Ängslig/stressad hund

Varför kan hon inte få komma in till dig då? Eller ha sin hundsäng bredvid din?

Håller med!

Varför får hunden inte bara ligga i ditt rum? Varför har du inte dörren öppen, så hunden kan gå runt och kolla läget?

Undrar också varför hon inte får sova i en bädd på golvet i ditt sovrum.

Håller med alla andra här.

Hunden och är orolig och behöver dig som trygghet så naturligtvis måste du låta henne sova i ditt sovrum.

Jag har inte velat släppa in henne för att jag är rädd att det är dålig uppfostring att man inte ska vara för "gosig" för att man ska visa vem som bestämmer. 

Hon har fått haft sin bädd på mitt golv flera gånger, men som jag skrev så har jag varit rädd för att vara en dålig uppfostrare. (och just nu fäller hon grymt mycket hår, damsuger typ varannan dag...) 

Då har du HELT fel syn på hunduppfostran. Hundar kan vara i samma rum och till och med i samma SÄNG utan att vara dåligt uppfostrade. Gosar gör man inte för att man är dålig "uppfostrare", utan för att det är så hundar kommunicerar och bondar med flocken. Ligga och dröna på morgonen i samma säng är också bonding och inte dålig uppfostran. 

Tänk dig att hunden är ett tvåårigt människobarn. På DEN nivån ska du lägga grunduppfostran. Dvs, när hunden/barnet är oroligt och letar efter mamma/ flockledaren/ bästa kompisen så visa: här är jag, kom du om du vill. Hunden/ungen kanske sätter sig bredvid i tre timmar eller "tankar kärlek" i 30 sek, spelar ingen roll.

(Kamma/borsta igen pälsen varje dag utomhus istället, om hunden har fällperiod. Mindre dammsugning.)

okej.. har alltid varit rädd att det är fel sätt. Men när du säger det så låter det vettigt! Tack så mycket! 

Jag gör det.. men det är galet hur mycket hår det är :o 

=) Läs lite om att samarbeta med hunden, vara ledande partner, inte auktoritär ledare (när det inte behövs, ibland måste man ju det också, om hunden är på väg på bilvägen på jakt efter en hare eller så)

Ja, det är mycket päls så här års =/

Precis som Aniiee skriver så kan du ha hunden i sängen och det har ingen betydelse för uppfostran. Sen att du inte vill ha hunden där eller i sovrummet är en annan sak.

Men du kanske ska jobba på att stärka hunden och träna den på att vara själv i vardagsrummet. Men då handlar det ju om korta stunder. Typ vänta tills hunden är lugn och vilar på sin plats. Gå därefter in i sovrummet och stäng dörren. Stanna bara där inne så länge du vet att hunden inte kliver upp och blir orolig, innan det ska du alltså vara ute i vardagsrummet igen. Gå inte fram och beröm hunden då, det är en självklarhet att du kommer tillbaka och att allt är i sin ordning. Den tid du stänger in dig i sovrummet utökar du lite dag för dag men väldigt smått (kanske 5sek) särskilt i början.

Så gjorde jag med min hund när hon var valp och vi tränade att hon skulle vara ensam hemma. Nu skulle hon kunna vara ensam hemma hur länge som helst utan problem :) så prova om det kan funka för er också! :)

Släpp tanken på uppfostan av en 12 år gammal hund och låt henne ha ett fantastiskt liv med gos och trygghet och hår det får man räkna med. Jag dammsuger och skurar golv varje dag här men det är det värt :)

Oj, jag missade att hon var 12 år!! En stort hund alltså... njut av sista tiden då och mys hur mycket som helst!