• Anonym (lillan)

    Ni som haft ett eller flera missfall, jag behöver lite stöd och råd.

    Den här tråden vänder sig till er som har haft ett eller flera missfall. Jag skulle gärna höra från er vad ni har fått för råd och liknande och hur era upplevelser av missfallen påverkat era liv och hur ni har hanterat sorgen?

    Jag genomgår mitt första missfall. Det är även min första graviditet. När jag förstod att något inte stod rätt till och jag fick den första blödningen för ett par dagar sedan så bröt jag ihop. Jag bara grät och grät och grät. Idag har blödningen ökat och ut kommer även klumpar. Jag har inga smärtor. Min mensvärk är värre än det jag har nu. Det känns lite i magen ibland bara. Jag har en tid hos en gynekolog nästa vecka för att göra ett ultraljud och dit vill jag ju gå ändå, även om jag vet att det är kört. Jag vill ställa frågor till henne men även att hon ska kontrollera att allt är "ute". Jag är (var) i vecka sju. Det kan även tilläggas att jag är ung, min man är ung och ingen av oss har några kända sjukdomar. Vi blev gravida på första försöket. Våra syskon har aldrig gått igenom missfall och inte heller våra mammor. Jag tror att det säkert var ett kromosomfel som gjorde att kroppen inte ville ha fostret. Men det gör ju lika ont ändå.

    Från er som har tid och lust kanske ni kan dela med er av era erfarenheter? Hur mådde ni efter och hur snabbt kom ni "tillbaka"? Vad har ni fått för råd om att försöka igen? Hur snabbt blev ni med barn igen och blev det en fullgången graviditet då? Hur många gånger fick ni försöka? 

    Det bäst som kommit ur det här är att min man och jag insett hur mycket vi vill ha barn. Och det känns fantastiskt.
    Stort tack till er som tar er tid Hjärta

  • Svar på tråden Ni som haft ett eller flera missfall, jag behöver lite stöd och råd.
  • Anonym (Kluven)
    Nr 3 på G skrev 2014-09-14 23:10:47 följande:
    Usch det är så jobbigt med ovissheten 
    De är ju det :( Och är fortfarande som ett frågetecken.. vätskan hade minskat lite grann men blöder fortfarande. Hcg har sjunkit hela tiden.. tills nu! Nu har den ökat något!? Ska in och ta nya prover igen på Tisdag.. operation är inte på agendan då läkaren vill att kroppen ska försöka ta hand om detta själv. Via ultraljudet idag såg hon något nedanför höger äggstock.. så de verkar vara ett utomkveds ändå. Just nu vill jag bara att det ska komma ut så min kropp kan börja fungera igen.
  • Nr 3 på G
    Anonym (Kluven) skrev 2014-09-20 01:56:11 följande:
    De är ju det :( Och är fortfarande som ett frågetecken.. vätskan hade minskat lite grann men blöder fortfarande. Hcg har sjunkit hela tiden.. tills nu! Nu har den ökat något!? Ska in och ta nya prover igen på Tisdag.. operation är inte på agendan då läkaren vill att kroppen ska försöka ta hand om detta själv. Via ultraljudet idag såg hon något nedanför höger äggstock.. så de verkar vara ett utomkveds ändå. Just nu vill jag bara att det ska komma ut så min kropp kan börja fungera igen.
    Åååå vad jag lider med dig  Hjärta  jag hade själv flera dagars ovisshet med mitt 3:e MF  när jag fick gå och ta blodprov 3 ggr på en vecka för att kolla om hcg steg eller sjönk men tyvärr sjönk den :(
  • Anonym (Kluven)
    Nr 3 på G skrev 2014-09-20 10:47:46 följande:

    Åååå vad jag lider med dig    jag hade själv flera dagars ovisshet med mitt 3:e MF  när jag fick gå och ta blodprov 3 ggr på en vecka för att kolla om hcg steg eller sjönk men tyvärr sjönk den :(


    Nä men fy! :( Ja denna ständiga väntan tär på en. Vi planerar ändå att fortsätta med att försöka få ett 3:e barn.. men just nu lär det ta sin tid. Veckor sa läkaren :/
  • SarahJ

    Min första graviditet slutade i ma. Det upptäcktes i v 9 när jag skulle på vul. Det tog väldigt hårt på mig. Jag blev manisk i att försöka få barn, såg bara magar och vagnar överallt. Fick ett tidigt mf fem månader senare och då gav jag upp.

    Vi hade pratat om att skaffa hund så det gjorde vi. Då fick jag annat att tänka på. Den 23 december 2012 fick vi en tidig julklapp i form av ett tredje plus. Dock var jag inställd på ännu ett mf men den graviditeten slutade i en perfekt dotter.

    Vi har nu börjat med nr 2 och jag har just slutat blöda efter mf. Men denna gång tog det inte lika hårt då jag har dottern och jag var medveten om att det kan hända.

    Lycka till!

  • maddie85

    Här är en till som fått missfall! Första gången gravid efter två försök, började blöda vecka nio. Vi ska försöka igen sakta men säkert när jag slutat blöda, vi tar det som det kommer. Första månaden kanske vi inte går in för det helt men sen tänkte vi använda ägglossningstester Man ska aldrig ge upp!

    Jag mådde mycket sämre när jag började blöda och inte visste om någon var där inne, ovissheten tyckte jag var värst för exakt alla jag pratade med sa att det är normalt att blöda men jag hade min magkänsla och den anade det värsta.

    Vi kan följas åt ts? och alla andra!

  • Lycka Olycka

    Jag fick mitt andra missfall på 7 månader konstaterat förra veckan, slutade med att jag fick akutskrapas. Har inga barn sedan tidigare. Är 31 år gammal och vet att jag ändå har några år på mig men just nu känns det som om jag aldrig kommer att få hålla ett barn i mina armar.


    Det är sjukt hur nedbruten man kan bli av missfall. Jag vet inte hur jag ska väga försöka igen och just nu är jag bara arg och besviken på sjukvården som inte erbjuder en någon hjälp innan 3 missfall.

  • Anonym (lillan)
    maddie85 skrev 2014-09-21 06:37:59 följande:

    Här är en till som fått missfall! Första gången gravid efter två försök, började blöda vecka nio. Vi ska försöka igen sakta men säkert när jag slutat blöda, vi tar det som det kommer. Första månaden kanske vi inte går in för det helt men sen tänkte vi använda ägglossningstester Man ska aldrig ge upp!

    Jag mådde mycket sämre när jag började blöda och inte visste om någon var där inne, ovissheten tyckte jag var värst för exakt alla jag pratade med sa att det är normalt att blöda men jag hade min magkänsla och den anade det värsta.

    Vi kan följas åt ts? och alla andra!


    Det är en jättebra idé maddie85! Det vore hur fint som helst om det här kunde bli en tråd där vi stöttar, sörjer och gläds med varandra. Ett litet ställe i vardagen där man bara kan prata ut om sitt/sina missfall. Hoppas ni är med mig i det här och att nya hittar hit!

    Lycka Olycka - Jag känner verkligen med dig. Det är orättvist att vi som kvinnor inte kan be att få hjälp direkt, efter första missfallet, utan blir tvingade till att utstå smärtan ett missfall orsakar tre gånger för att sjukvården ens ska överväga att hjälpa. Det är hemskt. Skickar styrkekramar till dig. Hoppas att det går vägen för dig nästa gång och att grynet stannar kvar i magen!
  • mamijaua

    Hej på er!

    Jag har just nu ett pågående missfall.

    Vi fick vara i gravid-bubblan i fyra dagar innan jag började blöda. Jag känner mig så jäkla tom bara... Känns som att väntan på nytt plus är mils långt. Vänta på att sluta blöda, vänta på äl och sen vänta på BIM.

    Visst, jag är glad att jag inte hann längre i graviditeten men det gör inte smärtan mindre. :(

    Hur länge blöder man efter missfall? Vad är normalt?

    Ringde en barnmorska för att få råd. Jag sa att jag testat plus på BIM-dagen. Hon snäste av mig med att man ska alltid vänta en vecka efter BIM innan man testar. Hon menade att om jag inte testat så tidigt så hade jag ju bara trott att det var mensen som var sen o dessutom så hade det ju ändå inte "hunnit bli något", eftersom jag bara var i vecka fem.

    Blev så ledsen. För mig hade det hunnit bli nåt, jag var jätte glad. :(

    Dessutom är ju inte blödningar som mens, det är mycket mer och många klumpar.

    Stor kram till er!

  • The past is now

    Har haft två missfall. Vi ville ha ett syskon till vårt första barn och kämpade i hela 5 år och 2 månader på sonen. Första missfallet kom som en stor sorg och jag var så nedbruten. Andra graviditeten kände jag från början att det inte skulle gå vägen och jag sa det då till min exmake att jag kommer att förlora det här med. Men han ville inte tappa hoppet men jag var så säker på min sak och 1 dag senare kom allt med en sån styrka att jag satt fastklistrad på toan. Men den sörjde jag inte alls.

  • mamijaua

    Hej på er!

    Jag har just nu ett pågående missfall.

    Vi fick vara i gravid-bubblan i fyra dagar innan jag började blöda. Jag känner mig så jäkla tom bara... Känns som att väntan på nytt plus är mils långt. Vänta på att sluta blöda, vänta på äl och sen vänta på BIM.

    Visst, jag är glad att jag inte hann längre i graviditeten men det gör inte smärtan mindre. :(

    Hur länge blöder man efter missfall? Vad är normalt?

    Ringde en barnmorska för att få råd. Jag sa att jag testat plus på BIM-dagen. Hon snäste av mig med att man ska alltid vänta en vecka efter BIM innan man testar. Hon menade att om jag inte testat så tidigt så hade jag ju bara trott att det var mensen som var sen o dessutom så hade det ju ändå inte "hunnit bli något", eftersom jag bara var i vecka fem.

    Blev så ledsen. För mig hade det hunnit bli nåt, jag var jätte glad. :(

    Dessutom är ju inte blödningar som mens, det är mycket mer och många klumpar.

    Stor kram till er!

  • Mesakura

    Hej jag misstänker att jag har ett mf just nu?

    Hur vet man att det inte bara är blödningar?

    Det är både rosa och brunt blod men bara när jag torkar. Droppar lite i kan med men kommer nästan inget på bindan?

    Hur går det ihop liksom. Har lite ont i ryggen som vid mens men inga värstingsmärtor

  • Anonym (lillan)
    Mesakura skrev 2014-09-26 20:21:33 följande:

    Hej jag misstänker att jag har ett mf just nu?

    Hur vet man att det inte bara är blödningar?

    Det är både rosa och brunt blod men bara när jag torkar. Droppar lite i kan med men kommer nästan inget på bindan?

    Hur går det ihop liksom. Har lite ont i ryggen som vid mens men inga värstingsmärtor


    När jag fick mitt missfall hade jag först rosa flytningar, men inte kraftiga, i tre dagar och sedan lika många dagar med bruna flytningar. Sen kom det rent blod och jag började blöda med klumpar. Jag fick prata med en jättesnäll barnmorska när jag ringde gyn-akuten, hon hörda att jag var väldigt ledsen, och hon berättade att det är helt normalt att blöda. Det behöver inte vara något och att det även kan vara gammal mens som kommer ut. Men man blöder kraftigt när man har missfall, jag hade knappt ont alls. Lite mensvärk, men när fostret kom ut fick jag kramp. Det kändes att det var slut då liksom. Allt som allt tog det ungefär en och en halv vecka. Det är tyvärr bara att vänta och se. Tyvärr. Jag hoppas verkligen att det bara är vanliga blödningar för dig och att allt går vägen! {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (lillan)
    mamijaua skrev 2014-09-26 19:09:55 följande:

    Hej på er!

    Jag har just nu ett pågående missfall.

    Vi fick vara i gravid-bubblan i fyra dagar innan jag började blöda. Jag känner mig så jäkla tom bara... Känns som att väntan på nytt plus är mils långt. Vänta på att sluta blöda, vänta på äl och sen vänta på BIM.

    Visst, jag är glad att jag inte hann längre i graviditeten men det gör inte smärtan mindre. :(

    Hur länge blöder man efter missfall? Vad är normalt?

    Ringde en barnmorska för att få råd. Jag sa att jag testat plus på BIM-dagen. Hon snäste av mig med att man ska alltid vänta en vecka efter BIM innan man testar. Hon menade att om jag inte testat så tidigt så hade jag ju bara trott att det var mensen som var sen o dessutom så hade det ju ändå inte "hunnit bli något", eftersom jag bara var i vecka fem.

    Blev så ledsen. För mig hade det hunnit bli nåt, jag var jätte glad. :(

    Dessutom är ju inte blödningar som mens, det är mycket mer och många klumpar.

    Stor kram till er!


    Usch jag känner verkligen med dig. Det är hemskt. Och så tråkigt att du inte blev vänligt bemött. Det räcker med så lite när man är i din, min och allas situation här, allt man behöver är lite vänlighet och förståelse. Allas upplevelser av ett missfall är ju olika. Du får vara ledsen. Jag grät i flera dagar efteråt. Jag hade inte heller hunnit ara gravid så länge, men var ju redan där i tankarna med bebis och allt.

    Nej, det är inte som att ha mens när man får missfall, det är värre. Inte smärtan nödvändigtvis men blödningarna är kraftigare, som du skriver, och just att man väntar på att  något ska komma ut så det kan ta slut någon gång. Lycka till nu och hoppas att det är över snart och att du hittar glädjen att försöka igen! Hjärta
Svar på tråden Ni som haft ett eller flera missfall, jag behöver lite stöd och råd.