Skall befinna mig i tingsrätten för olaga tvång och skadegörelser
För ungefär ett år sedan gjorde jag någoting so. Är från min sida "rop-på-hjälp". Jag ville visa mig själv att jag mådde dåligt helt enkelt. Jag har, innan själva brotts handlingen försökt få hjälp från psykakuten och bokade tid två-tre gånger hos psykatrin. Inte bara det, så gick jag även fram till bekanta och talade om mitt psykiska smärta.
Nu är jag anmäld för olaga tvång och skadegörelser. Jag har erkänt brottet och skadegörelserna till en vis del. Lite osäker om jag kommer bli skyldig till skadegörelserna (Det är lite avancerat).
Däremot kommer jag nog åka dit för olaga tvång, då jag dessutom själv erkände det. Jag har läst lite vad straffet kan ge. Och det är böter eller två års fängelse. Vilket väcker en stark ångestklump. Vid brotten hade jag en hammare som jag pekade mot två målsägare.
Övrigt börjar mitt liv ta fart. Jag har träffat kärleken, jag har på träffat en grupp som jag snart kan kalla för vänner. Jag går på en kurs och känner att jag lär och utvecklats en hel del. Jag kommer också gå på olika uppdrag i mitt liv utanför skolan vilket är oerhört spännande.
Nu när äntligen mitt liv börjar bli bättre och bättre. Så kommer jag sitta i en förhandling. Jag brukar ha otur och kan gissa på att jag kommer få fängelse...
Inte nog med det, så kommer förmodligen kränkningsersättning bli en hel del summa, vilket jag tycker inte alls det är rättvist. Jag försökte ju söka hjälp från samhället fler tal gånger. Under hela min tonårsliv har varit en stor kamp och jag har även där försökt få en uppmärksamhet om att jag inte har det bra i hemmet och vill komma till en fosterfamilj och försökt få hjälp. Både hjälp genom att tala med en psykolog och hjälp med att komma bort ifrån min familj.
Men att besöka psykakuten fler tal gånger vart inte aktuellt förs nio månader innan själva brottet skedde. Så i ca nio långa månader månde jag som värst och försökt, åter och återigen söka hjälp.
Jag har inte fått god försvarare, tydligen. Jag vet inte vad jag skall göra. Jag vet inte vad för straff det kommer bli.
Däremot är jag beredd att få fängelsestraff. Men min önskemål är att få det straffet uppskjutet, liksom tills jag har studiedag klart. Det vill säga, bara bli klar 2014-2015. Och under juni månaden kan man ta in mig bakom galler. Jag förtjänar det. Jag förtjänar att njuta av min kurs, mina vänner och min kärlek. Jag förtjänar att komma bakom galler och få hjälp....
Jag klara inte av det. Jag orkar inte. Om jag får fängelse och blir av med mina studier och missar min kärlek. Så kommer jag ta mitt liv. Det är nog det första jag kommer att försöka göra när jag kommer ut....
Vad tror ni jag kommer få för straff?
Kan man skjuta upp fängelsestraff. Det gäller ju trots allt inte i flera år. Utan endast när jag är klar med skolan...
Jag kommer absolut ta med papper. Liksom från min journal där det står att jag försökt söka hjälp...
Hjälp...
Om hon känner för att prata med mig. Liksom muntra upp mig, så kan ni absoluta meddela det i min privat meddelande.
Inte nog med detta. Jag tror inte att jag kommer bli accepterat ifrån samhället mer. Även om jag ens överhuvudtaget känt av att jag har blivit accepterat. Även där har varit en del av mitt problem. Jag har varit ensam i så många, många år. Eller lättare sagt, under hela min uppväxt.
Jag har förstört mitt liv. Mitt liv är helt klart förstört. Och varför blev det såhär? Varför just jag? Jag har alltid försökt göra det bästa, försökt bli omtyckt. Alltid hållit mig undan för att inte störa någon annan. Försökt passa in. Och i mellan åt, försökt söka hjälp för att må bättre. Det är helt enkelt något som inte stämmer, men varför?
Kan jag inte bara få en andra chans och bara spola TILLBAKS, brukar jag tänka.
Var är Gud? Och varför ingen hjälp?
