Träffat man med barn (på heltid) - jag utan barn

En som jag känner blev tillsammans med en man som hade tre barn men bara ett barn bodde hos han. Hon trodde att han älskade henne men egentligen var hon alltid nr 2. De bråkade alltid om barnet... Tillslut erkände han att han trodde att hon skulle hjälpa honom och ta över som en mamma till barnet...

Spontant med facit i hand så hade jag inte gett mig in i ett förhållande med en man som har barn igen, men nu är det dom det är, och mannen älskar jag ju, inget fel på barnet heller, jättego å fin

Problemet ligger nog mer i brist på förståelse för varandras situation, han vill gärna ha barnet så mkt dom möjligt, semester osv, för barnet är hans största prioritering

Men min största prioritering är ju oss och jag vill ha tid för bara oss, och anser att barnet har två föräldrar

När dessa diskussioner kommer upp är jag halvt om halvt redo att kasta in handduken för vi är inte på samma våglängd

Jag skulle inte ge mig in i det. Läs trådar här inne så kommer du inse varför

.

Jag hade inte gjort det med dem villkoren. Aldrig på heltid och aldrig med så små ungar om jag inte vill ha barn själv! Och aldrig någon slags föräldraroll när de ju har en till förälder redan! Nä då får han ta hand om sina barn själv.

TS, du skriver att den här mannen är den intressantaste du har träffat? Antagligen är han allt du vill att han ska vara - just nu. Det låter nämligen snarare som om han är ute efter avlastning, eller en ny mamma till sina barn, än en partner. Särskilt om barnen är ganska små och han har dem på heltid. Ge dig INTE in i detta! Du kommer bara att bli utnyttjad. Ingen normal förälder förväntar sig att en ny partner ska ta halva ansvaret för DERAS barn. Visst kan styvföräldern bli delaktig på sikt, men bara om h*n vill och på ett sätt som passar alla.

Ge blanka fan it!

Vänta tills du hittar en man med lika tankar som dig!!!!

Jag sitter själv i samma jävla misär... Spring så fort du kan

Du kanske är jätte kär i den här mannen men det du ger dig in på är fan inte lätt, önskar att jag hade lyssnat på min mor och vänner innan ja hoppade in i min killes relation med barn. Hoppas mammas inte finns med i bilden annars räkna med ett svartsjuke krig. Som ja säger tänk med hjärnan inte hjärtat hur mkt det än gör ont.. FLY!!!

Att bo med andras barn är helvetet på jorden. Om du dessutom är en person som behöver lugn och ro och mycket ensamtid så kommer du få spel. Många män som är bekväma och vill ha en hushållerska/barnpassare till deras barn och det låter så om han är så inställd på att ni ska dela på slitet 50/50. Han låter som en riktig mansgris. I praktiken lär det väl bli du som får dra tyngsta lasset som så många andra kvinnor.. Ni får aldrig vara ifred och du kommer aldrig få ha honom för dig själv. Dessutom kommer det bli ännu jävligare när de blir tonåringar samtidigt. Spring för livet!!!

Hur går det ts? Har du kommit fram till något ?

Jag överväger avsluta....

Jag tänker tabort denna tråd då jag börjar bli irriterad på den.. Ts har fått skit många svar från folk som delade med sig sin erfarenhet o alla har sagt samma sak nästan och hur länge ska folk hålla på o skriva samma sak?!

Sluta och skriv för ts kommer ändå inte att lyssna...