Någon med endo som provat naturligt progesteron och/eller andra kosttillskott

Min Historia - Frisk utan läkare

Jag fick min första mens i slutet av vårterminen i årskurs sex. Jag var 13 år gammal. Som tonåring och innan jag fick mina barn upplevde jag aldrig min menstruation som smärtsam eller hade besvär av stora blöningar. Jag kommer inte ihåg att jag haft krångel med magen som barn, men som tonåring hade jag problem med förstoppning och hemorrojder som ibland blödde efter avföring. I slutet av 90-talet hade jag en period på 3 veckor med smärtsamma diareér. Efter detta hade jag perioder av diarré varvade med perioder med förstoppning för att på senare år endast haft besvär av förstoppningar.

Jag använde Neovletta 28 som preventivmedel från 21-års ålder och ett par år till. Detta fungerade bra. Därefter använde jag och min man kondom under ett par år. I oktober 2002 födde jag vårt första barn efter en normal graviditet och förlossning. Förlossningen gick snabbt - 7,5 timmar efter vattenavgång och första sammandragningen. Efter detta använde jag Cerazette, men slutade när vår dotter var ca 9 månader pga att jag fick blödningsproblematik samt att vi önskade ett syskon till vår dotter. Blev gravid mycket snabbt, lite snabbare än vad vi tänkt. Under min andra graviditet utvecklade jag en havandeskapsförgiftning i v 29 och vårt andra barn förlöstes i v 32 + 5 med akut kejsarsnitt i februari 2004. Jag läckte ca 12 g äggvita, men hade inget förhöjt blodtryck förrän efter operationen och efter ca en vecka var det normaliserat igen. Jag fick i samband med detta vårdas på IVA före snittet pga att jag hade svårt att andas när jag låg ner och man ville vätska ur mig innan operationen. Jag låg också på IVA för övervakning efter operationen. I efterförloppet fick jag ett hematom som tömde sig spontant vid två tillfällen samt en sårinfektion i operationssåret. Under tiden som vår son vårdades på avd 34 fick hade jag mycket ont i magen i samband med att jag skulle sköta tarmen. Det känndes många gånger som om jag skulle lyfta från toalettsitsen pga smärtan. Denna smärta satt i ca 4-5 veckor, dvs under tiden jag hade mitt avslag.

Som preventivmedel efter denna graviditet använde jag till börja med Cerazette, men bytte efter ett tag till en hormonspiral. 2004-2005 är min minnesbild av att jag mådde rätt bra. Hösten 2006 hade jag en period med mycket ont i magen. Jag tog därför ut min hormonspiral, blev dock inte smärtfri direkt efter detta. Blev undersökt av en gynekolog som sa att allt såg bra ut. Provade därefter igen Neovletta 28 och smärtorna blev så småningom bättre. Efter ett tag fick jag klåda och då fick p-pillrena skulden och jag satte istället in en kopparspiral. Denna gjorde att jag fick mer ont i samband med menstruation och jag också fick rikliga blödningar. Jag började också i denna period få ont i samband med med tömning av tarmen. Jag fick en knivskarp smärta liknande den jag hade efter mitt kejsarsnitt. Både i samband med tömning av tarmen men det kunde också komma oprovocerat. En knivskarp smärta som gjorde att jag var tvungen att hålla mig i något tills den gått över.

Våren 2008 fick jag ledvärk framför allt i händer och fötter. Sökte på vårdcentralen och läkaren tyckte att jag skulle gå och prata med psykologen pga att jag hade mycket stress runt omkring mig. Mådde av dessa samtal faktiskt bättre i själen, men inte i mina leder. Sommaren 2008 tröttnade jag på mina stora smärtsamma blödningar och tog ut kopparspiralen. Jag fick mindre ont och mindre blödning vid menstruationen, men hade fortfarande kvar den knivskarpa smärtan vid tömning av tarmen. Ledvärken försvann till stora delar efter detta, även om jag av och an kan känna av lätt ledvärk framför allt i händerna. Efter att kopparspiralen tagits ut bestämde vi oss för att använda kondom ett tag.

I november 2010 blev jag planerat gravid med vårt tredje barn. Det var en graviditet som framförallt kännetecknades av en kraftig förstoppningsproblematik och en hel del ont i magen relaterat till detta. I v 26 började jag få en hel del sammandragningar och det konstaterades att jag hade en placenta previa som satt precis intill modermunnen. I v 33 fick jag en akut blödning som stoppades med mediciner och jag var inlagt ca en vecka och fick därefter åka hem och vila. I v 35 fick jag en ny blödning som var så kraftig att vi tog ambulansen till NÄL. Där lyckades man än en gång stoppa blödningen med medicinering, men inte sammandragningarna. Jag blev förlöst med kejsarsnitt i v 35 den 3:e juli 2011.

Även efter detta snitt hade jag mycket ont i magen. Värst var smärtan ca 3 dagar efter förlossningen upp till två veckor efter förlossningen. Jag var på en extra kontroll efter BB-tiden för att utesluta infektion. Trots att jag denna gång inte fick någon infektion fick jag även denna gång knivskarp smärta i magen i samband med tömmning av tarmen samt även vid oprovocerade tillfällen. Vid ett par tillfällen gjorde det så ont att jag grät och ofta fick hålla mig i handfatet som stöd för att kunna hantera smärtan vid toalettbesöken. Även denna gång höll den värsta smärtan i sig i ungefär 4-5 veckor.

Under tiden som jag ammade fullt fungerade det rätt bra smärtmässigt i magen och vid tarmtömning, men i februari när jag hade börjat trappa ner på amningen kom smärtorna återigen tillbaka.

Nu mådde jag dessutom, illa och hade ofta ont i magen efter måltid. Jag kände mig sjuk och hade även en förhöjd temperatur 37,5-38 (min normaltemp 36,8-37,1) i 6-8 veckor. Jag sökte flera gånger på vårdcentralen och en hel del prover togs bla för att utesluta inflamatoriska tarmsjukdomar och glutenintolerans. Alla provsvar var negativa. Mina besvär eskalerade och jag fick vid ett tillfälle söka akut via kirurgakuten på NÄL. Där gjordes en CT-buk med kontrast som var utan anmärkning, förrutom att mitt navelbråck syntes. Jag fick åka hem samma dag. Smärtan hade klingat av under dagen och jag hade också fått min menstruation under de timmar jag varit på sjukhuset.

Några veckor senare fick jag magsjuka och i samband med detta kraftigt ont i magen. Jag blev denna gång inlagd över natten som kirurgpatient på den gynekologiska avdelningen, 45. Jag blev undersökt av en gynekolog som tyckte att allt såg bra ut och och efterson jag inte var öm vid undersökningen och inte hade samlagssmärta så uteslöt hon endometrios. Jag blev utskriven med recept Supp Spasmofen att ta mot min smärta.

Därefter förvärrades problemen ytterligare och jag hade nu ont dag som natt. Jag hade svårt att sova pga mina smärtor och kunde i bland ligga vaken både en och två timmar nattetid. Jag fick också ont både i samband med att jag tömde tarmen och nu även urinblåsan. Jag och min läkare på vårdcentralen enades om att jag nu skulle provt Saroten 30 mg till natten mot IBS. Jag provade detta och sakta men säkert började jag må lite bättre.

Under sommaren 2011 måde jag riktigt bra, och ännu bättre mådde jag i augusti - september när jag började träna mer regelbundet och åt GI-kost. MIna smärtor vid ägglossning och menstruation kvarstod dock. Denna smärta var hanterbar med hjälp av Alvedon 1g och Ipren 600-800 mg i kombination.

I oktober 2011 genomgick jag efter egen begäran en gastroscopi och en coloscopi. Remissen skickades i maj. Vid gastroscopin hittades ett magsår som jag nu behandlar med Omeprazol 20 mg dagligen. Inga helicobacter hittades i såret. Coloskopin fick avbrytas pga att jag fick mycket ont under undersökningen, trots två doser med Ketogan. Detta ansågs verifiera IBS-diagnosen och jag fick med mig informationsbroschyrer hem.

Efter dessa undersökningar fick jag återigen haft mycket ont i magen och jag upplevde nästan att jag var tillbaka på ruta ett där jag var innan jag började med Saroten. Jag har ont både i mage, rygg och vid tömning av tarm och blåsa. Under november 2011 fick jag också återigen en allmän sjukdomskänsla i kroppen med en förhöjd temp på 37,5-37,8. Strax innan sista menstruationen hade jag mycket ont i magen och tog Supp Spasmofen utan effekt. Samma dag som menstruationen kom släppte smärtan något för att sedan öka igen på tredje dagen. Oftast hade jag som mest ont strax innan och i slutet av menstruationen. Det som tidigare hjälp bra, Alvedon och Ipren kunde jag nu inte ta pga magsåret, men jag har fick Citodon som hjälper med hyfsad effekt.

På eget initiativ fått jag nu utskrivet NuvaRing för att se om jag kunde må bättre med utebliven ägglossning och minskad menstruation. Veckan före Lucia eskalerade dock mina problem och jag fick återigen söka akut, denna gång blev jag inlagd på gyn av en läkare som visade mig förståelse. Det bestämdes också att nu var det dax för en laparascopi för att se hur det såg ut i min mage.

När jag vaknade förståd jag direkt att de hade hittat något då klockan var mer än jag väntat mig och det vissade sig att de hade hittat en sammanväxning mellan tarmen och tarmkäxet. Man såg också ett område med förändrad slemhinna, man tog prover med läkaren trodde egentligen inte att detta var endometrios, men det visade det sig vara på proverna. Det var på något sätt skönt att man hittade något och att jag fått kvitto på att mina smärtor inte var inbillade utan kom sig av ett magsår, en tarmsammanväxning och endometrios. Tyvärr så fick jag problem med att mitt navelbråck som sprack upp 2 dygn efter gyn.operationen och fick återigen opereras den 21 december.

Jag fick beskedet om min endometrios per brev i januari 2013 och fick då förslaget att behandla den med injektion Enanton Depot 3,5 mg, en spruta var 4:e vecka i 6 månader. Jag var skeptisk till detta då jag kände att sprutan skulle påverka hela min kropp inte bara min endometrios, men eftersom jag fortfarande hade daglig värk i magen även om det blivit bättre efter att tarmsammanväxningen togs bort. Jag började behandlingen i februari med följden att jag måde dåligt första veckan innan ochsista veckan innan nästa spruta. Jag mådde bra ca en vecka i mitten av två sprutor. Jag tog en andra spruta men var mycket tvecksam till den tredje då jag hade haft självmordstankar efter de två första. Trots detta tog jag den tredje, men bestämde mig efter detta att nu fick det vara nog.

Istället började jag i denna veva återigen att att ändra min kost igen för något som fastnat i mitt minne var att jag hade blivit så mycket bättre med GI-kosten. Jag hade dock börjat äta mer kolhydrater och gluten inför min gastroskopi där det skulle tas ett glutenprov och det var då jag blev kraftigt försämrad igen.

Jag uteslöt nu rätt mycket mat och skrev en matdagbok där jag kunde skriva ner mina reaktioner och upptäckte att jag reagerade på rätt mycket. När jag började utesluta det jag reagerade mot mådde jag bättre. När jag sen började tillföra probiotika, som jag fick ta i små mängder för annars reagerade mitt immunförsvar direkt, så blev mina magsmärtor succsesivt bättre.   

Jag har också under denna tid sökt mycket alternativvård, med varierande resultat men ändå fått några pusselbitar här och där, men också betalt mycket pengar ur egen fick och också ibland känt att jag nästan blivit lurad.

Jag mår idag mycket bättre än för ett år sedan. Jag har mindre ont i magen, nästan inte alls faktiskt. Det sista har jag däremot haft mer besvär med klåda i underlivet igen. Jag klarar mer stress. Jag kan arbeta igen. Jag har inte längre självmordstankar även om jag ibland fortfarande kan vara deppig.

Hur har jag då kommit dit jag är idag? Jag har gjort förändringar på flera olika plan. Framför allt kostförändringar därjag uteslutit allt mjöl och all mjölk förrutom laktosfritt smör. Jag utesluter också raffinerat socker och till stor del frukt, äter ibland bär. Jag tillför vitaminer och mineraler via kosttillskott. Jag tar också extra magnesium. Jag är noggrann med att läsa på innehållsförteckningar och försöker köpa så rena kosttillskott som möjligt. Jag försöker också laga min mat från grunden. Jag äter kött, utesluter dock griskött, mycket grönsaker och fett. Andra förändringar jag gjort är att försöka minska stress som jag har i mitt liv. Jag går i terapi och pratar och detta hjälper mig mycket. Jag försöker att inte stressa när jag ska till jobbet och lämna mina tre barn till skola och förskola. Jag fokuserar idag också på det jag tycker är roligt och det som får mig bra. Jag försöker tänka positivt, t ex då dgar som känns tunga på ett eller annat sätt så kan jag i alla fall tänka: ”Jag har inte längre ont i magen varje dag”. Jag har också fått möjligheten att gå en utbildning i Vägledande Samspel (www.icdp.se) som har bekräftat mig som förälder samt stärkt mig i mitt samspel med barnen och minskat våra konflikter.

Jag vet att mitt mående idag hänger ihop av många olika saker, bla kan jag märka om jag äter för lite eller får i mig för lite fett så blir jag snabbt igen depprimerad med mörka tankar. Blir det för mycket stress så mår jag också sämre och blir mer grinig mm. Jag får däremot allt mer sällan ont i min mage vilket är mycket skönt. Jag känner idag att jag har påbörjat min färd mot att må bättre, men vet också att jag har lång väg att gå. Det har tagit lång tid att komma hit. Jag tar motgångar som lärodomar och tar sedan nya tag. Jag har en underbar familj och trivs med mitt jobb. 

Böcker som jag skulle vilja rekommedera:

Den självläkande människan av Sanna Ehdin

Sockerbomben. Bli fri från ditt sockerberoende av Bitten Jonsson och Pia Nordström

Matrevolutionen. Ät dig frisk med riktig mat av Andreas Eenfeldt

Ur balans av Alexander Perski

Att välja glädje: en bok om att få ett bättre liv av Kaj Pollak

Kosttillskott

Norrländs bärkraft, Immunbutiken (Probiotika)
Magdroppar, Semper (Probiotika)
Symbioplex, Bioteket (Probiotika)
Probion, Wasa Medicals (Probiotika)
Multivitamin, Holistic
Multimineral, Holistic
Eskimo-3 Pure
Adrekomp, Alpha Plus

Magnesium Optimal 135 mg, Helhetshälsa
D-vitamin Ilja, DunMedic 

Tack för ordet!

Jag har använt progestarAll, men började främst för att jag har PCO. Det hjälpte otroligt bra. Jag kan inte säga så mycket om hur det hjälpt mot endometriosen. Jag har fortfarande lika mycket smärtor som tidigare, men har man fått sammanväxningar så är det ju endast operation som kan hjälpa. Egentligen tror jag att p-piller är bättre än progesteronkräm, eftersom man på så sätt kan bli av med blödningarna. Då stannar utvecklingen av endometriosen av. Men jag vill inte använda p-piller så jag fortsätter med progesteronet och hoppas på det bästa.

Hade jag varit du så hade jag skaffat barn redan nu. Det är en stor risk att vänta i din situation. Det brukar väl krävas ca 3-4 inseminationstillfällen för att bli gravid, men har man då en sjukdom som påverkar fertiliteten så krävs det kanske fler försök och tiden hinner ticka på ännu mer. Jag har även haft problem med missfall. Forskare verkar inte vara överens om det har med endometriosen att göra eller ej, men jag tycker att man ska ha med det i beräkningen. Jag hade själv åkt till Danmark för att insemineras om jag hade haft pengarna...

Jag har mycket sammanväxningar och för mig har tillskott av D-vitamin på 4000 IE under vintern och 2000 IE under sommaren hjälpt tillsammans med zink och magnesium. Är gravid med andra barnet nu. Tydligen har vi med endo ofta en obalans när det gäller koppar (för mkt) kontra zink och magnesium vilket gör att mängden östrogen ökar. Har även börjat kika på ifd dieten som sägs vara bra för oss. Lycka till med vad du väljer.

jag är också över 30 och blev opererad och fick svar att jag var tvungen att skaffa barn mer eller mindre omgående om jag någonsin ville ha egna. Kollade då upp lite möjligheter och såg när jag läste om ivf i danmark att man genom spermabanken kan göra heminsemination, alltså utan att åka till danmark. Man köper sperma på nätet och får den hemlevererat. Det alternativet kan fungera om du inte har något som hindrar en ev. befruktning, typ blockerade äggledare.

Det kan vara möjligt att få hjälp med fertilitetsutredning på kvinnoklinik och ev. fertklinik om man förklarar sin situation och ber om att få göra tester inför ivf i Danmark/heminsemination. Om man får hjälp då eller inte beror nog mycket på läkaren, vilken klinik etc så det är bara att tjata på och byta läkare om du inte får gensvar. När jag kollade med min klinik så var de väldigt tillmötesgående och villiga att hjälpa mig. Nu behövdes inte det då jag träffade en man och vi väntar nu barn på naturlig väg - något jag aldrig trodde skulle kunna hända!!

I väntan på insemination så gjorde jag allt för att minska mina besvär eftersom jag inte klarade av att jobba eller nånting och detta tror jag även boostade min fertilitet på köpet. Jag tror att jag fått enorm hjälp av att gå över helt på endometrioskost, efamol, binjurestöd med adrekomp, extra vitamintillskott, munkpeppar och progesterall. Efamolen har nog varit det viktigaste ihop med endo-kost och binjurestödet. Det handlar om att balansera östrogen-progesteron, få en normal kortisolnivå, minska prolaktinet och minska inflammationerna i kroppen. Inflammationerna i sig verkar iaf på mig sluka näring. Även magen kan vara inflammerad och då minskar också näringsupptaget.
Studier har visat på ett samband mellan utbrott av endo och kombinationen för mkt östrogen i förhållande till progesteron ihop med låg kortisolproduktion (vilket tillverkas i binjurarna)

Min läkare rådde mig att ta ipren efter ägglossning för att minska inflammationen i livmodern. Immunförsvaret är på helspänn och antikroppar och för mkt prostaglandiner i livmodern kan ta död på och stöta ut även friska embryon.

Efter att jag började med progesterall har jag inte behövt ta några värktabletter pga endo. från att ha använt morfin i flera år räcker det med att ta en enda ipren när mensen kommer. STOR SKILLNAD!!! Det känns också som (kan vara inbillning) att tillskottet av progesteron gör att kortisolet ökar. Kortisol och progesteron konkurrerar om samma byggstenar nämligen och har man lågt kortisol så prioriterar kroppen att producera det framför progesteron (eftersom det är livsviktigt).. Så höj det ena så höjs det andra! Googla på binjureutmattning så finns det en del att läsa. Kan även tipsa om hormoni.se där det står lite om naturligt progesteron och östrogendominans.

Och även om man har en östrogendominans så kan östrogen fortfarande vara lite för lågt. Nu när jag blev gravid så åt jag grapefrukt innan och tog rosenrot innan äl. Jag tror det hjälpte mig. Men har man endo ska man absolut inte äta sånt som höjer östrogen efter att äl varit. Då blir hormonbalansen helt bananas.. Man måste följa den naturliga cykeln när man tar tillskott som påverkar hormonerna.

Efter att jag gjorde dessa förändringar så blev jag fri från besvär på några månader och gravid efter ett halvår. Fick dock mf. Upprepade kuren ett par månader - ma, upprepade nästa cykel - mf, ytterligare en cykel senare i kombination med detox innan äl och övergång till ekologisk kost och minskning av hormonstörande gifter i hemmet - gravid med stöd av trombyl och progesteronvagitorier - än så länge inget mf.

Så från att inte ha kunnat bli gravid naturligt har jag blivit gravid 4 gånger inom loppet av ett år och jag mår bättre än på många många år. Eftersom jag efter mina hemmakurer inte har svårt att bli befruktad längre så är IVF lite overkill, då det jag behöver snarare handlar om hjälp att behålla grav. Det kan du få i Sverige till högkostnadsskydd när du väl är gravid och löper högre risk för mf - vilket man ju gör när man har endo. Även där gör det skillnad på vilken läkare man träffar så att en säger nej betyder inte att du inte kan få hjälp.

Om du nu skulle bli gravid på egen hand, kräv att få progesteron utskrivet. Bästa vore om du kunde få det utskrivet förebyggande så du kan börja direkt 2-3 dagar efter äl när du inseminerat. Lägger man flera tusen på en insemination så vill man inte att ett friskt embryo stöts ut pga för lite progesteron. Trombyl är också bra, det håller nere inflammationen, studier visar att de som tar trombyl fr.o.m. äl får en bättre inplantation av ägget, samt att det förhindrar mf som beror på cirkulationsstörningar och denna kombination ger man på rutin efter ivf på en del kliniker eftersom det ökar chanserna såpass.

Folsyra hjälper också till. jag har fram till senaste äl ätit upp till 7 mg/dygn. det ska tydligen minska risken för mf genom att det boostar celldelningen hos embryot redan från start.

Jag slapp nu åka till Danmark, men när jag kollade runt lite efter kliniker så fastnade jag för Triangeln, det ligger lite utanför Köpenhamn och de har varit väldigt trevliga att ha att göra med och de är snabba med att svara om man har några frågor.

Hoppas att du får den hjälp du behöver och att det inte finns nåt hinder i vägen för befruktning. Då behöver det inte nödvändigtvis bli så komplicerat. Det finns mycket du kan göra själv för att få kroppen mer vänligt inställd till en graviditet innan du börjar lägga pengar på det. Lycka till!

Lite länkar;

Kliniken jag varit i kontakt med; www.trianglen.dk/

Spermabank som levererar till Sverige; dk-da.cryosinternational.com/

Om endometrioskost; www.endometrios.org/2011/11/14/generell-diet/

kan tillägga att min endo inte heller blev bra av op och att p-piller bara gjorde den värre + att de gav enorma biverkningar som gjorde att de var allt annat än värt det, oavsett vad läkaren sa... p-piller är ju heller inte en bra metod om nu målet är att bli gravid.. det kan ju störa ut cykeln i upp till ett år efteråt om man har otur.

Har du provat pycnogenol? Kolla tex denna länk.

www.medicalnewstoday.com/releases/64791.php

Har minskat mina smärtor enormt, men effekten tar några månader att bygga upp, dock märkte jag vss skillnad redan efter 1 månad.  Jag har ingen diagnos men är relativt säker på att jag har endometrios.

Jag har inte endmetrios, dessvärre PCOS, myom och för låga progesteronvärden. Har blivir rekommenderad att pröva naturläkemedel för att se om det hjälper, före receptbelagda medel. Har köpt Progester All och ska köra igång med den krämen så fort jag har beräknad ägglossning (väntar nu på mensen). Jag ska även prova Wild Yam.

Vet inte om de kan hjälpa även mot endometrios?

Gräv inte en grop åt andra, det kan de göra själva...

Jag har tämkt prova ProgesterAll eftersom min mens har blivit oregelbunden och jag har fått kortare lutealfas. Jag har endometrios dessutom. 

Jag har nu provat Progester All under en cykel, det var i månadsskifttet maj/juni. har väntat på mensen, som kom igår, onsdagen den 2 juli. Lite senare än vad jag väntat mig... men i alla fall, har haft vanlig mensvärk i flera veckor, normalt brukar jag bara ha ett par dagar före mensen och har varit tacksam för att jag inte har värre än så, typ svår PMS. MEN fick en fruktansvärd PMS söndag till onsdag, detta var värre än den vanliga mensvärken... trött, hungrig, gråtfärdig och lättirriterad. Barnen ute på gården lekte och stojade och jag ville bara skrika åt dem att hålla käften, typ... Kände mig -->

Forskarna tror att PMS har samband med progesteron. När man har haft ägglossning ökar progesteron i kroppen. Om man inte blir gravid efter ägglossningen, minskar hormonet igen efter ungefär två veckor. Det är bara när man har haft ägglossning och progesteron bildas som man får PMS eller PMDS. Att man får det betyder att man är känslig för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ned.

Så jag hoppas detta betyder att jag har haft ägglossning denna cykel! Ska pröva två cykler till och utvärdera.

Gräv inte en grop åt andra, det kan de göra själva...