• Anonym (sorg)

    Gråter hysteriskt över hans död

    Min första kärlek dog oväntat för nästan ett år sedan. Kommer aldrig bli en människa efter detta. Smärtan äter upp mig. Tanken på att jag aldrig kommer att få möta honom igen får mig att gråta hysteriskt! Jag känner panik!

  • Svar på tråden Gråter hysteriskt över hans död
  • Anonym (sorg)
    en blind vän skrev 2014-02-07 21:23:35 följande:
    Hej syster.
    Min sorg är när jag "förlorade" min familj. Frun hittade annan. Vi skildes. Jag förlorade "allt" som var värdefullt för mig. Jag tänkte på självmord. Jag grät floder. Jag gick ner i vikt och kunde inte sova. Det här hände för fem år sedan. Jag tog hjälp av bla sorgebearbetningen, se tidigare inlägg. Jag bad på mina knän att Jesus skulle hjälpa mig på något sätt. Jag talade/bearbetade det hela med min omgivning. Jag t o m talade med främlingar.

    Så här i efterhand så har mycket positivt hänt. Jag har mycket bra och nära relation till mina söner. Dock inte till dottern. Jag har kunnat göra många roliga äventyr med mina söner som min fru inte velat följa med på om vi hade varit gifta. Jag har hittat en ny "familj" i den församling som jag regelbundet går till. På något sätt lever jag i den bästa av världar. Jag bemöts av respekt av min exfru idag. Jag sa inte ett ont ord till henne när vi skulle skiljas. Det är jobbigt att hålla igen sin egen mun Tyst. Det vet du.
    Bilden på du ser på min avatar är skuggsiluetten av min familj en strålande vinterdag. Men jag är glad att jag fick ha min familj i 15 år. Det är många som inte får ha någon familj alls eller bara några år.
    Jag kommer inte ihåg när jag slutade sörja men minst ett år .
    Hej bror
    Vilka jobbiga grejer du har varit med om! Hur mår du idag? Vill du fortfarande ha din exfru? Tråkigt att din kontakt med dottern är dålig, men sådant kan ändra sig. Tappa inte hoppet. Det minsta din exfru kan göra är att respektera dig efter det som hänt. Något annat ska du inte acceptera. 
  • Anonym (sorg)
    Anonym (också i sorg) skrev 2014-02-08 01:18:13 följande:
    Min sambo fick en hjärtinfarkt och var död 3 timmar senare. Det har nu gått över 1 år. Efter att ha levt lyckliga i över 30 år känns ensamheten svår. Sorgen tar tid att bearbeta och man går igenom många faser. Jag har pratat, pratat och åter pratat för det är mitt sätt att bearbeta sorgen. För mig har det varit viktigt att höra mig själv säga alla svåra saker, inte bara tänka dom.

    Jag bestämde mig från början att på något sätt ta mig igenom sorgen, hur visste jag inte, men att han inte dog för att han ville göra mig illa, och när jag besöker hans grav så har jag bestämt, att det inte är för att sörja, utan för att ge mig kraft att gå vidare. Varje kväll säger jag god natt till honom för jag tror att han väntar på mig där någonstans, kanske på den andra sidan.

    Jag fick en möjlighet att prata några gånger med en psykolog och han fick mig att förstå att jag är också viktig, jag ska äta, sova och leva.  Livet går långsamt vidare, trots att det blir väldigt annorlunda.

    Hoppas du finner din lycka!
    Tack för att du delar med dig av det du har varit med om. Det betyder mycket att få läsa andras erfarenheter. Beklagar sorgen.
  • en blind vän
    Anonym (också i sorg) skrev 2014-02-08 01:18:13 följande:
    Min sambo fick en hjärtinfarkt och var död 3 timmar senare. Det har nu gått över 1 år. Efter att ha levt lyckliga i över 30 år känns ensamheten svår. Sorgen tar tid att bearbeta och man går igenom många faser. Jag har pratat, pratat och åter pratat för det är mitt sätt att bearbeta sorgen. För mig har det varit viktigt att höra mig själv säga alla svåra saker, inte bara tänka dom.

    Jag bestämde mig från början att på något sätt ta mig igenom sorgen, hur visste jag inte, men att han inte dog för att han ville göra mig illa, och när jag besöker hans grav så har jag bestämt, att det inte är för att sörja, utan för att ge mig kraft att gå vidare. Varje kväll säger jag god natt till honom för jag tror att han väntar på mig där någonstans, kanske på den andra sidan.

    Jag fick en möjlighet att prata några gånger med en psykolog och han fick mig att förstå att jag är också viktig, jag ska äta, sova och leva.  Livet går långsamt vidare, trots att det blir väldigt annorlunda.

    Hoppas du finner din lycka!
    Hej . Beklagar verkligen. Du har fina tankar om hur du tog dig igenom din sorg. Ja, du är också viktig. Ditt inlägg var viktigt för TS och även för mig.
    ,--O-O
  • en blind vän
    Anonym (sorg) skrev 2014-02-08 06:57:01 följande:
    Hej bror
    Vilka jobbiga grejer du har varit med om! Hur mår du idag? Vill du fortfarande ha din exfru? Tråkigt att din kontakt med dottern är dålig, men sådant kan ändra sig. Tappa inte hoppet. Det minsta din exfru kan göra är att respektera dig efter det som hänt. Något annat ska du inte acceptera. 
    Hej syster och godmorgon.
    Jag mår oförskämt bra idag. Nej jag vill inte ha tillbaks min exfru. Angående mina barn så tappar jag aldrig hoppet, jag bara konstaterar att jag inte har så bra kontakt med min dotter. Jag vill inte dölja något för mig själv även om det kan vara jobbigt.
    Japp min exfru respekterar mig idag i allra högsta grad. Det är nämligen så att jag har mycket bra kontakt med hennes nya man. Han berättade i början att hon ville att han skulle vara extrapappa vilket han vägra. Så hon har ju "bara" mig att tala med när det gäller problem med barnen. Hon har ju mer problem med dom än jag då hon har en annan attityd mot dom. Sen har det ju hänt saker som har tvingat oss att samarbeta för våra barns skull. För mig har det inte varit något problem för jag visste att problem dyker upp om man har växande barn. Men det har ju varit jobbigt för exfrun att samarbeta med mig. Jag har senare fått beröm av henne hur bra hand jag har med barnen. Livet är komiskt. 
    Ikväll så kommer det hem en dejt från ett annat land. Livet går vidare för mig.

    Har du talat högt med din älskade i himmelen?
    Har du sagt till honom hur mycket du saknar honom?
    Har du sagt högt att du är arg på honom för att han lämnade dig?

    Jag tror han vill höra dig säga det.
    Jag tror han vill att livet går vidare för dig.
    ,--O-O
  • Anonym (sorg)
    Anonym (Sorg 2) skrev 2014-02-07 23:11:52 följande:
    Idag är det 10års sedan mitt x dog i en tragisk bilolycka, han blev påkörd när han cyklade. Vi var inte tillsammans när det hände , hade gått några pr emellan men samma dag ja fick reda på det så kom det där skriket från magen, hyperventilerade och jag grät i floder i många dagar och veckor.

    Det tar tid och sörja, har fällt någon tår även efter 1år dock inte gråtit sådär hysteriskt.

    Idag har det gått 10år, jag tänker på hobom då och då. Jag är ledsen för hans och hans familjs skull att han bara blev 20år och aldrig fick chansen att bli äldre.

    Du borde prata med någon så du kan få bearbeta din sorg ..
    Vad hemskt! Det känns i magen att läsa din text. Hur känner du idag? Känner du av den där paniken fortfarande?
  • Anonym (sorg)
    en blind vän skrev 2014-02-08 10:51:37 följande:
    Hej syster och godmorgon.
    Jag mår oförskämt bra idag. Nej jag vill inte ha tillbaks min exfru. Angående mina barn så tappar jag aldrig hoppet, jag bara konstaterar att jag inte har så bra kontakt med min dotter. Jag vill inte dölja något för mig själv även om det kan vara jobbigt.
    Japp min exfru respekterar mig idag i allra högsta grad. Det är nämligen så att jag har mycket bra kontakt med hennes nya man. Han berättade i början att hon ville att han skulle vara extrapappa vilket han vägra. Så hon har ju "bara" mig att tala med när det gäller problem med barnen. Hon har ju mer problem med dom än jag då hon har en annan attityd mot dom. Sen har det ju hänt saker som har tvingat oss att samarbeta för våra barns skull. För mig har det inte varit något problem för jag visste att problem dyker upp om man har växande barn. Men det har ju varit jobbigt för exfrun att samarbeta med mig. Jag har senare fått beröm av henne hur bra hand jag har med barnen. Livet är komiskt. 
    Ikväll så kommer det hem en dejt från ett annat land. Livet går vidare för mig.

    Har du talat högt med din älskade i himmelen?
    Har du sagt till honom hur mycket du saknar honom?
    Har du sagt högt att du är arg på honom för att han lämnade dig?

    Jag tror han vill höra dig säga det.
    Jag tror han vill att livet går vidare för dig.
    Hej bror!
    Vad bra att du mår bra idag. Det gör ont att höra om olycklig kärlek, men det är alltid fantastiskt att höra att vederbörande till slut kommit över det. 

    Bra att du kommer bra överens med din exfrus man. Det underlättar ju en hel del. 

    Är glad för din skull att du ikväll väntar en dejt. Hoppas att det går bra. Det förtjänar du verkligen efter den mardröm du tvingats gå igenom.

    Jag har inte talat med min älskade i himmelen. Jag brukar kolla på bilder på honom, och det resulterar i att jag gråter hysteriskt. Smärtan är så svår. Det är fortfarande så overkligt att han är avliden. Funderar på att tattuera in hans namn eller en bild på honom.

    Har du nånsin varit med om att någon dött? Intressant att höra. Hoppas inte att du har det dock.
  • en blind vän
    Anonym (sorg) skrev 2014-02-08 12:27:18 följande:
    Hej bror!
    Vad bra att du mår bra idag. Det gör ont att höra om olycklig kärlek, men det är alltid fantastiskt att höra att vederbörande till slut kommit över det. 

    Bra att du kommer bra överens med din exfrus man. Det underlättar ju en hel del. 

    Är glad för din skull att du ikväll väntar en dejt. Hoppas att det går bra. Det förtjänar du verkligen efter den mardröm du tvingats gå igenom.

    Jag har inte talat med min älskade i himmelen. Jag brukar kolla på bilder på honom, och det resulterar i att jag gråter hysteriskt. Smärtan är så svår. Det är fortfarande så overkligt att han är avliden. Funderar på att tattuera in hans namn eller en bild på honom.

    Har du nånsin varit med om att någon dött? Intressant att höra. Hoppas inte att du har det dock.
    Hej syster.
    Jag har bara varit med om äldre släktingars dödsfall. För mig är det naturligt och lite sorgligt förstås. Men det var ingenting som jag fällde någon tår över.

    Det här med att du gråter hysteriskt. Jag tror det är viktigt att man tillåter sig att sörja. Inte håller tillbaks tårarna. Jag ska berätta vad jag gjorde när jag fortfarande sörjde min fru. Jag lyssnade på youtube Mikael Wiehe Ett hjärta kan gå i tusen bitar. Sedan grät som bara den, lite självplågeri nästan. Jag kommer ihåg att jag faktiskt tyckte synd om mig själv. Sedan gick det kanske några månader så en dag så tyckte jag inte synd om nå mer. Jag var fortfarande lite ledsen men mest upprörd över diverse tokerier jag var utsatt för då.

    Du skriver att det är overkligt att han är avliden. Du har accepterat hans död med ditt förnuft. Men du har inte accepterat det med ditt hjärta (känslor) för att det gör så ont. Jag tror att du genom att tattuera dig så vill du hålla honom kvar här på jorden. När dina känslor strider med ditt förnuft så utsätter du din kropp för stress. Hela du kämpar emot fast du vet att det är lönlöst. Jag tror du är rädd att acceptera hans död för då säger du med automatik att det var ok att han dog. Men det är inte ok han dog men nu hände det. Sen tror jag du ar rädd för att acceptera för då har du gett upp. Jag tror du är en tuff tjej som aldrig ger upp. Men i det här fallet tror jag din älskade i himmelen vill att du ger upp. Du är ingen svikare.

    Ja, det är hårda ord jag skriver till dig.

    Min dejt gick bra. Vi drack lite te, snacka lite, kolla på bilder från mitt tidigare liv. Hon ville inte berätta så mycket om sig själv. Jag körde hem henne. Nu sitter jag här och skriver till digGlad
    ,--O-O
  • Anonym (sorg)

    Jag drömmer om honom ofta och tänker på honom ständigt.Hur ska jag kunna bli människa igen? Det går inte. Drabbas av panikångest attacker.

  • en blind vän

    Hej syster.
    Har du gjort några av övningarna?
    Tråkigt att du inte mår så bra.
    Kram


    ,--O-O
  • Anonym (sorg)
    en blind vän skrev 2014-02-14 12:03:58 följande:
    Hej syster.
    Har du gjort några av övningarna?
    Tråkigt att du inte mår så bra.
    Kram
    Hej bror

    Tack för att du pratar med mig. Jag uppskattar din hjälp.

    Jag har gjort som du föreslagit, men ingenting tar bort mitt enorma lidande. Mina tårar forsar. Mina ångestattackar äter upp mig. Kan inte förlika mig med tanken att han är död, och att jag inte kommer att träffa honom mer. Mitt enda hopp är att det ska finnas ett liv efter döden och att jag får träffa honom då. Men jag vill ju inte behöva vänta tills jag dör och se då. Jag plågas så mycket.

    Kram
  • en blind vän

    Hej Syster.
    Vad fint att du uppskattar min hjälp. Det värmer på alla Hjärtadag.

    För mig är det lätt att hjälpa nu när jag är stark. Men även jag har varit svag och varit I behov av hjälp.

    Ja du har det inte lätt.
    Det kan vara så att du aldrig kommer att komma over honom. Du får du lära dig att leva med din sorg.

    Du skriver ju att det går inte att hålla på såhär. Då måste du ändra på invanda rutiner. Du kanske ska gå upp tidigt kl 5 , ta en morgonpromenad. Du kanske ska ändra på kosten. Du kanske ska flytta från där du bor? Hoppas du förstår vad jag menar. I och med att du ändrar yttre förutsättningar så påverkas ditt inre.

    Du hoppas du träffar honom I himmelen. Jag tror på uppståndelsen.

    Kram


    ,--O-O
  • Anonym (sorg)
    en blind vän skrev 2014-02-14 13:06:17 följande:
    Hej Syster.
    Vad fint att du uppskattar min hjälp. Det värmer på alla Hjärtadag.

    För mig är det lätt att hjälpa nu när jag är stark. Men även jag har varit svag och varit I behov av hjälp.

    Ja du har det inte lätt.
    Det kan vara så att du aldrig kommer att komma over honom. Du får du lära dig att leva med din sorg.

    Du skriver ju att det går inte att hålla på såhär. Då måste du ändra på invanda rutiner. Du kanske ska gå upp tidigt kl 5 , ta en morgonpromenad. Du kanske ska ändra på kosten. Du kanske ska flytta från där du bor? Hoppas du förstår vad jag menar. I och med att du ändrar yttre förutsättningar så påverkas ditt inre.

    Du hoppas du träffar honom I himmelen. Jag tror på uppståndelsen.

    Kram
    Hej bror

    Jag är övertygad om att jag aldrig kommer att komma över denna tragedi. Detta påverkar mig så hårt att jag inte ens klarar av att prata om det med dom i min närhet. Trots att det har gått 1 år. Det är för smärtsamt. Lättare för mig att skriva om det här på internet.

    Jag drömmer om honom ofta, och jag blir så besviken när jag vaknar upp och inser att det bara var en dröm. 

    Kram
  • en blind vän

    hej Syster.
    Du skriver att du drömmer om honom ofta. Varför blir du besviken när du vaknar? Är det för att han inte finns här på jorden och att du inte får krama honom? Jag tycker att du ska ta det som något positivt att du drömt om honom. Skriv ner drömmen så noga du kan. Då håller du ju minnet av honom i liv. För det är ju det du vill? Eller har jag fel?

    Hur ser din övriga livssituation ut? Jobbar du ? Är det ett stimulerande jobb som kräver mycket tankemöda? Bra, får då kan du tänka på annat än honom. 
    Har du vänner , gör ni saker tillsammans?
    Har du en hobby?

    Min dejt var här igen igår kväll. Vi snacka rätt mycket. Det blev sent. Jag ville köra henne hem 30min enkel väg). Hon tackade artigt och bestämt nej och åkte hem själv1,30 timmar tunnelbana.  Tuff kvinna , hon kommer från ett utomeuropeiskt land.

    KRAM 


    ,--O-O
  • Anonym (sorg)
    en blind vän skrev 2014-02-15 18:51:41 följande:
    hej Syster.
    Du skriver att du drömmer om honom ofta. Varför blir du besviken när du vaknar? Är det för att han inte finns här på jorden och att du inte får krama honom? Jag tycker att du ska ta det som något positivt att du drömt om honom. Skriv ner drömmen så noga du kan. Då håller du ju minnet av honom i liv. För det är ju det du vill? Eller har jag fel?

    Hur ser din övriga livssituation ut? Jobbar du ? Är det ett stimulerande jobb som kräver mycket tankemöda? Bra, får då kan du tänka på annat än honom. 
    Har du vänner , gör ni saker tillsammans?
    Har du en hobby?

    Min dejt var här igen igår kväll. Vi snacka rätt mycket. Det blev sent. Jag ville köra henne hem 30min enkel väg). Hon tackade artigt och bestämt nej och åkte hem själv1,30 timmar tunnelbana.  Tuff kvinna , hon kommer från ett utomeuropeiskt land.

    KRAM 
    Hej bror!

    Jag blir besviken när jag vaknar upp och inser att det bara var en dröm. Jag vill ju inte att han ska vara död. Det är så overkligt, och jag kan fortfarande inte förstå att det är sant. Jo, jag vill hålla hans minne vid liv.

    Vad snällt av dig att du erbjöd dig att köra hem din dejt. Hon verkar vara en bra tjej/kvinna. Vilket land kommer hon ifrån?

    Jag vet inte om jag vågar svara på dom andra frågorna öppet på forumet eftersom jag inte vill att någon ska känna igen mig. Jag skulle dock kunna skicka privat meddelande till dig om det känns okej för dig.

    Kram
  • en blind vän

    Hej igen syster.
    Ja. Du kan skicka privat meddelande.

    Hon kommer från Mongoliet. Mycket stilig kvinna. Hon verkar inte bortskämd kan man ju lugnt säga. Jag får se hur det utvecklas. Jag har all tid världen känns det som. För mig är dejtande väldigt annorlunda nu när jag är medelålders.

    Vet du vad jag kom på när det var som jobbigast för mig för 5 år sedan. Jo det är att livet ska alltid levas även under de mest vedervärdiga omständigheter. Vi lever ju våra liv också ibland under de mest lyckliga omständigheter. Eller hur?

    Kram


    ,--O-O
Svar på tråden Gråter hysteriskt över hans död