Gravid - abort utan att berätta för maken?

Om du absolut vill göra det så tala med vårdpersonalen om hur ni ska göra så de känner till situationen. T.ex. tala om ett missfall iställe för abort.

Kan du få hjälp av läkare som avråder att du ska fullfölja graviditeten? Vet inte riktigt vad man skulle kunna ta på, kanske att dina värden inte är tillräckligt bra efter senaste graviditeten.

Om ni får fler barn och när du ska föda kommer det stå i förlossningsrapporten att du gjort abort. På min har alla graviditet stått med inklusive missfallet och aborten (pga dött foster). Så din man kommer se det då. Får ni inga fler barn kommer han förmodligen inte upptäcka det.

Lycka till, hur du än gör.

Tack för alla svar.

Efter att ha sovit på saken känns det helt annorlunda. Dels är jag inte alls 100% säker på att abort är den enda utvägen men framförallt känner jag att jag inte har rätt att fatta det beslutet själv. Måste prata med min man när han kommer hem (är bortrest veckan ut). Vet att han i grunden är starkt mot aborter, men vi måste ändå prata igenom det här tillsammans. Kanske orkar vi med/klarar av tre barn varav två väldigt tätt??? Är ändå lite orolig för att när jag tar upp det så försvinner utvägen att ta bort det....

Har även försökt få tid hos en läkare för att ta reda på hur långt gången jag är. Har inte haft mens sedan sonen föddes för sju månader sedan så spannet är ganska stort.

Bara det att han förbjudet något skulle kännas sådär för mig.... Särskilt sedan det är jag som bär barnet...

Hade jag velat göra abort så hade jag gjort det. Aldrig att jag hade satt ett barn till världen för att någon annan velat det. Att han dessutom vill att du föder ett barn han inte önskar känns ännu värre.

Tipsar om att ni tar kontakt med en abortkurator och pratar tillsammans.

Jaha, då har jag pratat med maken och det gick som förväntat. Han sa rakt ut att han inte vill ha ett barn till, men att han också förbjuder mig att göra abort.

Vad gör man med det svaret??

Tack för alla svar.

Efter att ha sovit på saken känns det helt annorlunda. Dels är jag inte alls 100% säker på att abort är den enda utvägen men framförallt känner jag att jag inte har rätt att fatta det beslutet själv. Måste prata med min man när han kommer hem (är bortrest veckan ut). Vet att han i grunden är starkt mot aborter, men vi måste ändå prata igenom det här tillsammans. Kanske orkar vi med/klarar av tre barn varav två väldigt tätt??? Är ändå lite orolig för att när jag tar upp det så försvinner utvägen att ta bort det....

Har även försökt få tid hos en läkare för att ta reda på hur långt gången jag är. Har inte haft mens sedan sonen föddes för sju månader sedan så spannet är ganska stort.

I värsta fall får du göra abort och säga att du fick missfall om du känner innerst inne att du inte mäktar med att få barn så pass tätt.

Glöm inte bort att skydda dig ordentligt efter aborten alternativt efter förlossningen, så att du inte sitter i denna situationen en gång till.