt" har hon då aldrig varit i närheten som roll   . Ser ju på mina "stora". De leker som just jämnåriga (bråkar därefter också ), men de leker gärna med minstingen också men så klart på ett annat sätt. De visar, bygger torn etc. Mellansonen (snart 5) spenderar jättegärna en hel dag på lekmadrassen med lillebror och bara är - sjunger, gosar, tittar i pekböcker, piper med leksaker, kör med bilar etc. Han leker jättegärna med bästa kompisens lillasyster som är 1,5 år också. Han leker då mer genom att få känna sig stor, visa hur man gör, lära ut. Å andra sidan är han jättegärna med dem som är ett par år äldre också....och visar honom sådant han inte kan . Fascinerande med barn . Det blir bra när man som föräldrar vill ha ett barn till .

  • Litet My
    milda matilda skrev 2014-02-04 12:23:56 följande:
    Tack för era svar! Skönt att höra att de nog kommer kunna leka även om det skulle bli 3-4 år emellan. Jag har nog fått en hangup på att det "borde" vara 2 år mellan barnen dels pga att det är väldigt vanligt och dels pga att jag själv har ett syskon som är 2 år yngre. Vi bråkade något fruktansvärt när vi var små, men var också bästa vänner och är det fortfarande.

    Jag ser det nästan som en skyldighet mot vårat barn också att skaffa ett någorlunda jämnårigt syskon. Kanske pga att jag har en stor bonus (alltså halvsyskon) och jag har alltid tyckt att hen verkar så sorgligt ensam och alltid haft väldigt stort behov av att vara nära oss vuxna, svårt att roa sig själv etc.

    Men att döma av era svar så kan man inte på förhand säga om det är bäst med 2, 3 eller 4 år emellan och kanske bättre då att vänta ut mannen så att vi alla verkligen vill.
    Vi har 6 år emellan, kan faktiskt inte finna någon nackdel med det alls heller, bara fördelar och de är otroligt tighta.

    Jag tror inte man skall stirra sig blind på ålder, ser man sig omkring i samhället så ser det ganska olika ut, de som har mycket äldre eller yngre syskon där de är jättetighta och de som det skiljer ett år på som inte pratar med varandra. Ofta tänker man att barnen skall ha någon de leka bra med tillsammans samtidigt så glöms det ofta bort att barnen ju växer upp och andra saker än ålder spelar en större roll hur relationen skall bli.
  • Gathehielm

    Två och ett halvt mellan mina. Funkar bra.

    Tror faktiskt inte att ålderskillnaden gör särskilt mycket varken till eller från. Jag är fem år yngre än storasystern och sexton år äldre än lillebror, och det såg jag inga problem med alls under uppväxten. Rätt kul att vara blöjspecialist vid arton, faktiskt.

  • Annaïck

    det är 22 manader mellan och de brakar mycket, men har ocksa sällskap av varandra och leker. Är det mer än 4 ar mellan barnen är det nog mindre brak men de är nog inte sa mycket tillsammans.

  • En blå giraff

    Jag har 3 år 9 mån emellan. Skulle absolut inte rekommendera mindre än 3 år emellan, och gärna 4 år eller mer emellan om man kan. Mina leker bra men slåss mycket också. 

    Funderar på en trea men då vill vi ha 6-7 år mellan nr 2 och nr 3 i så fall....

  • Serendipitet

    Ingen? Och alla?
    Tror det beror på barnen som individer. 

    Däremot finns det känsliga perioder och det är väll vid 3, 6 och 9 - års ålder när de brukar gå igenom en större utveckling, men som jag skrev tidigare.. Barn är individer. 

    Jag har 7 år mellan mina. Min äldsta dotter älskar sin lillasyster och önskade henne i 3 år innan hon kom. Men hon hade varit ensam så länge att det är svårt för henne att dela med sig av uppmärksamhet. Hon försöker också vara mer som en mamma än syster. 


    *** Ellinor 2005/09/22 *** Evelina 2012/01/15 ***
  • Alva3

    Tycker 4 år är det bästa. Har två pojkar som ska fylla 8 respektive 4 år. Och en liten kille som ska tills ut nu i mars.


    William 2006-12-27~ Maximilian 2010-11-30~ BF 2014-03-24
Svar på tråden Vilken är den "bästa" åldersskillnaden?