Jag vill ge honom allt, men jag tvivlar på mig själv pga att exets ord fortfarande ekar i mitt huvud.
Under 8 år var jag utsatt för en raffinerad psykisk misshandel; mannen ifråga tryckte ner mig utan att jag ens förstod att det var detta som hände, förrän efteråt när jag fick kontakt med en psykolog.
Nu har det gått 2,5 år sedan den relationen avslutades och jag är tillsammans med en ny man som är underbar mot mig. Men den gamla mannens ord ekar fortfarande i mitt huvud och är svåra att slå sig fri ifrån. Jag vill ge allt till min nya kärlek, han förtjänar det verkligen. Men jag har ingen självkänsla kvar och tvivlar ständigt på mig själv numera. Jag tror helt enkelt att han inte kommer att fortsätta tycka om mig när han får veta vissa saker om mig. Exempelvis min lön (tjänar inte så bra och har inte lyckats spara ihop så mycket pga det trots att jag är 36 år). Detta var en av de saker som mitt ex tryckte ner mig för. Också känner jag mig för gammal för min nuvarande (han är några år yngre), jag tänker att han kommer att ångra dig och vilja byta ut mig och har ångest över att jag kanske inte lyckas ge honom de barn han vill ha så småningom. Jag känner mig helt enkelt inte värd honom och skäms mycket över att jag är så misslyckad. Samtidigt vet jag ju att han älskar mig för den jag är och alla mina fina egenskaper, men det är som att jag inte tillåter mig själv att känna hans kärlek eftersom jag inbillar mig att den bara är till låns.
Detta är min stora sorg. Jag vill inget hellre än ha honom i mitt liv och bli älskad av honom, men jag är livrädd för honom samtidigt, rädd för att han ska försvinna ifrån mig.
Jag har panikångestattacker pga detta, gråter nästan varje kväll. Har också börjat dra mig undan och när han hör av sig är jag distanserad och kort. Känner mig tråkig. Jag blir sån för att jag inte vill visa honom min smärta och då försöker jag visa ingenting i stället. Han säger till mig att han vill prata med mig och att jag ska vända mig till honom om jag inte mår bra, men det gör mig så rädd. Jag vill inte sabba relationen pga att jag spyr ur mig allt på honom, vill inte skrämma bort honom. Jag blev alltid bestraffad av exet när jag mådde dåligt och det sitter i.
Det känns som att famla i mörker... Hjälp!!