hunduppfostran hur gör ni?

Är nog som du, hoppar och leker när vi tränar. Mycket mys i soffan, sängen, ute i parken. Oönskade beteenden morrar jag åt, har vi något tillfälle även bitit min hund.

Jag vet att även 4 av mina hundvänner kör på samma uppfostran med sina hundar.

okej:) Ja jag tycker inte man är ärlig mot sin/sina hundar om man inte talar om för dom när dom gör fel för mig är det precis lika viktigt som att uppmundra när dom gör rätt.

Jag är nog ganska naturlig i mitt beteende med mina hundar på så vis att jag tar för givet att dem kan läsa av mina signaler precis som jag kan läsa av dem.
Jag lär in med hjälp av positiv belöning men på ett ganska neutralt sätt, jag har inte 500 decibell i BRAAAAA när jag lär in etc, utan jag  har vissa rutiner och säger bra/ duktig på ett ganska lugnt sätt med kel och  en godbit då och då .
Jag lär in nej så att dem förstår vad det menas och det är sällan jag behöver använda det men när jag väl använder det  så blir dem oftast ganska förbluffade och stannar upp direkt och springer fram till mig för att fråga varför :) .
Det är ganska svårt att förklara hur jag lär mina hundar men jag försöker att läsa in dem i olika situationer och kan utsätta dem för saker jag vet kan vara läskigt men på ett lugnt sätt så att dem förstår att dem kan lita på mig om något skulle dyka upp.
Åren går oftast väldigt fort och man lär känna sin hund/hundar som handen i handsken :)

Positiv förstärkning och natruligt samspel funkar bäst för oss. Korrigerar gör jag ytterst sällan..... I alla fall inte den slags korrigering de flesta tänker på..... Svårt att förklara.....

Några förbud eller annat "tjafs" finns typ inte. Att hundar ska gå in sist genom dörrar, i hissar, bilar osv har jag aldrig fattat hur det ska gå till rent praktiskt..... Och hundarna fär gärna vara i möblerna.... 

Jag har haft lite olika förhållningssätt genom åren, men alltid med tyngdpunkten på det positiv förstäkning.  Med nuvarande hund har jag dock varit tvungen att prova lite allt  möjligt, då jag hade väääldigt få belöningar att jobba med de första två åren. Varken mat/godis eller lek med leksak fungerade, utan enkom "brottning" och springa omkring och tacklas, typ. Att säga att han är duktig har ju såklart funnits, men han var inte så kelen förrän han började komma ur könsmognaden. Det där med mat och godis kom säkert från hans foderallergi, och föremålsintresse lyckades jag inte få igång utan mat.

 Han tar heller inte tillsägelser bra. Antingen tar han åt sig så mycket att en skäms även fastän man inte tycker att en lät så hård, eller så har han varit helt blockerad och då manar en bara på honom i det han tänkt göra. Så det skippade jag rätt snabbt, och när jag fick upp matintresset så har jag även fått till ett föremålsintresse, så nu jobbar vi bara med belöningar och när han gör något han vet att jag inte gillar (de få gångerna det händer numera, inte sagt att han alltid gör rätt, men man har ju blivit snabb på att avleda och agera förebyggande) så behöver jag bara säga random ord eller en mening så slutar han. Oftast har jag en glad ton när jag säger något i de lägena. Då slutar han ju med det han håller på med och kollar på mig och undrar vad han skall göra istället. Finns ingen anledning att lägga in ett förbudsord eller bli arg på honom i de lägena, det skulle inte göra någon nytta alls i vårt fall. 

Min förra hund var lite lättare då han hade sådant stort mat - och föremålsintresse från början, och likaså hunden jag är hundvakt åt ett par dagar i veckan, som för övrigt är galet lätt att träna och ha att göra med, som dag och natt från hur min hund är. Min hund är värsta vildhunden i jämförelse även fastän han är mer "väluppfostrad", lugnare och skötsam på de flesta vis. Henne skvallertränar jag mycket med nu, då det fungerar bättre på henne än min t.ex. Var naturligt kontaktsökande redan från när hon var valp, och superlätt att motivera och belöna..
  Med min förra hund använde jag dock rätt mycket "nej". Ordet "nej" finns inte i vardagen med nuvarande hund (om det inte slinker ur en förstås), utan används bara i yttersta nödfall. Som om han är påväg att springa ut i vägen eller något.. Använder mig oftast av andra ord som fungerar om jag måste hejda honom i något. Så som "vänta", vilket iofs betyder att han får en fin belöning om han slutar med det han gör, men det kan han ju vara värd. Annars så fungerar ju "sitt", "hit" "mat" osv bra i avbrytande/avledande syfte också, och just ordet "mat" kan jag använda ibland när jag skvallertränar vilt och katter. Slinker ur mig naturligare än klicker-subsitut-ljudet rätt ofta nämligen. 

Kan ju avsluta med att säga att jag tror att olika förhållningssätt är bäst för olika hundar och människor, och att en kanske inte skall vara superlåst i hur en brukar göra med alla hundar. Däremot så skall tyngdpunkten alltid ligga på att jobba med så mycket positiv förstärkning som möjligt. Det kommer man längst på. Både inlärningsmässigt och relationsmässigt. Och med min nuvarande har det blivit typ enkom mjuka och positiva metoder. Det passade oss bäst. 

Nu blev det en halv uppsats 

Det som för mig är viktigt i mitt hundägande är att jag vill inye ge godis eller bollar istället för utan jag vill att det ska vara jag som är nummer ett men kan erkänna att det är svårt att alltid i alla samanhang vara nummer ett men jag strävar efter det faktiskt:)

oj råkade på något sätt posta samma 3 gånger såg ja nu..