Hur känns det att aldrig få ett barn?

Aldrig få barn kan man säga först när man gett upp och börjat använda p-medel eller när man passerat klimakteriet-annars finns ju alltid en liten chans. Men jag antar du menar hur det känns att ha kämpat många år och det tillsynes inte blir några barn-i vart fall inte blitt det än. Det är helvetet på jorden! INGET jag nånsin varit med om innan eller nåt jag nånsin kommer vara med om har fått mig att må så dåligt. Det går inte beskriva med ord helt enkelt. Allt man gör blir istället för att ha barn. Man får kämpa varje dag att inte bryta ihop. Gravida magar-nej tack,det påminner för mycket om vad jag inte kan få.

Okej jag har redan en pojke så jag har rätt svårt att känna igen mig. Kan du beskriva hur allt man gör blir istället för att ha barn. Alltså i vardagslivet? Hur hanterar du den upplevda orättvisan?

Man sitter hela kvällarna framför tv:n-hade man haft barn hade man ju ägnat sig åt dem. Man stannar hemma istället för att umgås med folk som har barn för det gör för ont-hade man haft barn hade man gladeligen träffat vem som helst. Man åker en tur med bilen vart som helst för man är så uttråkad-hade man haft barn hade livet varit innehållsrikt varje sekund.

Hur jag hanterar allt... ? Undviker det som får mig att må dåligt-jag är liksom ingen självplågare! Gör ALLT jag kan för att få barn och där har vi gått längre än de flesta orkar. Sen har jag turen att ha en stor gård och djur att sysselsätta mig med så jag inte sitter inne och grubblar hela dagarna. Jag gör allt för att slippa tänka-tv,radio,dator,läser.