Hur gosiga är era hundar?

Min är en kelgris mot mig och min sambo men andra är han inte så intresserad av att gosa med:p

Min har ett extremt behov av närhet när man är inomhus, utomhus bryr han sig inte det minsta om en. Han vill ligga nästan på en i soffan med huvudet i knät och gärna under samma filt och helst under täcket i sängen även på sommaren. Han är inte sådan att han ska slicka en i ansiktet eller på händer som tur är, eller så hade han varit det om jag tillåtet men han puttar gärna på en med nosen och sätter nosen i örat på en och så. Hade han kunnat hade han krupit in under skinnet på en typ ;p

Tre pudlar här. Toy, mellan och kungspudel. Alla tre ska helst ligga på mig samtidigt. Lika keliga mot andra personer dock inte lika närgångna mot barn som mot vuxna men de är i allmänhet mer lugna och försiktiga runt barn. Kungspudeln är dock keligast mot katten!

Min äldsta ligger gärna bredvid när jag sitter i soffan. Hon "kräver" ibland (eftersom hon är för gammal nu för att hoppa upp själv så behöver hon ett handtag) att få krypa upp och ligga bredvid.

Den näst äldsta kommer ibland och vill ha närhet men ligger helst för sig själv. Hon blir ganska fort varm så hon vill inte kela så länge.

Den yngsta ska alltid...ALLTID ligga ovanpå mig, hon "jagar" händer med sin kropp och kan inte få nog av kel och beröring. Helst skulle hon nog vilja att jag alltid bar runt på henne.

Ingen av mina hundar "pussas" eller slickar oss vare sig i ansiktet eller på händer. Men de "puffar" på oss med huvudet och "tassar" på oss när de vill ha uppmärksamhet.

(Skriver från mobil).

Mina två är ganska olika varandra. Den äldste vill gärna vara i samma rum som en själv, och önskar garanterat att man skulle kliat och klappat på honom jämt. 24/7 ungefär. Vilket faktiskt blir jätte jobbigt i längden, man får nästan dåligt samvete för hur mycket man får säga till honom att gå och lägga sig. Man har inte riktigt tid att ha en stor hund som river en med klorna för att han vill att man ska klappa på honom jämt. Mästare på att sätta klorna i alla gäster är han, brukar numera varna om att klappar man honom blir man inte av med honom sen :-P få som tror oss, några upptäcker att det är jobbigt och andra vill ta med honom hem för att han är så kelen.

Den yngste är behaglig, han lever sitt eget liv liksom. Kommer och "pratar och umgås" då och då under dagen, och med jämna mellanrum har vi rejäla mysstunder. Kanske ett par gånger i veckan. Blir liksom mer speciellt och mindre "påtvingat" mixat med skuldkänslor som med den andre.

Sambon har också en hund som blir bonus då, haha. Ska helst vara på en, alltså ligga i knät eller tätt intill. Är ganska jobbig ibland då han gärna vill hålla på att slicka händer, eller ska typ våldföra sig på ens ansikte med sin tunga om man skulle råka komma nära med det. Uppskattas inte alls från min sida, mkt pga att jag tycker det blir sliskigt men också att jag är allergisk mot hundars saliv. Jag har uppfostrat mina till att låta bli sådant, sambon har det inte så det är kanske inte så konstigt det blir lite utav en kollision. Annars go hund, men påminner lite för mkt om min äldsta - osjälvständig och lite efterhängsen sådär.

Jag har ca 150 kg knähund och gärna alla på samma gång om dem får 
Dem är dock ganska reserverade mot andra, hälsar snabbt vänligt men går sedan iväg och pysslar med annat eller lägger sig.

Jag har en som alltid vill vara nära, nära. Han får aldrig nog av kel och är så rädd för att bli glömd. Han slåss med tassarna om man råkar glömma att klia honom.

Vår hund är gosgalen... Ska helst jämt vara nära. Men ibland får man ju begränsa det där lite... :)

Han är världens gladaste lilla hund som älskar att gosa med allt och alla. I synnerhet med mig, jag blir näst intill attackerad efter en lång dag borta från honom. Ska vara med på allting också annars kan man råka glömma bort honom har han fått för sig.

Min ville knappt bli klappad första året. Sedan gick det bra med klappar iaf. Gos i sängen eller soffan kunde han sträcka sig till på morgonen en kortis i sängen, och kanske några sekunder någon gång ibland i soffan. Men när hormonerna började lägga sig när han blev lite äldre, så blev han mycket gosigare. Han gosar dock helst bara med mig. Lite med husse också ibland, och lillhusse när lillhusse är sjuk, de han känner kanske kan få ge 10klappar och några sekunder sofftid, och de han inte känner får ge ett par klappar sedan ignorerar han dem. Så jag får nästan allt mys och gos.  Skall ligga nära i soffan. Sova hos mig. Trycka sig mot mig under promenaderna och bli klappad osv. 

Är så himla kul att få allt detta mys när en haft en sådan omysig hund tidigare. Han är fortfarande ingen "knähund", men det är en himla skillnad. Tycker han är rätt lagom nu faktiskt :)

Vår vovve gillar att gosa och är sällskapssjuk, lägger sig ibland ner och rullar över på rygg för han vill bli kliad på magen. Han vill vara nära mig och husse både inne och ute, brukar kolla på oss med en mycket intensiv blick. 
Mot andra är han mer reserverad. Han väcker oss på morgonen med pussar i ansiktet eller i örat.
Han får inte ligga i soffan eller sängen men ligger oftast bredvid, sover jämte sängen på sin plats på natten.

Mysstund med husse

Supergosig hon är iofs en Golden Retriever och älskar närhet, hon tycker inte om att vara ute själv då börjar hon skälla. Hon älskar allt och alla och blir superglad om någon klappar henne. En helt underbar men jobbig hund då jag haft en vakthund innan de är helt olika i raserna. Kan sakna min förra hund då den inte ville hälsa på alla för det är rätt jobbigt om man själv inte är social i alla lägen..