Vår son har blivit riven upprepade gånger i ansiktet på dagis.

Hej,
Ja som rubriken skriver, vår son har blivit riven i ansiktet upprepade gånger sedan han började på dagis.

Han blir 4 år i höst och har sedan 2 år tillbaka blivit riven upprepade gånger i ansiktet av samma jämnåriga kille.
Vilket lämnat flera stora ärr i ansiktet som har blivit permanenta.
Nu de senaste 2 gångerna har han blivit riven ynka millimeter från ögonen.

Barn är barn, de busar och bråkar och blir sams igen.
Problemet med denna pojken är att han tar till med naglarna när han blir arg.
Han kan leka fint och helt plötsligt utan förvarning, bli svart i ögonen och vända sig om och explodera och tex riva barn i omgivningen.
Oftast är det vår son som blir utsatt, eftersom att de leker ofta tillsammans.
Det råder viss "hat/kärlek" mellan vår son och den andra pojken.
Emellanåt leker de tydligen jättebra och ibland funkar det inte alls.

Vi har haft möte med rektor och personalen på förskolan som resulterade i en 1/2tids tjänst med resurspersonal för denna pojken.
Enligt personalen så tycker de att pojken har ett beteende som beskriver en "bokstavs-syndrom". Detta har tagits upp med föräldrarna som inte accepterar att det skulle var något fel på deras son.

Vi har försök att kommunicera med den andra pojkens föräldrar men de bara skyller allt på vår son, att han är elak mot deras son. Vår son är busig som killar i den åldern är men han rivs inte.

Nu har det hänt igen, när jag skulle hämta min son på dagis i fredags kom fröken fram och berättade vad som hänt.
Pojken hade utan anledning rivit vår son och personalen hann inte hindra det.
Vår son hade nu blivit riven på båda kinderna, från ögonfransen under vänster öga ner  över kinden och näsan.

Vad skall vi göra? Vi har påtalat flera gånger att förskolan måste göra något, att det inte kan fortsätta så här. Tänk om han skadar ett öga.

Detta är vår sons arbetsdag och förskolan kan inte garantera hans säkerhet.

Jag anser inte att vi skall behöva flytta vår son för att han skall känna sig säker på dagis.

Han sover dåligt och är ledsen på nätterna och säger ibland att han inte vill gå till dagis för att han inte vill bli riven av den andra pojken.

Om nu den andra killen behöver mer stöd, tycker jag att han skall flyttas till ett dagis som kan ge honom det stödet.

Jag har krävt ett nytt möte med rektorn. Vad mer kan vi göra? Vi är desperata!

Tacksam för er feedback.
/B