Jag är fan desperat på råd här!! Min 9-åring sover aldrig en hel natt i sin säng!
Det är jobbigt som fan för samlivet med mig man, nu har vi fått ett till barn och det äldre barnet vill knappt somna ens i sin säng.
Vafan ska jag göra!? Får dåligt samvete av att säga nej också ju. 
Hur gör ni andra?
Nej detta är inget nytt beteende. Jag anser inte heller att vi på nåt sätt skulle vara osunda eller udda. Mer att folk inte pratar om det kanske...?
Iallafall, han känner sig tryggare hos oss och somnar lättare säger han. Oftast somnar han i egen säng, otroligt sällan han får börja i våra sängar.
Men han kommer in varenda natt och jag undrar hur ni andra gör? Låter ni dom ligga jämte er? Eller lägger ni en madrass på golvet? Säger åt dom att somna om i sina egna sängar?
Jag är fan desperat på råd här!! Min 9-åring sover aldrig en hel natt i sin säng!
Det är jobbigt som fan för samlivet med mig man, nu har vi fått ett till barn och det äldre barnet vill knappt somna ens i sin säng.
Vafan ska jag göra!? Får dåligt samvete av att säga nej också ju. 
Hur gör ni andra?
Nej detta är inget nytt beteende. Jag anser inte heller att vi på nåt sätt skulle vara osunda eller udda. Mer att folk inte pratar om det kanske...?
Iallafall, han känner sig tryggare hos oss och somnar lättare säger han. Oftast somnar han i egen säng, otroligt sällan han får börja i våra sängar.
Men han kommer in varenda natt och jag undrar hur ni andra gör? Låter ni dom ligga jämte er? Eller lägger ni en madrass på golvet? Säger åt dom att somna om i sina egna sängar?
Jag sover med min man för att jag älskar honom och är attraherad av honom, delar mitt liv med honom. Innan jag träffade honom sov jag själv. Det har ingenting att göra med att jag "inte vill sova själv", jag har inga provlem att sova själv, alls. Som en trygg människa.
Mitt barn är också trygg, hon kommer in till mamma och pappa när hon känner sig otrygg, ex vid mardrömmar eller sjukdom. Annars sover hon själv. För hon har inte hittat en person hon vill dela sitt liv och sin säng med ännu. Hon är tre.
Fattade inte hur man citerade, men detta är svaret på det där löjliga "sover du och din man i enskilda rum också?!"
Jag sover med min man för att jag älskar honom och är attraherad av honom, delar mitt liv med honom. Innan jag träffade honom sov jag själv. Det har ingenting att göra med att jag "inte vill sova själv", jag har inga provlem att sova själv, alls. Som en trygg människa.
Mitt barn är också trygg, hon kommer in till mamma och pappa när hon känner sig otrygg, ex vid mardrömmar eller sjukdom. Annars sover hon själv. För hon har inte hittat en person hon vill dela sitt liv och sin säng med ännu. Hon är tre.
Fattade inte hur man citerade, men detta är svaret på det där löjliga "sover du och din man i enskilda rum också?!"
Jag sover med min man för att jag älskar honom och är attraherad av honom, delar mitt liv med honom. Innan jag träffade honom sov jag själv. Det har ingenting att göra med att jag "inte vill sova själv", jag har inga provlem att sova själv, alls. Som en trygg människa.
Mitt barn är också trygg, hon kommer in till mamma och pappa när hon känner sig otrygg, ex vid mardrömmar eller sjukdom. Annars sover hon själv. För hon har inte hittat en person hon vill dela sitt liv och sin säng med ännu. Hon är tre.
Fattade inte hur man citerade, men detta är svaret på det där löjliga "sover du och din man i enskilda rum också?!"
Min dotter slutade komma till min säng några månader efter att hon fyllde 8. Hon var helt enkelt van att sova mellan först oss, och sen bredvid mig efter att vi gick isär. Hos pappa sover hon fortfarande bredvid honom, han är inte störd av det, det var jag däremot, så jag är väldigt nöjd nu när hon inte längre kommer. Snart 9 år, och kan somna om själv om hon vaknar på natten, vaknar hon före mig går hon upp själv numera.
Det är kanske helt enkelt en mognadsfråga?
Mitt barn sov hos oss redan från födseln, om TS barn också gjort det är det kanske inte så lätt att lära om.
OJOJOJ.....nioåringar som skall NATTAS????? seriös????? nu e jag verkligen chockad....(har fyra barn ja). Alltså...what...??? En sjuåring redan kan man ju TALA allvar med, förklara saker o ting och dom skall även förstå o kunna genomföra dylika normala saker. Förutsatt att ingettrauma ligger i bakgrunden.
Kan det vara så att du själv har sovit med dina föräldrar till rätt sent upp i åldern?
Jag har ALDRIG sovit med mina föräldrar någon gång. Deras säng var deras. Var vi barn oroliga/ sjuka/ ledsna nattetid tog mamma in en madrass och la sig på golvet inne hos oss.
När vi fick barn var det därför en självklarhet att få barnen att sova själva, mestadels för att jag är grymt beroende av min sömn och blir sur grinig och allmänt hemsk om jag inte får sova ut.
Med barn 1 gick detta bra från dag 1 och med barn 2 gick det från hon var 3 månader. Det var tre lååånga månader av dålig sömn och underbart när hon väl var trygg i sin egen säng.
I mina öron låter det mao galet jobbigt att ha samsovit till 9 år, eftersom att det är så främmande från min egen verklighet.
Eftersom att jag själv sov ensam om nätterna tills jag och maken flyttade ihop tycker JAG att den jämförelsen haltar.
Barnet ska självfallet sova i sin egen säng
Behöver hen ha dörren öppen fine , men man sover i sin egen säng när man är så stor punkt
Diskutera inte med barnet. Argumentera inte. Kom med klara direkta direktiv som ska följas, end of story
Barnet ska självfallet sova i sin egen säng
Behöver hen ha dörren öppen fine , men man sover i sin egen säng när man är så stor punkt
Diskutera inte med barnet. Argumentera inte. Kom med klara direkta direktiv som ska följas, end of story