• Lina3100

    Förlorat en mor/far? Vill dela din berättelse.

    Hej,
    Mitt namn är Lina Lund och jag går sista året på journalistlinjen. Håller på med mitt ex-jobb som är ett radioreportage som heter "Att leva efter döden". Jag har själv förlorat tre nära anhöriga förra halvåret (mormor, farfar och kusin) och tankarna har väckt hos mig, hur lever man vidare efter att ha förlorat någon så nära? Hur fungerar det praktiskt och vart kan man få hjälp?


    Min tanke är att jag vill göra ett radioreportage där människor får berätta sin historia om hur de har tagit sig vidare efter en sådan stor sorg. Jag kommer också att intervjua personer och verksamheter runt omkring, hur samhället och nära och kära ger stöd och hjälp.


    Vill du hjälpa mig och dela din historia? Jag söker en eller två som skulle kunna tänka sig ställa upp på en längre intervju om hur de har tagit sig igenom sorgen. Någon som har förlorat en mor/far för ett antal år sen, och som kan berätta om historien efter döden och hur personen har hanterat det, trots att sorgen alltid kommer finnas med.


    Tanken med reportaget är inte att "gotta sig" i andras missöden, utan att det ska få vara ett hopp för de som precis har förlorat någon där de kan få höra någon annan berätta om sin sorg och visa på att det finns hopp och möjlighet att leva även efter döden. Vi lägger ofta locket på och pratar inte om döden, men tror det är viktigt att vi hjälper varann och är öppna med det då alla kommer att gå igenom det någon gång i livet. 


    Hoppas att du kan hjälpa mig med detta! Jag bor i Stockholmsområdet och träffar gärna någon som bor inom 10 mils radie.


    Med vänlig hälsning,


    Lina Lund

  • Svar på tråden Förlorat en mor/far? Vill dela din berättelse.
  • Kristine

    Jag vill bara säga att det låter som ett väldigt värdefullt och bra examensarbete! Detta är något som drabbar alla förr eller senare och allt som kan hjälpa en vidare i sorgen är viktigt. 

    Jag är en av alla dem som har en ny sorg, jag förlorade min mamma för två månader sedan och smärtan är så total. Jag har mist flera kära anhöriga i mitt liv, men det går inte att förstå innan  hur fruktansvärt
    ont det gör att mista en förälder som man står så nära.

    I min situation skulle man ha stor nytta av att ta del av andras erfarenheter om hur de har kommit vidare i sitt sorgearbete.
    Som det är nu så läser jag böcker om sorg och pratar också med andra som har mist en förälder längre tillbaka. 

    Jag kommer alltid att leva med sorg och saknad, men givetvis kommer det inte alltid att vara så tungt som nu. 

  • Lina3100
    Kristine skrev 2014-02-07 21:17:13 följande:
    Jag vill bara säga att det låter som ett väldigt värdefullt och bra examensarbete! Detta är något som drabbar alla förr eller senare och allt som kan hjälpa en vidare i sorgen är viktigt. 

    Jag är en av alla dem som har en ny sorg, jag förlorade min mamma för två månader sedan och smärtan är så total. Jag har mist flera kära anhöriga i mitt liv, men det går inte att förstå innan  hur fruktansvärt
    ont det gör att mista en förälder som man står så nära.

    I min situation skulle man ha stor nytta av att ta del av andras erfarenheter om hur de har kommit vidare i sitt sorgearbete.
    Som det är nu så läser jag böcker om sorg och pratar också med andra som har mist en förälder längre tillbaka. 

    Jag kommer alltid att leva med sorg och saknad, men givetvis kommer det inte alltid att vara så tungt som nu. 
    Hej Kristine,

    Vill börja med att tacka för ditt meddelande, men också, verkligen, beklaga din sorg. Jag kan inte med ord förklara hur jobbig det måste vara att förlora sin mamma. Tack för att du delade med dig. 

    Ja, jag hoppas verkligen att mitt arbete kan få betyda något för andra och hjälpa till och vara ett hopp för framtiden. Hoppas att du också får den hjälp och tröst som du behöver i detta arbete.
  • Anonym (min pappa)

    Jag miste min pappa i november 2013 i lungsjukdomen KOL. Det är inte ens tre månader sedan men det känns både som en evighet sen samtidigt som att det hände ganska nyss. Jag visste hur det skulle sluta med sjukdomen men man är ju ändå aldrig redo när det väl händer.

    Nu bor jag i Blekinge så jag kanske inte är aktuell för studien, men ville ändå säga att jag tycker det låter som ett jättebra projekt det du ska göra TS, för man söker alltid med ljus och lykta efter de som faktiskt vet hur det känns, på något sätt gör de sorgen lättare att bära.

    Lycka till TS!

  • CHK

    Låter som en bra sak du ska jobba med ! Vet själv hur meningslöst och lågt livet känns när man mist någon som har varit väldigt nära, då min far gick bort några dagar efter jag fyllde 17, är i Stockholm 2-3 dagar i veckan men tyvärr ej som man kan träffas någon längre stund tyvärr, annars hade jag gärna hjälpt dig! 

    Måste bara fråga är det något arbete man kan läsa någon stans? Låter som det kan vara lärorikt och läsa igenom hur folk har hanterat det, och om man själv kanske kunde ha gjort något annorlunda om man nu kan säga så.. 

    Men om det låter intressant så kan du ju höra av dig så kan man ju alltid ta det via telefon

    Mvh

  • Gustie

    Är inte heller i Sthlm-området, men skulle annars kunna berätta om hur det är att förlora sin älskade mamma, jag förlorade min mamma i augusti 2010 efter ett års tortyr då hon fick cancer som inte gick att bota. Man ramlade ner i ett avgrundslöst hål och jag trodde aldrig jag skulle kunna känna mig lycklig igen... Jag sörjer mycket i ensamhet, trots en massa fina människor omkring mig ( som kan känna frustration för att jag är som en mussla ) , men det är mitt sätt att hantera det. Nu, när jag har näsan över ytan och livet fortsätter utan mamma, kommer nästa käftsmäll....min pappa har också fått obotlig cancer.... Vi fick beskedet nu i veckan och har knappt förstått att vi ska behöva göra denna resa igen. Bit ihop eller bryt ihop! Men jobbet du gör är viktigt, att berätta om detta får de som drabbas att inte känna sig ensamma! Lycka till!


    Världens bäste Jacob - 2006-12-21
  • Lina3100

    Hej!

    Tack för era historier och för att ni väljer att dela den här. Beklagar det ni har varit med om. Som jag skrev ovan, kan inte ens sätta mig in i hur det kan vara att förlora en förälder och speciellt i så ung ålder som vissa av er var i. Vill också tacka för ert stöd och för att ni tror på reportaget.

    Upplever det bara som viktigare och viktigare i och med alla dem som jag träffar och pratar med. Man märker att detta har berört många men också att det är något man gärna bara lägger locket på för. Därför känns det bra att prata om det för att man tillsammans ska kunna hjälpa varandra. 

    Reportaget är främst till mitt ex-jobb. Men tanken är att jag ska försöka sälja in det till SR P1 eller P4 då jag tror att det är viktigt att dela med sig av folks historier.

    Jag kommer att i nästa vecka bege mig till Gbg tisdag-onsdag för en intervju. så om någon av er ovan bor där och skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju får ni gärna höra av er! Annars kan ni skicka er mailadress till mig, så kan jag höra av mig igen till er om det är så att det blir aktuellt och kommer att sändas på någon station. 

    Önskar er allt gott och hoppas ni får det stöd och den hjälp som ni behöver!

    Mvh Lina Lund

Svar på tråden Förlorat en mor/far? Vill dela din berättelse.