Drottningen70 skrev 2014-10-21 18:48:24 följande:
En väldigt stor skillnad mellan tandborstningen och insulin är ju att det är livshotande att vara utan insulin när det behövs omedelbart. Det finns absolut ingen som helst risk för dålig tandstatus om det under en el flera perioder är problem med tandborstningen för ett litet barn. Att då när det gäller tandborstningen ta till så våldsamma metoder är således ett helt onödigt övergrepp när man istället kan ta sig tid och tålamod för andra metoder, även om det tar några veckor. Övergreppet står alltså inte i proportion till vinsten utan är bara ett slappt sätt att få det gjort med hjälp av sin fysiska överlägsenhet. Om man lyfter sitt barn i håret för att rädda det från att ramla ut från balkongen så känns det likadant som om du lyfter barnet i håret för att få in honom från lekplatsen, det ena är ändå en oacceptabel handling...
Och att tro att en 1.5 åring har förmågan att genom att erbjudas val välja att bli kränkt el inte är ju rent av efterblivet..
Förmågan, tja kanske inte, men det går faktiskt att erbjuda val till mindre barn än så. Ganska snabbt lär de sig vad det handlar om. Mitt barn i alla fall. Kanske det är därför vi aldrig ens har behövt överväga våldsamma metoder?
I vissa situationer bara måste man lyda sin förälder. Den som konstant förhandlar och trixar om allting för att slippa "kränka" barnet tror jag gör barnet en björntjänst. Barnet växer upp i den tron att det alltid har fått göra som det vill. I själva verket är det föräldrarna som har manipulerat dem till både det ena och det andra. När barnet/tonåringen för första gången råkar ut för att någon beordrar dem att göra något, så blir det katastrof. "Jamen jag vill ju inte!!!"
En annan aspekt är säkerhet. I vissa situationer kan det t.o.m. bli direkt livsfarligt om inte barnet lyder direkt. Det måste finnas i ryggmärgen på barnet, att vid det där speciella tonfallet, då lyder man utan att tänka efter.