Svenska staten stödjer barnplågeri
Svenska staten stödjer barnplågeri
Det som jag beskriver nedan gäller inte alla mammor, men tyvärr en klar majoritet av mammorna som blir osams med papporna.
Svenska myndigheter blev så småningom mer och mer fördomsfulla mot pappor. Pappan betraktas mer och mer som endast spermamaskin (ungefär som en kaffebryggare som har en on/off knapp), utan känslor och utan samvete. Därför föredrar många kvinnor att använda donerat sperma för att få barn utan en jobbig pappa som delar barnenes kärlek och också försöker få respekt för sin syn på barnens bästa och framtid – och det tycker inte mamman som fick vara gravid i 9 månader men inte pappan.
När konflikter uppstår mellan mamman och pappan, vet mamman att myndigheterna kommer att stödja henne och tro på vilka som helst anklagelser mot pappan som behandlas direkt som en brottsling. Små barn tvingas också stödja mamman efter ett tag då man förbjuder pappan från att träffa barnen som så småningom tror att pappan övergav dem. Särskilt när mamman hjärntvättar barnen och pressar dem för att stödja henne i sin kamp mot pappan som inte bara övergav henne, utan också övergav barnen – och beviset är att han inte vill träffa dem längre. Mamman försöker klippa bort alla relationer och alla vänner och släktingar som möjligtvis kan nämna för barnen att pappan vill träffa barnen men mamman förbjuder honom från att göra det – och att han kan riskera fängelsestraff och t.o.m. utvisning från Sverige ifall han var invandrare. Mamman kan med bekvämlighet och klar fördel påstå att pappan försökte attackera henne och t.o.m. tvinga barnen för att stödja henne som vittnen.
Och om barnen har tur, får de upptäcka sanningen och återgå till pappan men ofta väldigt försent då dessa destruktiva tankar om att även pappan övergivit dem har förstört deras liv och påverkade deras val och framtid. Och nu lever de med ångest mot mamman istället och problemet fortsätter.
Allt detta sker med stöd av svenska statens olika myndigheter som också betalar stora pengar för att kunna driva denna destruktiva verksamhet och utöva terror mot barnen och papporna som vet att oavsett vad mammorna gör så betraktas deras brott som små fel som de inte menade att begå, utan det var deras starka känslor som led till detta, medan pappan och barnen (särskilt pojkarna) får lida hur länge som helst och ifall de försöker protestera betraktas de direkt som farliga våldsamma brottslingar. Ett kart exempel är när ett mirakel händer och pappan får till slut ett domstolsbeslut om att umgås med barnen. Då får mamman helt enkelt kidnappa barnen med myndigheternas stöd igen då hon fortfarande inte betraktas som brottsling, utan detta tolkas som en naturlig reaktion. Mamman får t.o.m. röva bort barnen och flytta utomlands och inget händer – även när mamman återvänder till Sverige efter att ha plågat barnen och pappan tillräckligt länge och hennes pengar tog slut. Hon kan t.o.m. få ett stort TACK av myndigheterna för hennes stora hjärta som längtade efter Sverige och hennes välvilja och tillåtelse att pappan får träffa barnen lite då och då, men inte för mycket för då känner sig alla nöjda med sina liv och det passar inte bra för den hämndlystna mamman. Medan å andra sidan, om någon pappa gör sådant, ser man det direkt på nyheterna som också konsulterar experter som bekräftar att detta är brottsligt och ger hela landets pappor en läxa.
