Anmäla en vän till soc?!

Förvisso dyrt som attan men de har betydligt större problem som helhet. 

Att du anmäler till soc betyder inte att barnen kommer att tas ifrån sina föräldrar. Familjen kan få hjälp att fungera bättre tillsammans, föräldrarna stöd i att strukturera livet och vara goda vuxna.
Håller med om att du ska prata med henne om att göra anmälan, för att hon inte ska känna sig "lurad". Sen är det viktigt att du gör en utförlig anmälan, dvs berättar allt du sett och reagerar på, så att mamman inte så lätt kan avstyra allt igen.

Har varit i kontakt med soc.några gånger tyvärr då jag arbetar på förskola och har behövt kontakta dem angående barn som far illa. Soc kommer inte bara ta barnen utan göra en utredning troligtvis och försöka hjälpa familjen. Om du försökt pratat med mamman förut och det inte hjälpt skulle jag göra en anmälan till soc. För det låter som familjen har det ganska jobbigt och de behöver stöd. Men räkna med att relationen mellan dej och mamman kommer att ändras och hon kommer beskylla dig och vara väldigt arg.

Soc tar inte barnen om det inte är stor fara.
Istället erbjuds stöd och hjälp, då gäller det att ta vara på chansen.
Så länge man samarbetar och är villig till förändring är det ingen fara såvida inte akut risk för barnen föreligger.

Folk har en skev uppfattning av soc, de är inga elaka monster som älskar att riva upp familjer.
(Även om det såklart finns undantag...)

Tänk gärna på att du själv kan bli hårdgranskad om det är du som är anmälaren.

Finns många steg att ta innan man behöver blanda in en myndighet.

En myndighet är alltid en myndighet, oavsett hur hjälpsamma dom är instruerade att vara.

Något anmälar-samhälle vill sannolikt heller ingen av oss leva i.

Som flera andra skriver, prata med föräldrarna i fråga eller hitta en annan väg.

Man blir inte hårdgranskad som anmälare! Varför tror du det? Och det är skillnad på ett anmälarsamhälle och att stå upp för barn som far illa!

Hur gör de då om anmälaren är anonym... 

What? Vadå anmälar-samhälle? Klart som fan att vi ska leva i ett anmälar-samhälle! Om man hör granntjejen bli misshandlad- anmäl

Ser du ett barn som är utsatt för våld- anmäl

Ser du djur som vanvårdas-anmäl

Jag fattar inte riktigt din tanke. Klart att vi ska anmäla till myndigheter när vår egen kraft/inverkan tar slut.

Jag ska iallafall bjuda hem familjen o tala med modern och lägga korten på bordet och även erbjuda mig/ min familj som stödfamilj. Med eller utan myndigheter.

Jag tycker att ditt försök till lösning låter bra.
Att de får en chans, att du är beredd att ställa upp och att du väljer att i detta steg håller soc utanför.

Tummen upp för det!

Bra där Ts!

Låter jättebra. Och om din väninna inte tar emot din hjälp tycker jag inte du ska tveka att göra en anmälan. Det är viktigt att vi alla hjälps åt att förhindra att barn far illa, och som flera har skrivit tidigare, familjen kommer med största sannolikhet erbjudas stöd. De barn som omhändertas är ett fåtal som far mycket mycket illa.

TS: Det är snällt att du ställer upp, men på sikt hur ändrar du hemsiruationen hos barnen och mammans föräldraförmåga genom det? Jag tycker du ska prata med soc just för den sakens skull och skulle familjehem bli aktuellt där och då så finns det ju inget som hindrar att du blir det via soc. Genom att vara familjehem genom att erbjuda dig löser kanske kortsiktigt vissa symptom men grundproblemet finns ju kvar så att sägaz

Jag håller med. Det är fantastiskt att TS ställer upp och något alla borde göra för sina vänner men den här typen av lösning är ju för någon som under en kort tid i livet går igenom en tuff period som går ut över barnen. Familjen behöver professionell hjälp men ni kan ju fortfarande vara stöd för familjen =)

Fast det är nog inte så lätt att bara "bli familjehem" genom soc och tur är väl det.
Å andra sidan har man hört så mycket om dåliga och rentav farlig familjehem så vem vet egentligen...

Jag skulle då inte vilja ha mina barn fråntagna mig och placerade hos min fd väninna som anmält mig. Inte en chans.

Katlan: Fast man kan utredas om man vill, speciellt svårt är det inte om man är "ordnad" som människa. Jag hade lätt låtit en god vän ta hand om mina barn om jag inte kunnat, hellre än någon främling kanske tom långt bort, inte minst för barnens skull

Fast planen är ju inte att ta hennes barn ifrån henne min tanke var "stödfamilj" alltså där barnen får göra roliga saker medans mamma o pappan kanske går i terapi, får andrum m.m jag vill ju för bövelen bara att skall känna sig meningsfulla och att de skall kunna stå i fokus kring positiva saker för en gång skull! Kanske är det för mitt egna samvete som gör att jag vill att barnen skall vara här och bli ordentligt ompysslade.

Men jag håller med Er om att detta är kortsiktigt. Det är så jävla svårt att försöka hitta en balans av rätt och fel ... Iallafall när vi är så nära, egentligen.

Det du citerade mig var ju inte riktat till dig!
Så här skrev jag som kommentar till dig:

"Jag tycker att ditt försök till lösning låter bra.
Att de får en chans, att du är beredd att ställa upp och att du väljer att i detta steg håller soc utanför.

Tummen upp för det!"

Oki My bad

Ärlighet varar längst erbjud hjälp och se till att hon lyssnar. Att ringa soc vill bara göra saker värre, speciellt för barnen.