Vad göra om man får ett felaktigt ryckte om sig att man är homosexuell?

Utnyttja läget. Gå fram till en snyggt klädd tjej med fint hår och börja prata kläder och frisyrer. Fråga sen om ni inte ska ta en shoppingrunda ihop någon dag. De flesta tjejer älskar bögar.

Varför får du en känsla av att folk tror du är gay?

Eftersom jag tränar mycket på gym så är det främst där som känslan har inträtt. Och det mycket eftersom jag vet att det är en del där som är bi och homosexuella. På ett sätt kan visst känna mig smickrad av blickarna, medan jag på ett annat kan känna en stor frustation eftersom jag trots allt längtar så mycket efter en lämplig kvinna och tjej. Så jag är nästan därför ibland blivit lite förbaskad på mig själv att jag inte även är bi.

Många som tränar på gym vill nog visa upp, speciellt om man får bra resultat. Kan mycket väl tänka mig att det raggas en del bland de som är bisexuella eller gay.
Du blir smickrad, kanske att du är lite nyfiken?

Självklart är jag av ren vänlighet på sätt och vis nyfiken. Men då av ren vänskap. För man får inte glömma bort att vänskap och kärlek är så oändligt mycket mer än det sexuella, dvs. som gör en till det man är t ex då bi homo eller hetero. Så av längtan efter vänskap och kärlek så finns därför också givetvis nyfiken. Men det är ju trots allt den sexuella attraktionen som man däri längtar efter mest dvs. att vara åtrådd av någon som attraherar en själv. Än så länge är detta något jag aldrig känt för en man. Något jag i och för sig kan tycka är lite synd ibland.

Det kan nog tänkas, men det gäller då även att våga ta tillfällena i akt. Tyvärr så är detta något som jag av andra anledningar har blivit mycket dålig på. Något som jag för den delen försöker bli bättre på.  

Eftersom du endast attraheras av tjejer så är det bara att fortsätta som du gör. Träna på gymet. Om det gör dig till bisexuell eller gay, då är ju övriga som tränar där också det 
Hoppas du hittar en fin tjej snart.

Har haft liknande erfarenhet. Då jag aldrig haft en flickvän har många dragit slutsatsen att jag är gay vilket jag inte är det minsta . Känns rätt trist ibland.

Att gå fram till en svensk tjej man inte känner mitt på ljusa dagen är inte att rekommendera.
Sånt kanske funkar i USA, där är de mer framfusiga.

Går inte att motbevisa, sätt dig över det bara!

Om mig går det sedan länge rykte om att jag är lesbisk eller i bästa fall bisexuell. Det är inte sant och jag är (manlig)sambo och har barn. Jag tycker att det är kränkande då de sätter den etiketten på mig och handlar därefter. Vad jag är, det frågar i gen efter. Föder ett utanförskap och bristande tillit till omgivningen då detta pågått i 20 år. Min erfarenhet är att det är väldigt svårt att komma ifrån det, rykten är alltid väldigt ihärdiga. Sedan kan det väl vara så att det verkar vara rätt vanligt med sådana rykten, finns tre här i denna tråd och många kanske inte bryr sig så mycket. Men det är de som bryr sig och kommenterar någon gång som man kommer ihåg. Jag har aldrig heller varit på andra sidan, bland dem som skvallrat. För jag tycker folk får leva sina egna liv, deras sexuellt läggning är deras egensak liksom.

Några av mina kusiner och även en del perifera bekanta har ganska länge trott att jag är homosexuell.
Släkt- umgänget är inte så stort, det är sällan vi träffas. Det blev därför några höjda ögonbryn senast
jag och mitt kvinnliga sällskap dök upp på en födelsedagsmiddag. Mot slutet av balunsen var
berusningsgraden hög och då kom frågan upp till ytan.

I någon mån kan jag förstå släktingarnas misstankar för det är sällan jag är det minsta intresserad
av de där kvinnorna som "alla" män gillar. Tassar i ett androgynt gränsland men det är inget tvivel
för egen del om att jag gillar tjejer och tjejer endast. Att sen mina sällskap också visar sig vara mer eller
mindre intresserade av tjejer ibland är ju en annan femma.

Skönt att höra att man inte är ensam om detta. Men tänk egentligen vad mycket detta med ett felaktigt rykte kan förstöra för en i ens egen längtan. Ja för att inte säga göra livet till ett smått helvete för en. För det är så mycket som kan bli fel för en om ett sådant rykte börjat cirkulera och blivit väl ingrott där man bor. Rent socialt kan det betyda en smärre katastrof för en och detta då med psykisk ohälsa som följd, där man på grund av detta till slut inte orkar att försöka ställa allt till rätta utan istället går undan i sin ensamhet såsom ett sjukt djur.

...men för i helfvete !!!

Det händer varje gång jag är på gymmet att även killar/män tittar till på mig, inte fan tar jag det som att dom vill ta mig i röven för det, killar/män funkar så, även jag, å då menar jag att jag kan också titta till på en vältränad man och bli impad av det han har åstadkommit, och varken han eller jag tas som bögar för det. Har du fått ett sånt "illasinnat" rykte efter dig, TS, är inte blickar på gymmet orsaken. Det garanterar jag...

Men snälla du!


Jag trodde du förstod att det gäller så mycket mer än gymmet! Och ex med gymmet gör ju att besöket där inte känns så lustfyllt alla gånger.

Du har å andra sidan inte fel i det du skriver. Nej absolut inte. Men tyvärr innebär det hela att man mot sin vilja blir lite homofob även om det mesta är förmodligen bara inbillning. Själv vill jag inte ha några fördomar men det är svårt att inte få det när man ständigt lever med den här känslan. Och jag är glad att jag inte är ensam om detta.

Det du kan göra, TS, är att leva och bete dig som den hetero du är, jag skulle förmoda att ryktet ger med sig efterhand, nu jag har jag aldrig varit "utsatt" för något sådant, men inse fakta...vad kan du göra....sätta på dig en tröja med texten " I'm not gay"   eller !!!   Nä, det kan du knappast,således, min gode vän, lev och låt leva, gör som du brukar, träna när du känner för det, gå på krogen när du känner för det, ragga på en Dam om du finner henne intressant. Jag är säker på att ditt rykte kommer försvinna av sig självt när du, så att säga, inte uppmuntrar det.

Det fixar sig. Lovar.