Hur dog din katt?

En blev påkörd och skadad så allvarligt att grannen sköt den. 
En annan fick en leversjukdom eller cancer, vi fick erbjudande om att skära upp henne och titta men avböjde. Hade det varit cancer hade det varit obotbart och hade det varit leversjukdom så hade hon behövt dagliga sprutor hos vetrinären och då överlevt i max något år till. Vi kände inte att det var värt lidandet det skulle åsmaka. 
En rymde och hittades välbevarad sju år senare (!) under en lekstuga. Förmodligen hade hon gått undan och lagt sig när hon kände att det var dags.

Ah glömde ålder.
Första var 22+ år (vi fick honom när han var vuxen och sen levde han 22 år med oss). 
Den andra var 14 och den sista 15.

Glömde också om de visade tecken. 
Den första var ju med om en olycka så det kom helt plötsligt. 
Den andra började bete sig konstigt (trycka hakan mot bröstet, gå snett och tappa balansen) och då åkte vi direkt till veterinären. 
Den sista var mest bara gammal och grå men annars inga särskilda tecken... 

Oj vad ironiskt att den som var så gammal blev påkörd. Visade den inga ålderstecken?

Katt ett: Troligen skadad av vilt djur - kom hem blodig och skadad, fick avlivas.
Katt två: Påkörd av bil - allvarliga krosskador, fick avlivas
Katt tre: Flyttade in till oss och var sjuklig/utmärglad - gick på vitaminer och specialföda ett tag med återhämtade sig inte, avlivades.

Katt1: 12 år. Kom hem med tre hål i huvudet, troligtvis blivit attackerad av en rovfågel för det såg ut att vara efter klorna. Blev bara sämre trots veterinär vård och var efter en vecka helt förlamad, så då fick hon somna in.

Katt2: Gick från att vara bra på dagen och dålig på natten. Jättedålig dagen efter. Visade sig att njurvärdet var jättehögt. Fick medicin och blev ok, sedan sämre. Åkte in igen för dropp under en dag och var bättre i en vecka. Sedan dålig. Åkte in på nytt och då hade njurarna mer eller mindre slutat fungera helt, så vi tog det rätta beslutet att låta avliva honom. Han var 8 år då. Vet inte om det var ett genetiskt fel eftersom han var okänd blandning som vi räddat som undernärd kattunge, eller om han blivit förgiftad ute av något.

En katt fick cancer, tumör på levern och led på slutet så vi fick avliva henne. Två blev uppätna av coyotes bakom huset. Så ja...det är som det är.

Katt 1 Överkörd när vi såg på (var i färd med att hämta hem den, långt hemifrån) (ca 5 år)

Katt 2 överkörd långt hemifrån, ngn ringde på halsbandets nummer o talade om var han låg så vi kunde hämta (8 år)

Katt 3 överkörd honkatt (7-8 år) med en kull 5 veckors kattungar hemma. De kunde börja äta vanlig mat o klarade sig alla. 

Katt 4, Unge till nr tre blev 18 år slutade äta o hade dåliga njur o levervärden - fick somna in

Katt 5. Unge till nr 4 blev 10 år då han fick ngt leverfel som inte gick att komma tillrätta med på djursjukhuset. Fick somna in ... (vi löste ut honom som aska i urna för ca 25.000 (oförsäkrad)

katt 6. blev 18 år. slutade äta o dricka hade cancer i munnen och fick somna in ...

Oj, jag vet inte hur många katter jag haft. Har 3 nu.

Men en blev överkörd av slåttermaskin. En påkörd av bil. En tagen av räven. En sköt jag, då den efter 5 år fick för sig att göra sin behov inne. En annan sköt jag pga cancer, En sköt jag pga ålder. Samt att jag skjutit ett antal kattungar.

Alla jag varit med om var medan jag bodde hemma, därav "vi" i texten. Det syftar på mig och min mor.

Första dödsfallet jag upplevt var en honkatt som fick avlivas pga att hon hade massor av nervösa problem,
det största att hon inte kissade i lådan en endaste gång utan bara överallt annars. I dagens läge hade vi testat att plocka ur alla kvinnliga delar hon hade i princip innan avlivning men att honor också hade koppling mellan kissande och hormoner var inget man visste själv (inte min mor i alla fall), eller veterinären sa då på den tiden. (ca 1995) Hon blev nånstans mellan 1-2 år.

Andra var en hankatt som fick diabetes, han var 12 år, lat och tjock.
Han gick från inte sjuk alls till lidande väldigt snabbt så vi valde att inte behandla.
Så det blev avlivning.

Tredje var en hankatt som var ca 5 år yngre än andra och fick även han diabetes när han
var runt 12 år gammal. Skillnaden här var att han var smal och aktiv
Vi tror i efterhand att maten dom åt är boven i dramat.
Den var från veterinären men det är INTE en garanti för bra mat.
Här övervägde vi behandling men då han var OTROLIGT känslig för
att bli stucken med nålar och gömde sig flera timmar efteråt så då slutade vi
och ca ett år efter sjukdomen upptäcktes fick han somna in.

Den senaste dog vid 12. Hittade den ute i garaget där den lapade spillolja. Galna jäkla djur.

Min katt var nog 11-12 år när hon gick bort, vi var ungefär lika gamla. Hon brukade vara borta en del om dagarna, men kom alltid hem till kvällen. En sommar var hon borta i nästan en vecka. När hon väl kom tillbaka var hon mager och svag och luktade ruttet ur munnen. Hon kunde inte äta, men dricka. Vi misstänkte att hon på något sätt fått i sig gift av något slag. Hon var riktigt skygg av sig den kvällen, satt bakom soffan i ett hörn. Innan läggdags satte jag mig bakom soffan med henne och hon hoppade genast i min famn. Jag gick in till mitt rum, hon följde med och den natten skedade vi för första och sista gången. Trots att jag nästan kräktes av hur hon luktade så låg hon med sitt huvud under min haka. Morgonen därpå tog pappa ned henne i källaren och hade ihjäl henne med en yxa.
Jag önskar än idag att vi hade fått iväg henne till en veterinär för att i alla fall få somna in, men vi bodde långt från en djurklinik och det var dåligt med pengar i vårt hushåll.

Skulle gärna skaffa en katt igen, jag älskar verkligen katter, men vet inte hur jag skulle klara av ännu en jobbig bortgång...

Katt 1 avlivades när hon var 11 år. Hon visade upp en massa ålderstecken samt att hon inte var sig själv efter att ha blivit rejält biten av en annan katt i grannskapet.

Katt 2 gick från kärnfrisk till dålig över natt, slutade äta men drack och efter ett par dagar så piggnade han till igen. Gick nån vecka och sen så slutade han äta igen i några dagar men var ändå pigg och drack vatten. En dag gick han in under sängen och ville inte att vi skulle prata med honom. Vi övervakade honom och helt plötsligt började han jama nått hejdlöst och vi ilade till veterinären som avlivade honom på stört, var då 14,5 år. Vet än idag inte vad som hände men att han hade ont var det ingen tvekan om så han fick somna in.

Njurpaj på båda vid 13 och 15 års ålder. Blev avlivade hos veterinär såklart.

Första katten ca 8 år kom aldrig hem mera vet ej vad som hände men det gick rykten att en av grannarna satt ut kattfällor. Katt 2 11 år blev avlivad då han var sjuk och blev otroligt mager. Mina föräldrar tog honom aldrig till veterinären så hur allvarligt sjuk han var vet jag inte.

Nja alltså han var ju lite gammal och grå så att säga... Lit halt, såg dåligt osv men det hade han gjort lääänge. Halt var han redan när han kom till oss, och sedan spenderade han hela sitt liv rännandes ute på landet vilket gjorde att han då och då råkade ut för lite små olyckor, fick sår osv. Men just då var det inget som vi tänkte skulle göra att han strök med. 

En sprang bort när hon var "utlånad" under jul och vi såg henne aldrig igen :(

En fick avlivas vid 15 då hon fått juvertumörer pga p-piller. Blev riktigt illa, tumörerna vätskade sig och blev till slut till öppna gropar/sår och jag hade önskat att mina föräldrar avlivat henne tidigare (jag var 15 år då).

En sköts då han var 18 år blind, stel och mådde allmänt dåligt.