Vad är skälet till att ni i er familj väljer att låta bonusbarnet gå efter enbart bioförälderns tider på skola/dagis?

Oj! Avskilda delar av huset och egna badrum, det är inte dåligt med krav du ställer!

Jag håller helt med dig om att inte pressa ihop barn som inte känner och gillar varandra på för liten yta eller tvinga dem att dela sovrum men åtminstone i stockholmsområdet är inte dina krav riktigt realistiska för större delen av befolkningen.

Min sambo vill inte belasta mig med sina barn och därför går dom efter hans tider.
Min sambo och hans ex orkar knappt själva med det ena barnet, pga handikapp, så därför utgår min sambo att det skulle bli för mycket för mig också.

Barnens mamma vet hur vi ser på barnen, sen kanske hon inte delar den inställningen. Men samtidigt tycker hon att det är bra att jag kan ha barnen om min kille är borta så att det inte blir så "hoppigt" för barnen. Hon har även ett sådant arbete att det är lite av en "belastning" (hennes ord)  för henne att ändra på tiderna som barnen är hos henne..
Min kille och Bion pratar så klart mkt om barnen men samtidigt är dem båda införstådda med att man inte lägger sig i vad den ena föräldern gör på sin vecka.

jag har aldrig förstått detta med dina mina barn . alla i en familj samarbetar väl ? men nu har sambon inga barn sen tidigare men är han ledig från jobbet har han min son hemma så dom hittar på något roligt . slutar han tidigare en dag hämtar han . (detta gäller alla våra djur oxå jag tar hand om katterna som om de vore mina han tar hand om hundarna som om de vore hans . vi viste vad vi gick in i när vi flytta i hopp och i min familj djur barn med mer delas inte in i hans och mina förutom i en ev seperation såklart . )

Vi har ett gemensamt, snart två, och sambon har en sen innan. Oftast hämtar jag båda men det är lite olika. Tex om mitt barn är hemma så kan den stora lika gärna va på fritids till hennes pappa slutar för det vill hon.

I övrigt tar vi lika mycket ansvar för barnen men jag överlåter de stora besluten, tjafsen och det jobbigaste till sambons med hans dotter. För jag helt enkelt inte orkar engagera mig mer än nödvändigt i de avseendena.

Vi går efter hans tider då det är hans barn, sen kan jag hämta och lämna om så skulle behövas, hämtar oftast på dagis då jag slutar tidigare, är dock inget krav eller något som är bestämt

Jag jobbar obekväma arbetstider vilket innefattar kväll + helg, plus att jag jobbar upp, detta resulterar i långa arbetsveckor, ibland 8-9 dagar på raken och har jag en ledig dag mitt i "barnveckan" så vill jag vara ledig, ta en fika med en kompis eller bara vara hemma själv, gå på stan osv, inte vara låst med ett barn

Sen kan jag absolut om det är planerad stängningsdag på dagis osv ha barnet hemma, men då ska jag vara förvarnad och tillfrågad och pappan vet att får jag ett extrapass så går det före

ett bra upplägg för oss och har aldrig vart några diskussioner

Annars finns ju också alternativet att INTE FLYTTA IHOP. Man kan liksom inte fösa ihop sina ungar med nya kärlekens ungar hur som helst, och sedan säga att "vi har inget val eftersom vi bor i Stockholm".

Jag kan inte riktigt förstå hur endel tror att det skulle skada bonusbarnen att deras pappa hämtar dem? Eller deras mamma? De älskar väl sina föräldrar och vill vara med dem. Visst kan man göra på andra sätt och det fungerar bra, men barn tar ju inte skada att få en stund på dagen själv med sina föräldrar. Att så många har en sådan intolerans mot andra saker än vad de själva gör, är det så svårt att se att olika saker fungerar i olika familjer. Man är inte mer familj för att man hämtar någons barn? Man är fortfarande bonusmamman vilket som.

Jag lever tillsammans med en man som veckopendlar, det är med andra ord helt så att det är mina tider som ska styra det finns ju inget alternativ. Sen är det så att min sambo ibland har friveckor. Då skulle man alltså kunna tänka sig att min dotter som går på förskola skulle kunna vara hemma med honom och stora hade sluppit fritids den veckan. Men om man jobbar borta mån-fre och har lediga veckor ett par ggr om året då man kan passa på att göra ärenden på hemmaplan, hjälpa sina äldre föräldrar med hem och hus som man annars inte vill "slösa" helgen till så tycker jag inte det är ett konstigt beslut vi tagit. Någon dag har han minsta tjejen hemma, det brukar han alltid ha. Men inte hela veckan! Och stora tjejen som går i skolan gör det 2 mil hemifrån, på det hållet jag kör till jobbet. Jag tycker heller inte det är konstigt att jag först kör vid 7 åt det hållet och sem han vid 7.30 för att lämna henne på skolan. Sen köra tillbaka igen vid 13 för att hämta henne 13.30 och sen passerar jag hennes skola vid 15.30 ungefär... Nä, vi har tagit beslutet att ha det så här och jag tycker som sagt inte att det är speciellt konstigt i vårt fall :)

Självklart finns alternativet att inte flytta ihop.
Men jag kan ändå inte se att avskild del av huset och separata badrum skulle vara ett krav för att kunna bilda en ny familj, flytta ihop med någon som har barn!
Det tycker jag snarare faller under kategorin "mina barn är skilsmässobarn så jag curlar dem allt jag kan för att inte riskera att de vill flytta hem till sin andra förälder istället". Vilket jag inte tycker är ett bra sätt att uppfostra barn.

Och jag kan inte se att de enda alternativen är att ge barnen varsina avskilda delar av huset inkl separata badrum eller att "fösa ihop dem hur som helst". Det finns faktiskt alternativ som att barnen får varsina rum och delar badrum i en rimligt stor bostad. Och man kan faktiskt låta barnen lära känna varandra först och flytta ihop sedan.

Det är inte farligt för barn att lära känna nya människor, även om barnen är "skilsmässobarn som det är synd om". Men självklart behöver man visa respekt för att barn kan behöva gott om tid och för att alla människor, barn eller vuxna, inte klickar med varandra direkt.