Saknar honom och ångrar mig så

Beklagar.
Du måste inte "komma över det", men kommer kunna gå vidare så småningom. Det kommer naturligt, och inget du behöver påskynda. Tala gärna med någon psykolog om dina känslor.
Trots att det inte känns så var det med all sannolikhet helt rätt beslut ni tog.

En liten tanke... har ni funderat över IVF med PGD? Då kan man plocka ut friska embryon redan innan graviditeten och ni slipper gå igenom detta igen i framtiden.

Jag beklagar sorgen. Du behöver få sörja. Det är så nytt och komma över det gör du inte så snabbt, det säger sig själv.
Tycker du ska ta kontakt med en kurator. Det tycker jag sjukhuset kunde ha erbjudit dig/er. 
Skickar en varm kram.

Tack för era svar. Ja, jag förstår att mina känslor är helt normala och att en annan reaktion skulle vara  mer konstigt, jag hoppas bara att jag snart kan fungera som människa igen inte minst för min sons skull. Han behöver mig betydligt mycket mer än va jag kan ge honom nu. Jag vet att livet skulle bli betydligt svårare med ett till sjukt barn men tankarna om att jag skulle älska honom precis lika mycket som jag älskar och inte ångrar min son gör ångesten så stark.

Vi hade planerat ivf pgd, som vi blev erbjudna efter att vår son föddes men de tyckte vi kunde försöka naturligt då vi hade så stora chanser att få ett friskt barn som 85-90 %, men detta sa vi nej till då jag absolut inte ville utsätta mig för att utföra en abort och ställde oss i kö till ivf istället. Men så tänkte vi om och försökte en månad iallafall och så blev jag gravid. Men nu efter detta moderkakstest har de fått fram att vi inte har några chanser att få friska barn på ett naturligt sätt och att endast ivf pgd återstår men chanserna är inte höga då heller.