skelett cancer

Beklagar sorgen ts.Livet blir sig verkligen aldrig likt igen.
Jag förlorade min pappa i lungcancer i december och det är det mest plågsamma jag varit med om.
Hade din pappa varit sjuk länge?Kram till dig!

hej, åhh jag beklagar även din sorg =( ne livet känns märkligt, kommer fortfarande på mig själv med att ta upp telefonen, barnen frågar ofta varför morfar blev en ängel. Han blev fick diagnosen januari 2012. Hur länge var din pappa sjuk? låg han länge och kämpade innan han somnade in?
kram

Min pappa var sjuk ett halvår innan han dog och han verkligen plågades till döds och hade sådan ångest att han skrek om att få somna in.Fruktansvärt.
Han hade även skelettmetastaser och det måste väl vara samma sak som skelettcancer som din pappa hade?
Hur hanterade din pappa sin sjukdom?
Tycker också det är sjukt jobbigt att tala med barnen om morfar, jag blir lika ledsen varje gång.

fy så fruktansvärt, hur gammal var han? precis pappa hade från början prostata cancer som inte upptäckts förens metastaserna satt sig i höfterna, ryggraden osv. Han var väldigt öppen med sin cancer, berättade om alla behandlingar, hur han mådde osv. Men i slutet gick de fort, pratade med pappa på fredagen om att vi skulle komma upp till hans födelsedag, på söndagen får jag de där samtalet ingen vill ha, på tisdagen var han död, och lagom till födelsedagen begravde vi honom.
Å de känns som om folk tror att man liksom sörjer mindre bara för att tiden går, upplever du de med så?
kram

Jag har förlorat både min biologiska pappa och min bonuspappa i cancer. Min biologiska pappa dog i juni 2008 av tarmcancer, som spridit sig i hela buken. Han hade dessutom kol och lungemfysem.

Min bonuspappa dog i december av lungcancer, spridd till skelett (revben) och lever. Där var det levern som gav upp till slut. Han hade jättejobbigt sista veckan då han låg inlagd, det gick tack och lov fort, men det var obehagligt att se hur han förändrades när levern lade av.

Mina tankar finns hos alla er som mist en nära anhörig.

Kram

Tack Annica .. Oj förlora både pappa och bonus pappa, vad grymt :/ känner med dig ! Hur repar man sig från två förluster ? Tycker de känns mer än nog att klara av pappa .. Kram

Tja, allting går. Och det har faktiskt gått ganska bra. När pappa dog hade min yngsta son fötts två veckor innan, så det var ju lite rörigt runt omkring, men jag tog mig igenom det. Var nog i chock ganska länge, och vet inte om jag har bearbetat klart ännu.

Det är nog värre den här gången, då bonuspappa dog, då jag måste stötta mamma mer. Hon blev ensam med hus och allt, och det har tagit henne hårt. Jag har även varit mer delaktig i hans sjukdom, än vad jag var i pappas.

Beklagar TS, jag vet hur det känns att förlora sin far i för unga år, alltså inte av ålder. Min far gick bort för dryga året sedan i metastaserande Koloncancer. Jobbigt det där med sista tiden samt tiden efter. Det är väl egentligen först nu som man börjat hämta sig så smått och man börjar nå tillbaka till vardagen. Dock ännu kvarstår en del praktiskt att ta hand om.
Det är jobbigt att gå igenom detta men TS ta dig tid att sörja och reflektera över de här frågorna. Man får ofta i samma veva upp tankar kring den egna existensen och den begränsade tid vi faktiskt har i livet. Håll ut det kommer en bättre morgondag när känslorna kommer i schack.

Tack för era svar och tack för att man tyvärr måste jag säga är själv . Föresten såg ni programmet med Kristian gidlund i går? Herregud vilket känslor program ! Tror jag grät för både honom och pappa . Jag hoppas och tror att han och pappa dricker öl och pratar musik :)