ni som har 4 barn eller fler- frågor!

Jag jobbar och har gjort sedan yngsta var fyra år ungefär. Heltid.

 De är nästan vuxna nu, 25, 21, snart 21 och tvillingar 15. 
 Jag har nog alltid haft tid med alla ja, jobbade inte när de var små fullt ut, lite ströjobb medan de lekte osv. Började plugga när jag var gravid sista gången.  Fick mycket hjälp av släkten, alla älskar barn så de kidnappade i princip dem från mig så jag hann även roa mig. Glömde nämna att deras fäder aldrig varit delaktiga. 
 Tips är att ser över dem en och en vad de vill ha av dig och lyssna på deras behov. Våga be om hjälp. Ha en dag i veckan då du gör något med en av dem eller att en får bestämma till exempel. Även om du är trött efter jobbet är varje timme värd det. Räcker med en promenad till parken. Lyssna på vad de har att säga. 
 Vi är från en rik släkt så resor har det varit mycket av. Men förstår att det blir svårare om man måste hinna tjäna ihop allting själv. Man får göra det bästa av situationen och spara osv.

 Och jag lovar, orkar du tre så orkar du fyra, tror jag, hann aldrig bara ha fyra utan blev fem på en gång för min del. Man får lov att orka, styrkan finns där. Ibland måste man få vila, självklart. Finns oftast hjälp att få, våga be om det, kram och lycka till!

Vill även påpeka att mina äldsta tre döttrar har skaffat barn tidigt så jag har även fått vara hjälpsam mormor och har ofta mina barnbarn över så de kan få sköta sitt, jobb, nöjen eller bara vila. De hänger här mycket men har egna lägenheter och alla har pappor där, vilket jag är glad över för deras skull. 
 Mina barnbarn är 1, 3, 4, snart 5 och 9 år så jag har sett många liv växa upp vill jag lova. Blir väl bara fler, så jag är redo. Kanske inte mitt jobb, men jag hjälper så gärna till så gott det går. Har ett stort hus som alltid står öppet för min familj. 

Fyra barn i ålder 11, 10, 7 och 4.

Jag jobbar på sjukhuset 75% just nu, men har jobbat heltid i kommunen. 
Maken jobbar timmar i kommunen. Mest natt. 

Tid för barnen handlar ofta om att ta sig tid. Att ha genemsamma intressen hjälper helt klart. 
Klart det går att göra karriär även med barn, men det underlättar ju om en av föräldrarna går ner tid eller att man i varje fall kan gå om varandra lite och på det sättet vinna lite tid. 

För vår del blir det inte mycket resor. Beror mest på att vi har en ganska kass lön och två hästar som kostar pengar.

Vi har sex barn (äldsta född oktober 08 och yngsta född prematurt i april 2014) och är även familjehem åt en tjej på 15. 
Min man jobbar mer än heltid. Dels som anställd, och sedan har han även ett eget företag. Själv har jag inte arbetat sedan sommaren 2012, strax innan vår son föddes. 
Att hinna med barnen är absolut inga problem. Vi planerar tiden och prioriterar tiden med barnen över allt annat. Jobbigt är det självklart, och då speciellt i vissa perioder. Men det är sååå värt det. Skulle inte vilja leva på något annat sätt. 

Vi har snart fem barn och nej jag jobbar inte. Jag har jobbat i omgångar men då har min man varit hemma eller så har vi pusslat jobbat lite var.

Vi har inga problem att hinna med barnen och oss själva. Vi har dock inte så höga krav på egentid och sånt, men tar oss tid när vi har behovet.

Vi har väldigt lite pengar så det blir inte så mycket resor och shopping men däremot massa kärlek!

Jag har 5 barn födda 09, 10, 11, 13 och 14. Blev sjukskriven i februari 09 och födde i maj 09. Har alltså varit hemma sedan februari 09 till nu. Yngsta är 9 veckor så planerar att vara hemma tills han är minst 3 år. Planen är att skaffa en nr 6 men får se när den bullen sätter sig ð??? tycker inte alls att vi har svårt att hinna med alla barnen. Men mannen är ofta föräldraledig med mig så vi hinner att umgås mycket med varann och barnen. Han var bland annat föräldraledig nu senast då jag var gravid och blev sjukskriven redan i v.7. Han var hemma med oss ända till förlossningen i vecka 35+4. Barnen är idag 9 veckor, 18 mån, 3 år, 4 år och 5 år. Sen har mannen 2 flickor sen förut som är 8 år och 10 år. Helt klart värt det. Barn är ju det bästa som finns. Följ mig gärna på instagram fembarnsmamma87 eller kika in på bloggen www.jatala.blogg.se

Hej! Jag har fyra barn, (nummer fem i magen) mellan 2 och 9 år. Själv är jag 33.
Jag jobbar 75% som barnskötare i småbarnsgrupp. Tycker det funkar bra och visst har man dåligt samvete för att man inte räcker till ibland, men helt ärligt hade jag det redan vid två barn...

Jag har en fantastisk man och vi "ger" varandra möjlighet till avlastning och egentid, annars hade det aldrig funkat. Stunder tillsammans på tu man hand är svårare dock men det är ju trots allt "tillfälligt".

Vi har en okej ekonomi men inte utrymme för större resor eller utsvävningar. Vi umgås mycket tillsammans med familj och vänner, åker på småutflykter, badhuset, parker osv. Skulle inte ändra på en sak med hur mitt liv ser ut idag, även om vi egentligen sa från början att vi bara skulle ha 2 barn. =)

Lycka till!

Jag väntar nr 4 i maj -15. Jag jobbar 100% men jag jobbar kanske 2-3 tillfällen i veckan så ja är inte borta så ofta. Många lediga dagar. Jag avskyr fattigdomen jag upplever när jag är föräldraledig. Tycker d är urtrist men den varar inte för evigt eftersom jag vet att jag går tillbaka till jobbet efter 16-18 månader.... Då har jag tröttnat på att vara ledig :)

Kommer en schemaförändring som gör att jag kommer jobba oftare när jag kommer tillbaka så då överväger jag att kanske gå ner lite i tjänst... :)

Barnen är 9, 6.5, 2 och snart bebis. Bör tilläggas att vi har 3 mil till barnens skola. (Dom stora bor varannan vecka) men vi bestämde oss för att "nä, vi vägrar tycka att det är jobbigt"

Ensam med 4 barn, de är varannan helg hos sin pappa. Jobbar 75% och pluggar för närvarande på halvfart. Det är för mycket. Att bara jobba 75% funkar.

Barnen är 3, 10, 8 o 12 år...