När partnern inte vill ha sex, mer än kanske en gång om året, är det okej att vara otrogen då? Kan man se det som att partnern säger "ok" om man sagt att man vill ha sex oftare, typ 3-4ggr per vecka?
Jag skulle kunna tänka mig att vara otrogen om jag levde i ett sexlöst förhållande. Det kan faktiskt bli ett sätt att bevara äktenskapet och ge frun ett lyckligare liv än om vi skilt oss. Jag tycker inte det är rätt, men det kanske ibland är den minst dåliga lösningen? Men fattar inte hur man skulle ordna det rent praktiskt. Man måste ha väldigt mycket tid som inte frun har koll på. En mycket bättre lösning är förstås om partnern accepterar ett öppet förhållande.
Tror nog att det var det bästa svaret och inlägget hittills! Jag har inte varit ute efter att få "FL"'s välsignelse att vara otrogen, vilket en del verkar tro. Det är ett dilemma som jag försöker ventilera och få lite olika infallsvinklar på.
Ok att vara otrogen om partnern inte vill ha sex?
Familjelivslogik:
Är du kvinna - You GO girl! Låt ingen man begränsa dig, bejaka dina lustar. ...och helst/gärna med en betydligt yngre man, säg i övre tonåren (18-19).
Är du man - HELL NO!!!
Din äckliga mansgris, börja med att städa, diska, laga mat, tvätta, ta hand om barnen och hålla dig fit. Sen kan du ha lite förståelse också och vänta i ett år eller tre.....då KANSKE du har gjort dig förtjänt av att ligga.
Ja, precis så är det här på Familjeliv. Enormt träffsäkert.
En intressant sak, som visar på fördom... Jag tror inte jag på något sätt antytt att jag är man, eller kvinna. Snarare att svaren som dykt upp antar att jag är man och jag valde att haka på det spåret.
Jag tror att otrohet ibland är bättre än att lämna. Om hoppet finns kvar att det ska bli bättre nån gång. Då kan en otrohet vara det som ger den frustrerade energin och tålamodet att vänta och ändå ha sin egen lust kvar så att inte båda ger upp sexet helt. På sikt kan paret få ett bra sexliv igen
Lämnar man är det slut på hoppet. Klart man ska prata o ha tålamod först, men om allt annat är bra så är lämna ett ännu sämre alternativ. Sex med nån annan är bara sex, blir det bra igen hemma får båda det bästa-sex med den man valde att leva med, av tusen anledningar.
jag tycker det är okej om du inte har ett "relationship" med den du har "one night stand" med t.ex om du är tillsammans med någon och det inte orkar ha sex så du tar en random kille/tjej istället alltså du bryr dig inte om vilken personlighet den har du vill bara ha sex så är du inte otrogen
Jag måste erkänna att jag också fick för mig du var man. Men det beror nog främst på att de hade varit flera andra inlägg från män om att vara otrogen.
Den andra anledningen (och därför de flesta antar att du är man) är att det inte är passande att kvinnor är otrogna för de vill ha mer eller annorlunda sex. Kvinnor är otrogna för att de "funnit sin soul-mate", "blivit blixt-förälskad" och andra anledningar där de betydligt högre stående KÄNSLORNA är anledningen och inte något lågt som SEX.
Ja jag raljerar. Har träffat flera kvinnor som varit otrogna pga de har för lite eller fel sorts sex. Inte alls ovanligt.
Jag kan bli väldigt trött på de där "KÄNSLORNA TOG MAKTEN ÖVER MIG" som att det rättfärdigar något. Som jag ser det är det MYCKET VÄRRE med otrohet pga känslor än sex. Då finns det ju ingen anledning att vara kvar.
Jag antog också att du var ute efter att rättfärdiga en otrohet vilket jag reagerar mot.
Nu tog jag och läste igenom vad du skrivit (hade nog bara läst TS och något på sista sidan). För det första tror jag du är kvinna men det finns inget som direkt tyder på det förutom då att ditt sätt att tänka liknar någon kvinna jag diskuterat med tidigare och sättet att argumentera påminner om en annan kvinnlig vän.
Jag ser vad du är ute efter nu. Du hade många intressanta vinklingar på de självklara plattityder som det sprutar ur folk när man pratar om otrohet.
Man har som jag skrev ovan ingen moralisk rätt att få LOV att vara otrogen. Men det kan bli en konsekvens av att ha en sexvägrande partner. Den viktigaste frågan är dock inte varför man är otrogen utan varför man inte väljer att lämna.
Man skulle kunna jämföra situationen med att man har en partner som avskyr att prata politik. Snoppar av det så fort det kommer upp. Men du är väldigt politiskt intresserad och vill verkligen kunna få diskutera politik med någon. Så du väljer att prata politik med en god vän. Det gör du bara när din partner är upptagen med annat så du tar inget från er gemensamma tid att göra det.
Är det rätt eller fel? Partner förlorar ju inget på att du pratar politik med någon annan. Han vill ju inte alls prata politik. Men han kanske blir lite stött ändå för att du vill prata med saker med andra. Skulle helst att du lät bli och pratade om fågelskådning istället.
Skall man då skilja sig i den här situationen? Allt annat är ju bra. Ni älskar varandra djupt och har ett sexliv som är fantastiskt.
Nu kanske någon invänder och säger, "Ja men sex är något helt annat. Det är ju mycket viktigare än att prata politik". Ja det är det. För mig iaf, men om man inte har något som helst intresse av att prata politik och aldrig gör det, då kan det ju inte vara så viktigt.
Ingen skillnad mot den som aldrig vill ha sex (och ditt exempel rörde sig om ha sex 1 gg per år och det får räknas som nästan aldrig).
Men när man gifter sig så ingår också att man ska älska varandra i nöd och lust, och det innebär att man har sex. Det har alltid varit äktenskapets syfte. Om då den ena parten inte uppfyller sina sexuella plikter (som man sa förr) då är det de facto en vänskapsrelation. Att då ha sex med andra kan knappast betraktas som otrohet, då det inte finns någon sexuell relation att vara otrogen mot.
Men när man gifter sig så ingår också att man ska älska varandra i nöd och lust, och det innebär att man har sex. Det har alltid varit äktenskapets syfte. Om då den ena parten inte uppfyller sina sexuella plikter (som man sa förr) då är det de facto en vänskapsrelation. Att då ha sex med andra kan knappast betraktas som otrohet, då det inte finns någon sexuell relation att vara otrogen mot.
Frågan är väl VARFÖR din partner inte vill ha mer sex..
har erfarenhet av att min sexlust minskade till noll och det va pga att han va elak, manipulerande och kontrollerande vid många tillfällen samtidigt som han gav komplimang och va snäll också.
Hans beteende och framförallt växlande beteende fick mig att tappa lusten.
Många väljer ofta den lätta vägen och va otrogen istället för att ställa tillrätta med sin partner!
Frågan är väl VARFÖR din partner inte vill ha mer sex..
har erfarenhet av att min sexlust minskade till noll och det va pga att han va elak, manipulerande och kontrollerande vid många tillfällen samtidigt som han gav komplimang och va snäll också.
Hans beteende och framförallt växlande beteende fick mig att tappa lusten.
Många väljer ofta den lätta vägen och va otrogen istället för att ställa tillrätta med sin partner!
Men när man gifter sig så ingår också att man ska älska varandra i nöd och lust, och det innebär att man har sex. Det har alltid varit äktenskapets syfte. Om då den ena parten inte uppfyller sina sexuella plikter (som man sa förr) då är det de facto en vänskapsrelation. Att då ha sex med andra kan knappast betraktas som otrohet, då det inte finns någon sexuell relation att vara otrogen mot.
Självklart man tappar lusten med en sådan partner du beskriver. Finns det något att ställa till rätta är det givetvis det enda rätta.
Sedan finns det ju fall där det är helt andra anledningar till att sexet uteblir... yttre omständigheter som inte går att styra över. Sjukdom skador hälsan i stort etc.. det är väl aldrig oki att va otrogen... men mer eller mindre förståeligt att man tar den utvägen i olika situationer. I mitt fall när min kvinna under flera år var i så dåligt skick att sex var absolut det sista hon kunde fokusera på. Efter lång o stentufg rehabilitering är hon tillbaka på banan o jag tillbaka i fållan..
Ok, att det kanske inte är helt rätt att vara otrogen, men jag tycker det är förståeligt och mänskligt. Låt säga att man levt utan sex i många år och kanske vant sig så man inte riktigt vet vad man saknar och så yppas ett tillfälle att få till det med någon man gått och varit småförtjust i under lång tid och man vet inte om det kommer vara det enda sexet detta decennium. Ska man då säga till vederbörande: "Jag vill gärna ha sex med dig, men jag måste först ringa hem och ta ut skilsmässa. Ok?" Enligt många här på FL är detta det rätta sättet att hantera en sådan situation, men hur realistiskt är det?