ska man verkligen behålla enäggstvillingar? det är ju bara risker risker risker!

Du kan tvingas föda med kejsarsnitt, men det är det ju andra som också tvingas göra. Jag tycker inte du ska stirra dig blind på riskerna, det är alltid en risk att föda, men för det mesta går det bra.

Jo kejsarsnitt är ok, det kan jag ta..

Hoppas att allt går vägen för tänk vad värt om allt går bra. Min högsta (och omöjliga) önskan har alltid varit en tvilling och ännu hellre enäggs.

Nu hoppas jag själv få föda tvillingar istället. Lycka till! Lyssna och lita på läkarna, känns dumt att avsluta bara för du är rädd, ett enda barn kan ju också bli sjukt. Något av de ni redan har likaså! Förlåt om det låter kallt men menar bara att livet är väl ändå värt trots risker?

Ja men det där blir jag irriterad på. Folk tänker bara på de gulliga o fina med enäggstvillingar men i själva verket är det som sagt en högriskgraviditet. Jag önskar lätt att jag bar ett okomplicerat enkelbarn eller hellre tvåäggs. Visst är livet fullt av risker, men man har ett val i många fall. Jag vill inte välja ngt som påverkar mina döttrar jag har negativt!

Verkar som du redan bestämt dig så visst ts ta bort dem

Jag är bara orolig över att de inte ska ha bea förutsättningar, tror det är svårt att sätta sig in i. Önskar inget hellre än att de mår bra och kan födas friska.

Runt vecka 20-21 gjordes det. Det finns också möjlighet att gå in och strypa enstaka blodkärl i moderkakan för att på så sätt balansera flödet och rädda bägge två, av olika anledningar så valde min syster och hennes man att inte göra detta, utan i stället fokusera på den ena tvillingen.

Då, när min syster råkade ut för detta så gjordes denna operation endast på ett sjukhus i Sverige (Karolinska i Stockholm), såvitt jag minns. Min syster blev dock skickad till Rigshospitalet i Köpenhamn eftersom hon bor i Skåne.

Ja, det döda fostret låg kvar till förlossningen, har för mig att de sa att det "tillbakabildades" litegrann, så när de gjorde första vaginala undersökningen på förlossningen så "grävdes" det bara ut, enligt min syster, verkade inte vara någon större grej.

Ett tecken på tts är att man producerar mycket mer fostervatten än normalt, så det kan vara bra att hålla koll på, att magen inte växer "för fort" - ifall du väljer att behålla.

jag har enäggstvillingar som delade moderkaka men i låg i varsin inre fostersäck och delade den yttre. Mycket tunn skiljevägg.
Barnen mår och har mått prima hela tiden och jag med jag jobbade för övrigt heltid och lite tid utan en enda sjukskrivningsdag fram till det planerade snittet i v 36.
De vägde runt 2.5 kg var och vi låg på vanligt BB hela tiden. orsaken till snittet var inte att de var tvillingar utan att jag snittats tidigare två gånger.

Tur att man redan har fått sina enäggisar utan skiljevägg annars hade jag nog brutit ihop om jag hade läst den här tråden.
Förstår din oro TS men jag tycker att du ska ta reda på hur statistiken ser ut i Sverige på årsbasis. 
Det föds väldigt många enäggstvillingar per år i Sverige.
Jag känner till många med enäggisar och där allt har gått bra.

Åh, jag vet precis hur du känner. Jag fick veta i v.8 att vi väntade tvillingar, de kunde inte se någon skiljevägg alls och tyvärr gjorde jag som du och läste på. Och var livrädd. Vid KUB-ul i v.13 hittades en tunn tunn skiljevägg så en del av riskerna försvann där. Jag önskade dock som du att det skulle vara bara en eller i alla fall tvåäggstvillingar jag väntade... Men så fick jag stora störtblödningar i v.15 och låg inlagd ett par dagar och vi kunde bara se en av dem på första undersökningen - och jag trodde mitt hjärta skulle stanna. Då insåg jag hur mycket båda de här små knytena betydde för mig och hur mycket jag ville ha dem. Båda två.

När jag berättade på jobbet att det var två, fick jag ett "jag beklagar" från en kollega och "i min släkt har många väntat tvillingar men ingen har fött två levande barn" från en annan. Precis vad en fullkomligt livrädd tvillinggravid behövde höra... Så här i efterhand kan jag skratta åt det bisarra i det, men då var det hemskt.

Sedan kom oron för ttts. Från v.20 var det tillväxtul varannan vecka, man vande sig och det var rätt mysigt att få hälsa på småtjejerna så ofta. Den ena var lätt tillväxthämmad (men inte pga ttts), så det blev några veckor med ul varje vecka. Jag var sängliggande på grund av hotande förtidsbörd (rejält förkortad livmodertapp aldeles för tidigt) men mina troll stannade inne ända till v.36+2, föddes vaginalt med en kvart emellan - en med huvudet före och en med rumpan först - och mådde bara bra. Ungefär 2,5 kg styck. Vi var kvar fem dagar på vanlig bb-avdelning och sedan kom vi hem till de tre väntande storasyskonen.

Våra enäggstvillingar är idag 2 1/2 år och varje dag med dem är ett äventyr. Man behöver höra solskenshistorier också när man är i din sits, jag vet inte hur mycket jag grät och förbannade alla jäkla risker som alla tjatade om. Jag hade behövt höra någon som berättade om alla enäggstvillingpar som faktiskt föds och mår bara bra, det är ju det som är normalfallet.

Förlåt uppsatsen, ville bara försäkra dig om att du inte är ensam om de tankarna. Att det är helt ok och förståeligt att känna så. Att det allra allra oftast går bra. Och att det är så jäkla värt det att det är helt sjukt.:)

Tack sjejn! Inte läst din historia föränn nu. Jag är i v 15 och snart börjar de täta kontrollerna här med. Känner mig positiv till att det ska gå.

Hej!
Jag tänkte bara skriva en lite hälsning till dig.
jag är själv enäggstvilling, och jag är oerhört tacksam till min mamma som gjorde ett häst jobb! Jag är sååå privilegierad att ha en tvillingsyster, så mycket att det inte kan beskrivas i ord. Men jag förstår att det inte är lätt att vara mamma (varken under graviditeten eller senare) men för barnet (/barnen) finns det ingen större gåva än att få födas tillsammans med sin  tvilling! och få dela världen med denne 

*...blev tårögd...*

Kämpa! Jag hejar på dig!!!

Hej,

Vi väntar enäggstvillingar och åkt på transfusion. Är nu i v. 27 och detta är det värsta jag upplevt, är en bergodalbana men hoppet är det sista som överger en. Maila gärna mig om ni har frågar och funderingar så kan jag svara på nästan allt om detta tror jag då vi kanske gjort besök hos specialister och varit med på möten med läkarna hut dom tänker, kan maila mig på danielforssmed@hotmail.com.

Hörs

Risken för en cp-skada för enlingar är 2 på 1000, om du har tvillingar är risken 7 på 1000. Fast om du läser i media, då kan det stå att risken för CP-skada är dubbelt så hög för tvillingar vilket är sant men också medför att tvillingföräldrar blir oroliga i onödan. TTS är förvisso riktigt otäckt och risken är tio procent. Men oddsen är ändå goda att det kommer gå bra efter en operation.