• Outchic

    Ska mamman ta allt ansvar själv?

    Visste inte riktigt i vilken kategori jag skulle lägga tråden men hoppas de inte blev allt för fel.

    Jag måste bara få lite fler åsikter på hur mitt liv ser ut efter att jag fick barn.

    Jag och min sambo har för två månader sedan fått våran son.
    Min sambo var ganska engagerad i början och ville vara med och hjälpa till och gosa med sonen.
    Men efter att han började jobba igen så har han typ struntat i sonen. Han jobbar tider som gör att han är borta väldigt stor del av dagen och när han kommer hem får jag nästan tvinga honom att ta vårat barn så att jag kan få duscha.. och då tar han honom i kanske en timme sedan är de min tur igen. Jag har absolut ingenting emot att umgås med min son, jag älskat honom. MEN borde inte pappan oxå känna så? De känns inte som att han älskar våran son lika mycket som jag gör.
    Jag ammar inte vilket jag tycker ska betyda att vi tar mer jämt ansvar men jag tar hela dagarna och hela nätterna(tycker inte han ska gå upp eftersom han jobbar) och när sambon är ledig på helger så åker han iväg och tränar i stället för att umgås med oss. Och sedan undrar han varför sonen alltid skriker hos honom.. Är de så konstigt? Är de verkligen meningen att mamman ska göra allt och pappan bara glassa omkring med titeln pappa utan att behöva göra något?


  • Svar på tråden Ska mamman ta allt ansvar själv?
  • isolande
    Outchic skrev 2014-06-17 15:22:47 följande:
    Hahah så klockren. Ja de är klart man är trött med barn de försöker jag säga jämt! Men du så nått jävligt bra faktiskt, ska nog testa att han tar honom en månad. Problemet är dock att han inte vaknar så jag får ju väcka honom(vilket tar en jävla tid) och då är jag ju redan uppe. De är nog därför de har blivit så att jag går upp...
    Fixa en babyvakt till honom på maxvolym som står vid hans säng, så sover du i vardagsrummet med öronproppar?

    Eller väck honom helt sonika, VARJE gång du går upp. Säg att det är i syfte att han ska förstå hur himla jobbigt det är för dig att aldrig få sova längre än ett fåtal timmar i sträck jämt. Man kan liksom aldrig riktigt fatta hur jobbigt det är om man inte varit där själv. Inte bara en natt eller två, utan jämt, på obestämd tid.

    Det är tortyr i längden, det måste din korkade sambo fatta. Inte konstigt att du fått depression, det får man av sömnbrist bl.a.....
  • Studentpappa
    Outchic skrev 2014-06-17 15:22:47 följande:
    Hahah så klockren. Ja de är klart man är trött med barn de försöker jag säga jämt! Men du så nått jävligt bra faktiskt, ska nog testa att han tar honom en månad. Problemet är dock att han inte vaknar så jag får ju väcka honom(vilket tar en jävla tid) och då är jag ju redan uppe. De är nog därför de har blivit så att jag går upp...



    Lägg dig i ett annat rum med öronproppar, vet han att du ändå tar honom finns det ju ingen anledning för honom att vakna. Vi delade nätter när dottern var bebis, sambon som var hemma tog två sen jag en, helgerna delade vi alltid på.

    Vår dotter är snart tre, klart vi får sova mer nu, men det är ändå mindre än vi önskar. Första året led man ju av konstant sömnbrist, så är det för de flesta och något man helt enkelt får på köpet med barn.
    Arguing on the internet is like running at the special olympics. Even if you win, you're still retarded.
  • humledummle

    En sak jag gjorde var att skaffa en hobby som gör att jag åker iväg i tre fyra timmar två dagar i veckan . Jag pumpar mjölk och sen lämnar jag till pappa . Han har alltså inte mig hemma att falla tillbaka på utan gråter sonen får han trösta , och han ringer ibland men så länge det inte är akut vilket han får tala om via sms så svarar inte jag för det är min tid . Men han har även sin hobby utanför hemmet han åker till .

  • Outchic
    humledummle skrev 2014-06-17 15:44:29 följande:
    En sak jag gjorde var att skaffa en hobby som gör att jag åker iväg i tre fyra timmar två dagar i veckan . Jag pumpar mjölk och sen lämnar jag till pappa . Han har alltså inte mig hemma att falla tillbaka på utan gråter sonen får han trösta , och han ringer ibland men så länge det inte är akut vilket han får tala om via sms så svarar inte jag för det är min tid . Men han har även sin hobby utanför hemmet han åker till .



    Problemet är dock att han åker vid 9 på morgonen och kommer hem halv 9 på kvällen så tyvärr kan jag inte ha en hobby på de sättet. Jag har häst och rider en gång under vardagarna och då får sonen vara hos sin mormor.
  • isolande

    What? Han får helt enkelt komma hem kl 17-18 eller har han 3 timmars resväg till jobbet?! Han får lägga ner det han gör efter arbetstid 2-3 dagar i veckan så du kan rida dom kvällarna. När du rider ska HAN ha barnet för att lära känna det och få gå i dina skor några timmar!! Vad fan är det för tramsig karl du har?! Jag blir fan arg på riktigt!

  • Outchic
    isolande skrev 2014-06-17 19:52:03 följande:
    What? Han får helt enkelt komma hem kl 17-18 eller har han 3 timmars resväg till jobbet?! Han får lägga ner det han gör efter arbetstid 2-3 dagar i veckan så du kan rida dom kvällarna. När du rider ska HAN ha barnet för att lära känna det och få gå i dina skor några timmar!! Vad fan är det för tramsig karl du har?! Jag blir fan arg på riktigt!



    Hans slutar 19:30 på kvällarna och de tar typ en timme hem så de är inte hans fel :)

    Skulle va skönt om han halde andra arbetstider.
  • JECJ

    Jag blir så förbannad på alla som försvarar usla pappor! Inte fan kan man ta allt ansvar och vänta på att pappan är " redo" ! " Det tar lite tid för dom att förstå..." " det tar upp till ett halvår" osv inte kan en mamma ta det tiden på sig? En pappa som inte tar 110% ansvar från början ÄR en dålig pappa. Precis som om en mamma inte gör det. Ställ lite krav på papporna eller inse att ni valt en dålig man som far till ert barn. Det är inget svårt att vara en förälder när man känner för det, det klarar även en narkoman. En bra pappa är pappa alltid, även när det är jobbigt, tråkigt eller svårt. Eller kan det vara så att dessa dåliga, oengagerade pappor tillhör skaran som blivit offer för tjat, ultimatum och fiffel med p-piller?

  • JECJ

    Tänk om en pappa beskrev barnets mamma så: Hon förstår inte att hon är en mamma.. Hon tar barnet en timme om dagen, då är hon duktig. /när barnet var 5 månader så var hon bättre på att ta ansvar/ först när barnet var 7-8 månader kände jag att jag kunde lämna barnet ensamt med mamman. Hon behöver lite tid att förstå att det är en bebis.......

  • Tess1990
    JECJ skrev 2014-06-18 09:01:34 följande:

    Jag blir så förbannad på alla som försvarar usla pappor! Inte fan kan man ta allt ansvar och vänta på att pappan är " redo" ! " Det tar lite tid för dom att förstå..." " det tar upp till ett halvår" osv inte kan en mamma ta det tiden på sig? En pappa som inte tar 110% ansvar från början ÄR en dålig pappa. Precis som om en mamma inte gör det. Ställ lite krav på papporna eller inse att ni valt en dålig man som far till ert barn. Det är inget svårt att vara en förälder när man känner för det, det klarar även en narkoman. En bra pappa är pappa alltid, även när det är jobbigt, tråkigt eller svårt. Eller kan det vara så att dessa dåliga, oengagerade pappor tillhör skaran som blivit offer för tjat, ultimatum och fiffel med p-piller?


    håller med! 
    jävla dalt med vuxna människor! för jag tror inte att alla är förståndshandikappade och inte kan tänka, planera och föreställa sig saker.. 

    mamman har faktiskt inte ett försprång, att ha en liten person som sparkar i en och sen trycka ut den, gör det inte mer verkligt än att stå vid sidan om! tvärtom så gör det än mer overkligt för det är så sjukt ofattbart! 
    *infoga ALLT som händer under en graviditet/förlossning* + extrema hormoner
    och trots det! så kan mamman sätta sina behov åt sidan för att ta hand om ett hjälplöst litet barn som behöver henne, för det bara är så det är
    hur tusan kan inte en pappa göra det! han blöder ju inte, har ont eller har hormon rusningar, allt han behöver göra är att ta emot barnet och ta hand om det
    men tydligen är det för mycket begärt att lägga sina egna intressen, "egentid" och behov åt sida en liten stund för dessa pappor.. 
    dom kallar sig gärna pappor, men gör inte verklighet av ordet.. (min egen pappa var precis sån, 5 ungar med min mamma, men trots det lärde han sig aldrig att byta blöja..!)

    jag saknar sonen som tusan under tiden, men behöver jag göra något utan honom så har pappan honom, han varken hjälper mig eller passar barnet
    han tar hand om sin son, punkt. 
    och skulle han inte göra det, så har han ingen rätt att kalla sig pappa
    ("hårt" men är så jävla trött på alla ursäkter och daltandet med vuxna män!)
  • Outchic
    Tess1990 skrev 2014-06-18 21:16:32 följande:
    håller med! 

    jävla dalt med vuxna människor! för jag tror inte att alla är förståndshandikappade och inte kan tänka, planera och föreställa sig saker.. 

    mamman har faktiskt inte ett försprång, att ha en liten person som sparkar i en och sen trycka ut den, gör det inte mer verkligt än att stå vid sidan om! tvärtom så gör det än mer overkligt för det är så sjukt ofattbart! 

    *infoga ALLT som händer under en graviditet/förlossning* + extrema hormoner

    och trots det! så kan mamman sätta sina behov åt sidan för att ta hand om ett hjälplöst litet barn som behöver henne, för det bara är så det är

    hur tusan kan inte en pappa göra det! han blöder ju inte, har ont eller har hormon rusningar, allt han behöver göra är att ta emot barnet och ta hand om det

    men tydligen är det för mycket begärt att lägga sina egna intressen, "egentid" och behov åt sida en liten stund för dessa pappor.. 

    dom kallar sig gärna pappor, men gör inte verklighet av ordet.. (min egen pappa var precis sån, 5 ungar med min mamma, men trots det lärde han sig aldrig att byta blöja..!)

    jag saknar sonen som tusan under tiden, men behöver jag göra något utan honom så har pappan honom, han varken hjälper mig eller passar barnet

    han tar hand om sin son, punkt. 

    och skulle han inte göra det, så har han ingen rätt att kalla sig pappa

    ("hårt" men är så jävla trött på alla ursäkter och daltandet med vuxna män!)



    Så jävla sant! Jag försökte under hela graviditeten få min sambo att läsa om förlossning och första tiden med den lille men allt jag fick som svar var att "de kommer naturligt så de är onödigt att läsa massor"

    Men vart är de naturliga nu då? Så fort sonen skriker/är ledsen mer en 5 minuter så "saknar han mamma"... Jag är så trött på alla ursäkter han gör.

    Men han är uppväxt med att mamman tog hand om honom och pappa struntade i barnen. Så i hans ögon är han ju bättre än sin pappa och därmed en bra pappa(kan jag tänka mig) men de räcker inte för mig. Jag vill att min son ska ha en bra relation med sin pappa! Men jag är som sagt bättre på att säga ifrån nu så jag säger vad jag tycker. Dock accepteras de inte alltid och de blir många suckar och han förstår inte att jag blir irriterad då men de löser sig kanske med tiden!
  • GodhjärtadMan

    Ursäkta?? Men han jobbar ju 150% och Självklart orkar han inte ta barnet på kvällen efter att han kommit hem från jobbet?! och du är den som är arbetslös och ska vara hemma med barnet. Varför klagar du?? Det är synd om honom som måste jobba så hårt för att DU och barnet ska ha mat på bordet medans du är bara hemma och i princip det enda jobbiga du måste göra är att vakna på natten. Tänk lite från hans sida. Han har det mycket jobbigare än dig och du står o klagar va tacksam istället.

  • Tess1990
    GodhjärtadMan skrev 2014-07-05 01:25:52 följande:

    Ursäkta?? Men han jobbar ju 150% och Självklart orkar han inte ta barnet på kvällen efter att han kommit hem från jobbet?! och du är den som är arbetslös och ska vara hemma med barnet. Varför klagar du?? Det är synd om honom som måste jobba så hårt för att DU och barnet ska ha mat på bordet medans du är bara hemma och i princip det enda jobbiga du måste göra är att vakna på natten. Tänk lite från hans sida. Han har det mycket jobbigare än dig och du står o klagar va tacksam istället.


    "godhjärtad"man
    öhm.. så det är helt okej att han skiter i att ta hand om sonen när han kan och skiter totalt i att skapa en relation med sonen, för han fixar ju pengar..!?
    problemet är inte ens att han jobbar mycket, utan att han ska göra allt annat än att umgås med sin familj när han är ledig! 

    och du vet ju uppenbarligen ingenting om hur det är att ta hand om ett barn på heltid! 

    och är man en familj, så hjälps man åt, han jobbar just nu och TS tar hand om barnet medans han jobbar, men resten av tiden så ska dom samarbeta och hjälpas åt, annars kan pappan sen fan inte komma och gnälla på att mamman får vårdnaden i en ev. separation och att barnet tyr sig mest till mamman och inte känner pappan och jo pappan kan skapa en bra relation till barnet även om han jobbar
    och om man i en relation enbart ser partnern (och barnet!?) som en kostnad och utgift, ja då ska man nog fan inte vara en relation överhuvudtaget. 
  • Julligulli
    GodhjärtadMan skrev 2014-07-05 01:25:52 följande:

    Ursäkta?? Men han jobbar ju 150% och Självklart orkar han inte ta barnet på kvällen efter att han kommit hem från jobbet?! och du är den som är arbetslös och ska vara hemma med barnet. Varför klagar du?? Det är synd om honom som måste jobba så hårt för att DU och barnet ska ha mat på bordet medans du är bara hemma och i princip det enda jobbiga du måste göra är att vakna på natten. Tänk lite från hans sida. Han har det mycket jobbigare än dig och du står o klagar va tacksam istället.


    Så pappan jobbar 12 timmar/dag och mamman 24, och du tycker det är synd om honom som "måste" spendera tid med sitt eget barn när han kommer hem?! Ja jävlar. 
  • Tess1990
    Julligulli skrev 2014-07-05 11:17:11 följande:
    Så pappan jobbar 12 timmar/dag och mamman 24, och du tycker det är synd om honom som "måste" spendera tid med sitt eget barn när han kommer hem?! Ja jävlar. 
    Ja det ska väl räcka med att han befruktar frugan, säger hej på förlossningen och sen ger barnet en klapp på ryggen på söndagarna och läser en saga på julafton, allt annat är för mycket begärt.. Kräks
  • 2barnsmorsan

    Låter som en riktig idiot till pappa!

    Fy fan! Så där beter sig ingen normal person som älskar att barn.

    Gå till familjerådgivning o lös problemen eller dumpa skiten

  • badong
    Outchic skrev 2014-03-23 10:06:45 följande:

    (...)Är de verkligen meningen att mamman ska göra allt och pappan bara glassa omkring med titeln pappa utan att behöva göra något?


    "Göra allt"? "Glassa"? "Inte göra nåt"?....................

    Jag minns dessa ord från barnets första år när jag jobbade 12 timmar om dan, på ett hårt, stressigt jobb, minus restid, för att betala samtliga familjens kostnader och och för att vi skulle ha råd med hus. En jävla lat glassare var jag helt enkelt, som inte tog nåt ansvar!

    (Kan tilläggas att vi skiljdes.)
Svar på tråden Ska mamman ta allt ansvar själv?