När alla har slutat bry sig

Varför handlar, tvättar och städar du? Det borde sambon hinna med. Du tar väl inte barnet på natten?

Skulle jag dö idag, så skulle ingen sakna mig i första taget. Iaf inte fråns kronofogden knackade på dörren.
Fast det skulle ta tid då jag har autogiro.
Jag en stor familj o släkt men alla har vänt mig ryggen tack vare en jävla syster som kallar sig för drottningen som alla lyder.
Är sjukskriven o har absolut ingen.
Du har iaf din sambo o son.
Jag har inte någon som jag kan ringa eller som ringer mig.
Förutom tanten från försäkringskassan som ringde i går för att påminna om papper.
Jag fick min teleräkning för den fast telen o för mobilen idag.
Ett samtal till störningsjouren o två samtal till vårdcentralen.
Förutom samtalet igår kommer jag inte ihåg när någon ringde mig senast.

Skulle jag dö idag, så skulle ingen sakna mig eller ens undra...fråns det börjar att lukta.

Han städar när jag jobbar men handla får jag göra på vägen hen och tvätta påstår han att han inte kan / orkar med sonen. När jag är "ledig" från jobbet så säger han att han är ledig så då får jag göra allt. Jo jag tar sonen på kvällen, natten och morgonen och har alltid gjort.

Idiot till sambo. Säg ifrån, ni är lika lediga. Ta varannan kväll/natt.

jag har försökt i två år. Men mina behov räknas inte. Jag värkar inte existera i andra människors tankar.

Varför sparkar du inte ut någon som inte bryr sig om dig?

Men då har du inte satt ner foten tillräckligt hårt! Om du accepterar att han behandlar dig så här är du ju medskyldig till det. Kräv att han ändrar på sig eller kasta ut honom!

Kära ts

Det låter som att det är för mycket i ditt liv nu, du låter på gränsen till utmattad, samtidigt som det är för lite också (för lite av livet, vänner, uppskattning, roliga händelser, allt låter bara vardag)?

Kan det vara så att du själv skämt bort din omgivning genom att alltid finnas och alltid ta hand om allting? Med detta menar jag inte att du förtjänar att bli behandlad såhär, verkligen inte. Men de förstår kanske inte allt du gör och hur tomt det skulle vara om du inte gjorde det.

Du har ingen släkt som du kan åka till, komma bort några dagar? Kan du börja träna ett par kvällar i veckan eller utveckla något annat intresse du har där du kan komma ut och träffa folk?

När det gäller sambon får du sätta hårt mot hårt. För mig låter det som han redan gjort sitt men vill du behålla honom kan en barnslig, men effektiv sak vara att t ex bara tvätta dina och sonens kläder. Visst, du får fortfarande tvätta ett par gånger, men sen har nog sambon bevisat att han också kan tvätta - om han vill.

TS, de bryr sig inte för att du inte bryr dig om dig själv. Du värdesätter inte dig och din tid, ditt mående och ditt liv så då gör inte de det heller.

Kanske utstrålar du en negativitet, helt omedvetet, som gör att dina syskon känner att de inte orkar?

Den enda som kan ändra på detta är du. Nu är du kanske så trött att du inte orkar, då får du ta hjälp av sjukvården. Kanske har du också D vitaminbrist som så många andra som lägger på jobbiga känslor.

Du måste fundera på hur du vill att ditt liv ska se ut. Vill du vara din sambos bekvämlighetsinrättning? Eler vill du bli behandlad med respekt?

Låter som du låter folk köra över dig.... Vadå försökt i 2 år, på vilket sätt? Vad händer om du säger till din sambo att-göra-listan upp och ta sonen?

Jädra autokorrekt att-göra-listan= att gå upp

Beklagar men det din situation har inget med Ts att göra. Det är ingen tävling. Du gör dig ingen tjänst när du jämför dig med andra heller. Jag hoppas att du blir mindre ensam i framtiden!

Ts, släng ut karl eller flytta själv. Vad ska du med en jättebebis till?

Vem tävlar?
Du gjorde det till en tävling, inte jag.
Men det är rätt typiskt, när en någon känner sig ensam så är det så synd om denna, men när en sån som jag som verkligen är ensam, så får den bara skit o blir beskylld för att tävla.

Gratis ts du lyckades få folk att bry sig om dig.  Du *vann*.

Den enda som kan göra någonting åt din situation är du. Jag vet att det är lätt att fastna i gamla invanda mönster, men du måste sätta ned foten och säga ifrån. Kan du tänka dig att leva såhär resten av ditt liv?

Självklart har du rätt till ditt eget liv, det ska inte styras av din sambo eller någon annan. Skriv en lista med vad du skulle vilja ändra på och jobba på den. Vad är det värsta som kan hända?

Skriv inte så ill ts, hon har ju inte beskyllt dig för att tävla?

Ser inget fel i att du delar med dig av din situation, jag ser det snarare som att det kan vara någon form av kontaktförsök, att flera som är ensamma kan samlas och det är väl jättebra?

Vad har du gjort för att försöka bryta din isolering?

Vilken bra tråd! Jättetråkigt att ni känner er överkörda och ensamma men jag blev lite glad över de kommentarer som sa att ni låtit det ske och borde sätta ner foten ordentligt. Jag kan bara hålla med. Sitter själv och sörjer över människor som inte bryr sig men då har jag själv tagit avstånd från dessa mina närmaste också så jag får väl skylla mig själv. Och börja fundera över vilka jag vill ha kontakt med och hur denna kontakt skulle se ut.

Nu är jag en slö sak som har svårt att bryta vanor men sådana små uppvaknanden är lite nyttiga, tycker jag. Du väljer ditt liv och dina gränser TS, de andra kan bara ansvara för sina egna. Var tydlig med vad du vill, om inte annat så mot dig själv!

Vad har du sambon till egentligen? Sätt en fot i arslet på fanskapet för o få lite fart på honom eller släng ut honom!