• Krishna

    Delad vårdnad om hund, bra eller dåligt?

    Då min sambo separerade från sitt tidigare förhållande bestämde de att ha delad vårdnad om deras gemensamma hund (golden retriver 7år). Under nu ett års tid har de haft honom 2 veckor åt gången. Avståndet är 30 mil så det tar ca 4 timmar för hunden att byta hem varje gång. Ingen av parterna vill ge med sig om hunden. Eftersom vi redan har en hund, som han går jättebra ihop med, så vill vi gärna att han bor på heltid hos oss. Då han aldrig tidigare i sitt liv egentligen haft hundkontakt så har han vuxit enormt i sig själv sen han fick bo och leva med två andra hundar (finns bara en kvar nu). Han får komma ut på långa härliga skogspromenader, behöver aldrig vara helt ensam då han har sin "lillasyster" vilket hjälper honom jättemycket mot separationsångest. Vi anser att han har ett bättre hundliv hos oss än hos sin matte. Eftersom de har skrivit ett avtal om hunden vid separationen så går det inte rent juridiskt att vi tar över hunden då hon motsätter sig. Domstolen dömmer hunden som ett föremål som båda har rätt till enligt avtalet. Är det någon som är eller har varit i den här situationen? Jättetacksam vid hjälp hur vi ska kunna lösa det här!

  • Svar på tråden Delad vårdnad om hund, bra eller dåligt?
  • Ful Anka

    De flesta hundraser rättar sig efter EN ledare. Nu kan ju hundar byta ledare på så kort tid som 10 minuter. Men, hur ofta detta ska ske är svårt att säga men givet är för bästa resultat vad gäller lydnad så bör de inte byta ledare alls. Nu var ju det en Golden i ditt fall och mig veterligen har nog de inga lydnads problem att tala om. Men, hundar bör ha en bestämd plats de lever på.


    This is my life and I don't care
  • Ful Anka

    Just det, hur löser ni detta? Jo ni låter hunden vara hos exet på heltid. Ni måste sätta era egna känslor åt sidan och göra vad som är bra för hunden nu när exet är som hon är. Hunden är ju redan 7 år och kommer snart att vara för gammal får långa skogspromenader. Det är hårt men, var vuxna och tänk på vad som egentligen är bäst för just den här hunden och för situationen.


    This is my life and I don't care
  • Krishna

    Det anser jag också är helt rätt. Då han inte får den aktivering och motion hos sin matte pga att hon arbetar mycket (vilket hon själv har erkänt vid olika tillfällen) så anser jag att han bör bo hos oss där han faktiskt har en riktig flock! Vi ska ta hjälp av en hundpsykolog och se vad hon säger. Jag (extramatte) ser ingen förändring på honom mer än att han har slutat lyssna på inkallning, han går sin egen väg. Det kan tolkas att han inte har någon ledare kvar och behöver inte lyssna på oss och/eller är han förvirrad och stänger av. Han leker gärna med den andra hunden, gjorde han inte precis i början då han är väldigt mesig av sig. Det är helt fantastiskt att se. Då jag brinner för hundar och är med i den här situationen så är det otroligt jobbigt. Jag försöker ge honom det bästa de tillfällen som han är här. Då varken hans husse eller matte är så pass stora hundmänniskor som jag är så är det mycket jag som har hand om honom. Därför skriver jag att det är jag som observerar och vill ge honom ett bättre liv som han är värd!

  • Dexter dot com

    Jag och mitt ex hade delad vårdnad om vår schäfer i flera år och det fungerade jättebra. Vi hade iof samma "hundtänk" och hunden hade samma rutiner och regler hos oss båda. Jag tog till slut hunden på heltid då exet inte hade samma tid för hunden som jag efter några år men han ställde gärna upp som hundvakt när det körde ihop sig.

    Det hela handlar ju om hur hunden mår och var hunden har det bäst. Jag håller helt med dig om att ni verkar kunna ge hunden mycket mer och tycker exet verkar otroligt ego. Har hunden även seperationsångest och ändå lämnas ensam av exet är det ju faktiskt vanvård.

    Försök tala henne till rätta för hundens skull!

  • Krishna

    Eftersom hon jobbar väldigt mycket så är hunden hos hennes mormor och morfar som är gamla och gaggiga. Alltså knappt nå promenader och löst spring som han älskar! Så han är inte ensam när han är där. Han är inte ensam mer än korta stunder här heller men det märks att den andra hunden ger inverkan eftersom hon inte bryr sig ett dugg när man lämnar henne. Hon är så lugn i sig själv vilket lugnar han också. Många som har känt honom längre än mig ser hur lycklig och glad han är när han är med sin stora flock. Så jag tvekar inte en sekund på att han har det bra här! Att inse att man inte har tiden för sin hund och lämnar den där den får den tiden tycker jag är en självklarhet. Men tänker man bara på sig själv så hamnar hunden i kläm. Och då är det djurplågeri i mina ögon. Så vi har inte gett upp kampen!

Svar på tråden Delad vårdnad om hund, bra eller dåligt?