• Anonym (5)

    Ska barnen alltid gå först?

    Lever tillsammans med bonusbarn och gemensamma barn.
    Ena bonusbarnet vill inte komma hit pga mig, känner sig inte välkommen osv.
    Känner rent spontant att barnen alltid ska gå först och jag vill inte försöra relationen mellan sambon och hans son pga mig. Han måste kunna vilja komma hit och ha umgänge med honom och hans syskon.

    Funderar på att flytta då vi inte kommer någon vart med hans ena barn och att jag som sagt inte ska stå ivägen för sambon samt mina barns relation med honom.

    Hur hade ni tänkt och känt?

  • Svar på tråden Ska barnen alltid gå först?
  • Anonym (barnens bästa)
    sextiotalist skrev 2014-04-02 11:26:06 följande:
    Jag är ganska säker på att i de flesta fallen beror det på föräldern.
    Så du tror att det till största delen är föräldern som får barnet att känna sig ovälkommen?
  • sextiotalist
    Anonym (barnens bästa) skrev 2014-04-02 11:33:42 följande:
    Så du tror att det till största delen är föräldern som får barnet att känna sig ovälkommen?
    Inte alltför sällan. För när man läser många trådar där denna problematik tas upp, av barn som upplevt detta och andra så brukar det i slutändan komma fram till att det ofta var (i de flesta fall) en pappa, som helt enkelt överlämnade föräldraskapet åt sin nya kvinna, vare sig hon ville det eller inte.
    Sedan har det funnits en och en annan elak jäkel också. Men ofta så har det funnits en förälder som inte kan hantera en ny relation och att han/hon har barn.
  • orolig2121

    TS, det är du och din sambos ansvar att lösa situationen så att barnet trivs hemma. Hur ni gör är er sak, men det är ni som ska lösa det.

  • Anonym (IQ)
    MuppinCowboy skrev 2014-04-02 11:28:02 följande:
    Ingen ska känna sig ovälkommen i sitt hem men det gäller både vuxna och barn.


    Nej, men om barn känner sig ovälkomna och en ny partner vägrar förändra situationen, så är det inte barnen som ska bort från familjen.
  • hallontroll

    Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja. Så det beror på situationen. Att barnet för köra ut alla som pappan/mamman är ihop med utan särskild orsak är inte barnens bästa. Vem vill tänka på att man själv är orsaken till att ens pappa/mamma är ensam och olycklig när man är vuxen och har en egen familj? Sen givetvis ska man inte vara ihop med någon som behandlar ens barn illa , men det är stor skillnad om barnet blir behandlad illa av sin bonusförälder eller om barnet är avundsjuk på alla som pappan/mamman dejtar.

  • Fånga dagen
    hallontroll skrev 2014-04-02 11:42:00 följande:
    Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja. Så det beror på situationen. Att barnet för köra ut alla som pappan/mamman är ihop med utan särskild orsak är inte barnens bästa. Vem vill tänka på att man själv är orsaken till att ens pappa/mamma är ensam och olycklig när man är vuxen och har en egen familj? Sen givetvis ska man inte vara ihop med någon som behandlar ens barn illa , men det är stor skillnad om barnet blir behandlad illa av sin bonusförälder eller om barnet är avundsjuk på alla som pappan/mamman dejtar.
    Barn ska naturligtvis inte diktera villkoren för sina föräldrar, om syftet är att de vill ha sin förälder för sig själv, och pga det försöker skrämma iväg nya partners.

    Det som skiljer barnen från de vuxna är ju att de kan inte själva förändra sin livssituation som en vuxen kan. Om en bonusförälder inte trivs med sitt bonusbarn av nån anledning så kan man säga tack och adjö. Vilket ju många också gör. Ett barn som av någon anledning inte trivs tillsammans med sin bonusförälder har ju inte den valmöjligheten.
  • orolig2121
    hallontroll skrev 2014-04-02 11:42:00 följande:
    Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja. Så det beror på situationen. Att barnet för köra ut alla som pappan/mamman är ihop med utan särskild orsak är inte barnens bästa. Vem vill tänka på att man själv är orsaken till att ens pappa/mamma är ensam och olycklig när man är vuxen och har en egen familj? Sen givetvis ska man inte vara ihop med någon som behandlar ens barn illa , men det är stor skillnad om barnet blir behandlad illa av sin bonusförälder eller om barnet är avundsjuk på alla som pappan/mamman dejtar.
    "Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja."

    Bra sagt!

    Har sett så många mammor som missförstått det hela och tror att deras uppgift som förälder är att tillgodose barnens vilja. Effekten blir att barnen i praktiken uppfostrar sig själva.

    Å andra sidan de ännu mer tragiska fallen med föräldrar/sambos som inte förstår att barnens bästa ska gå först.
  • Ann Cistrus
    sextiotalist skrev 2014-04-02 11:36:52 följande:
    Inte alltför sällan. För när man läser många trådar där denna problematik tas upp, av barn som upplevt detta och andra så brukar det i slutändan komma fram till att det ofta var (i de flesta fall) en pappa, som helt enkelt överlämnade föräldraskapet åt sin nya kvinna, vare sig hon ville det eller inte.
    Sedan har det funnits en och en annan elak jäkel också. Men ofta så har det funnits en förälder som inte kan hantera en ny relation och att han/hon har barn.
    If nothing else works, then a total pig-headed unwillingness to look facts in the face will see us through.
  • Anonym (isa)
    Anonym (IQ) skrev 2014-04-02 10:54:43 följande:
    Hur tänkte du nu? Vi pratar om situationer där barnen blir indragna, av de vuxna, där barnen inte är orsak och ursprung till att de vuxna bråkar, alt. väljer att separera. Varför ska barnen öht vara en del av konflikter och konflikthantering?

    Många styvföräldrar verkar anse att det är lämpligt att visa barnen att deras andra förälder är dum, sjuk i huvudet, olämplig som förälder och en idiot som man aldrig vill ha att göra med. Det är inte sällan man hör att en styvmamma hatar barnets mamma. Varför ska barn leva i det? Jag tycker nog att det är bättre att pappan tar ansvar och separerar i de fallen.
    Och precis lika många bioföräldrar gör så mot både den andra föräldern och styvföräldern. Men jag får en känsla av att det bara är styvföräldrar som gör fel i din värld.
  • MuppinCowboy
    Anonym (IQ) skrev 2014-04-02 11:40:35 följande:
    Nej, men om barn känner sig ovälkomna och en ny partner vägrar förändra situationen, så är det inte barnen som ska bort från familjen.

    Men om den vuxne inte skapat situationen genom att bete sig otrevligt mot barnet på något sätt är det då enbra läsning att den vuxne ska bort från familjen?
    Borde svaret inte då vara ingen ska bort och att man istället löser situationen på ett bra sätt.


    Det här tycker jag också var bra sagt: "Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja."
    Dumhet diskriminerar inte
  • Fånga dagen
    MuppinCowboy skrev 2014-04-02 14:25:15 följande:

    Men om den vuxne inte skapat situationen genom att bete sig otrevligt mot barnet på något sätt är det då enbra läsning att den vuxne ska bort från familjen?
    Borde svaret inte då vara ingen ska bort och att man istället löser situationen på ett bra sätt.


    Det här tycker jag också var bra sagt: "Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja."
    Jag har hela tiden utgått från att det är så alla menar, när man säger att "barnens bästa kommer först". Barnens bästa kan väl aldrig vara att alltid få sin vilja igenom? Då gör man ju verkligen sina barn en björntjänst.
  • MuppinCowboy
    Fånga dagen skrev 2014-04-02 14:42:55 följande:
    Jag har hela tiden utgått från att det är så alla menar, när man säger att "barnens bästa kommer först". Barnens bästa kan väl aldrig vara att alltid få sin vilja igenom? Då gör man ju verkligen sina barn en björntjänst.
    Ja gissa om man själv hade blivit odräglig om man fått växa upp med att alla dansade efter min pipa Skrattande

    Hur nu det skulle gått då vi var 3 syskon, så det är också frågan vad gör man om man har 2 barn och ett barn älskar styvföräldern och hade blivit förkrossad om denne lämnat., eller om man har ett sen innan och ett gemensamt vilket barns välmående ska då gå först?


    Dumhet diskriminerar inte
  • Ess
    Anonym (IQ) skrev 2014-04-02 09:55:33 följande:
    Om hon inte gör det då? Om barnen blir indragna som budbärare och bundsförvanter, ska barnen straffas för det?
    Man kan ju omöjligt kräva att ens ex ska separera för att man själv är ett rövhål som behandlar sina barn illa, bara för att man vill komma åt exet.
    Lite underlig resonemang där............................
  • Ess
    Fånga dagen skrev 2014-04-02 10:16:58 följande:
    Ts har startat den här tråden och sen försvunnit. Så hon har inte lämnat mycket kött på benen precis. Hon berättar att barnet inte känner sig välkommen, och efter vad man förstår så är det på grund av henne. Ingenting får vi veta om hur deras relation sett ut. Om den alltid varit dålig, eller om det är nåt som kommit den senaste tiden. Vi vet heller inte hur gammalt barnet är.

    Vi får heller ingenting veta om pappan, hur han agerar och ställer sig till det här. Kanske är tråden skapad endast för att väcka diskussion? Hur ska man kunna ge svar och råd med så lite underlag? Den ena bonusfamiljen är ju inte den andra lik, precis som kärnfamiljen. Man går till sina egna erfarenheter och ger svar därefter, men det kanske inte alls stämmer överens med hur det ser ut i den här familjen.

    Jag skulle lägga mycket energi på att med alla medel gå till botten med vad som orsakat det här. Tillsammans med bioföräldrarna naturligtvis. Det borde ligga i allas intresse. Jag skulle också garanterat rannsaka mig själv.
  • Anonym (IQ)
    Ess skrev 2014-04-02 17:21:52 följande:
    Man kan ju omöjligt kräva att ens ex ska separera för att man själv är ett rövhål som behandlar sina barn illa, bara för att man vill komma åt exet.
    Lite underlig resonemang där............................
    Hallå... Vi pratade om BARNEN! Varför kommer du dragande med exet?
  • Ess
    Anonym (IQ) skrev 2014-04-02 17:30:00 följande:
    Hallå... Vi pratade om BARNEN! Varför kommer du dragande med exet?
    HALLÅÅ!!
    Vet du inte vad du skrivit??
    Det handlade om en förälder som skickade barnen som budbärare för att hen inte gått vidare.
    Då tyckte du att den andre föräldern skulle separera för att barnen skulle slippa att bli fullmatade med skitsnack. Att den som inte gått vidare skulle knipa igen munnen för barnens skull fanns tydligen inte på världskartan. 
  • asta66
    Anonym (IQ) skrev 2014-04-02 10:54:43 följande:
    Hur tänkte du nu? Vi pratar om situationer där barnen blir indragna, av de vuxna, där barnen inte är orsak och ursprung till att de vuxna bråkar, alt. väljer att separera. Varför ska barnen öht vara en del av konflikter och konflikthantering?

    Många styvföräldrar verkar anse att det är lämpligt att visa barnen att deras andra förälder är dum, sjuk i huvudet, olämplig som förälder och en idiot som man aldrig vill ha att göra med. Det är inte sällan man hör att en styvmamma hatar barnets mamma. Varför ska barn leva i det? Jag tycker nog att det är bättre att pappan tar ansvar och separerar i de fallen.
    Jag tänkte om bioföräldrarna inte är färdigbråkade med sin seperation så är det väl bättre att den konflikten löses. Än den föräldern som gott vidare och hittat en ny livskamrat separarer och utsätter barnen för en ytterliggare seperation.  Om det nu är biomamman som bråkar genom barnen är det väl bättre att hon agerar mer vuxet. Inser att pappan har en ny kvinna i sitt liv och även i barnens liv. Och gör det bästa hon kan för sig själv och sina barn. Att intrigera via barnen hjälper ingen.
    Och att styvmammor hatar biomammor kan ju ha att göra med att biomamman inte är en ängel?!
  • Ess

    Jag tycker en del verkar rätt knäppa som måste verkligen påpeka för en ny partner att deras barn kommer först och är mer viktig än partnern någonsin kommer att bli. 
    Hur hade samma förälder reagerat om jag som ny partner direkt påpekat att jag aldrig någonsin kommer att sätta hans/hennes barn först och i en nödsituation kommer att rädda mig själv och skita i hens barn. Är det lika ok att få påpekat?

    Vissa saker är rätt självklara, som tex att man hjälper barnen i en nödsituation, en vuxen klara sig bättre själv.
    Sen är det ju också så att man väljer sina egna barn instinktivt, om man måste hugga några barn och rusa ut. Likadant som att jag inte skulle välja att riskera att göra mina egna barn föräldralösa för partnerns barns skull.

    Sen i vardagen så är alla lika viktiga och förtjänar att få tid och engagemang, oavsett om den är vuxen eller ett barn.

  • asta66
    Ess skrev 2014-04-05 12:53:24 följande:
    Jag tycker en del verkar rätt knäppa som måste verkligen påpeka för en ny partner att deras barn kommer först och är mer viktig än partnern någonsin kommer att bli. 
    Hur hade samma förälder reagerat om jag som ny partner direkt påpekat att jag aldrig någonsin kommer att sätta hans/hennes barn först och i en nödsituation kommer att rädda mig själv och skita i hens barn. Är det lika ok att få påpekat?

    Vissa saker är rätt självklara, som tex att man hjälper barnen i en nödsituation, en vuxen klara sig bättre själv.
    Sen är det ju också så att man väljer sina egna barn instinktivt, om man måste hugga några barn och rusa ut. Likadant som att jag inte skulle välja att riskera att göra mina egna barn föräldralösa för partnerns barns skull.

    Sen i vardagen så är alla lika viktiga och förtjänar att få tid och engagemang, oavsett om den är vuxen eller ett barn.
    Självklart. Men även barn kan nog må bra att lära sig att allt inte kretsar runt dem. Att ibland måste även andras behov och önskemål vägas in. Alla har inte prinsar och prinsessor. De flesta av oss har vanliga ungar som ska klara sig själva så småningom.
  • ica
    orolig2121 skrev 2014-04-02 12:35:38 följande:
    "Jag tycker att barnens bästa kommer först , men inte barnens vilja."

    Bra sagt!

    Har sett så många mammor som missförstått det hela och tror att deras uppgift som förälder är att tillgodose barnens vilja. Effekten blir att barnen i praktiken uppfostrar sig själva.

    Å andra sidan de ännu mer tragiska fallen med föräldrar/sambos som inte förstår att barnens bästa ska gå först.
    Klockrent! Det verkar vara många föräldrar som inte förstått att det bästa för deras barn är inte att alltid få sin vilja igenom.
Svar på tråden Ska barnen alltid gå först?