Har jag problem, eller hade jag rätt?

Morsan klev in i mitt rum utan att jag sa nåt.

Hon började med att säga mitt namn, varav jag svarade "ja?"

Där hon bad mig att öppna dörren. Hon sa det på ett vänligt sätt.

Jag sade ingenting utan var upptagen med något annat. Tänkte "pausa" med det och sen öppna dörren, set skulle Max tagit tjugo sekunder.

Men nej. Hon bara kliver in genom dörren efter några sekunders väntetid. Ca tre sekunder.

Hon ser att jag håller på med någonting och ändå börjar hon babla om massa saker. Jag känner hur jag försöker hålla emot irritationen samtidigt som jag är upptagen.

Till slut säger jag till henne att jag inte bad henne att komma in. Jag sa dessutom att jag gärna vill att hon knackar på dörren.

Där hon syftade på att jag borde glädjas åt hennes omtanke. Då hon hade tagit med sig en påse och sagt till mig att jag kan stoppa in IPad i den istället för väskan.

Jag hade inte lyssnat på henne så noga när hon sa det, då hon gjorde det så himla utdraget när jag var upptagen med något annat.

Därefter börjar hon säga varför jag skall ha med en sådan stor väska för en grej hon påstår att man kan stoppa i den i lilla väskan. Jag har sagt till henne att inte bry sig om den saken och att jag inte vill mosa föremålet. Hon har sagt till mig att lägga in den i lilla väskan fler tal gånger. Men jag har sagt till henne att inte bry sig. Och att hon bör sluta bry sig om vad jag har med mig på resan det är min affär det är mina saker. Om jag jätte vill mosa den i en liten väska så är det min sak.

Min mor blir små sur och vidtar med handen och går till vardagsrummet. Som jag senare kommer till rummet för att tala med henne att inte gå in i mitt rum utan jag sagt att hon bör komma in i den. Där hon helt plötsligt byter samtalsämne och återigen tar upp det där med väskan.

Hon gör mig så himla förbannad ibland!!

Är det jag som har problem eller är det hennes personlighet som alla skulle bli irriterande på?

Tack på förhand!!