porfektionistisk tvååring?

Hej! Vårt barn har just fyllt två, och har en språkgrej som känns lite märklig. Dels ivrighetsstammar hen, alltså vill säga mer än hen förmår och kan inte bromsa sig, följt av att det blir långa långa ramsor ibland, typ 'bajjabajjabajjabajja...', och dels så håller hen på o filar o filar på olika ljud och konsonantkombinationer, typ 'trrrrr', 'klllll' osv. Min erfarenhet är att barn oftast fuskar/generaliserar och säger de lättaste ljuden i ordet och nöjer sig med det till en början. Med vårt barn känns det som att det ska liksom vara perfekt eller inte alls. Nån som känner igen detta från sina egna barn? Vad jag läst om språkutveckling säger också att barn börjar med enkla konsonanter för att sen gå in på kombinationer, här känns det som att vårt barn inte nöjer sig med det.