• Anonym (Trött mamma)

    Barn som hotar att döda sina föräldrar

    Vår dotter är 12½ har sedan hon var liten haft ett väldigt hetsigt humör, men sedan hon var ca 8år har hennes humör gått ut över oss. Hon gapar och skriker, kommer med orimliga hot tex om jag inte får den här saken så ska ni ge mig 1 milj. Hon hotar även att hon ska slå ihjäl oss, eller hugga oss med kniv. När hon blir arg så slåss, bits, spottar hon. Hon är väldigt svartsjuk på lillebror, allt lillebror gör och får ska hon också ha. Vi kan tex inte äta viss mat om inte hon är hemma, får hon då reda på att vi har ätit någon som hon vill ha så blir det tredje världskriget här hemma. 
    Som ikväll så blev det kaos här hemma, dottern skulle duscha och lillebror duschade före henne med en tvål som hon helt plötsligt tyckte luktade illa, så då kunde hon inte gå in och duscha. Sen var det att hennes handduk var lortig och hon kunde absolut inte använda någon annan. Vi sa att det var hennes val om hon ville duscha eller inte och det slutade med att lillebror gråter, dottern hotar att hugga kniven i mig och pappan. 

    Situationen börjar bli ohållbar hemma, lillebror är rädd för sin syster. Jag är gravid och ska snart föda. Vi har vänt oss till BUP som tyckte att hon var ett helt normalt fungerande barn och att det var vi som föräldrar som var "löjliga". Det enda de frågade var om anledningen vi sökte hjälp var att få en ADHD utredning?!

    Någon som har något tips?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-12-16 17:21
    Vi har nu kontaktat BUP och de kommer att ta upp våran dotter på nästa behandlings konferens.

  • Svar på tråden Barn som hotar att döda sina föräldrar
  • Anonym (typ)
    Anonym (Trött mamma) skrev 2014-12-16 17:04:33 följande:

    Skolsköterskan anser att eftersom det inte finns några problem i skolan så kan de inte hjälpa till. 

    Vet inte om jag kan säga att vi har ett bättre och mer givande förhållande till sonen än till dottern, hon kräver 200% av oss som föräldrar så det är snarare att hon får "allt" och lillebror kommer sen.


    Ibland är det också så att ett barn blir familjen "syndabock", bäraren och som uttrycker allt det negativa i familjen. Eller att ett barn tar på sig rollen som "sjuk" för att det är det enda som håller föräldrarna ihop exempelvis, eller ger mening åt någon av föräldrarna som "vårdare".

    Säger inte att det är så. Men det kan vara värt att fungera på dynamiken i ens familj om ett barn mår dåligt.
  • Anonym (typ)
    Alessia skrev 2014-12-16 10:46:23 följande:

    Om nu flickan har en neuropsykiatrisk störning borde signalerna från skolan vara, och under åren varit, helt annorlunda än de är. Nej, jag tror vare sig på ADHD eller något ur autismspektrat. Jag tror på en familjesituation som gått överstyr för flickans vidkommande.


    Jag fungerade alldeles ypperligt under hela min grundskoletid trots ADHD. Det fanns såklart små tecken men dessa kan endast förstås i efterhand.
  • Anonym (jj)
    Alessia skrev 2014-12-17 11:18:59 följande:
    Vi har noga studerat Kopps avhandling. Vårt arbete riktar sig mera till stöd och arbete med föräldrar som som har barn med neuropsykiatriska funktionshinder, men hennes avhandling har definitivt varit av intresse och bekräftar det vi visste sedan tidigare: Barn med ett funktionshinder av neuropsykiatrisk natur faller alltid igenom på flera punkter och det gäller även flickor och det märks i skolarbetet, i interaktion med kamrater (som oftast lyser med sin frånvaro)  likaväl som i hemmet. Dock kan det yttra sig på olika sätt mellan dessa stationer.
    Av ren nyfikenhet, vilken är din profession?
  • Anonym (Frida)
    Anonym (same, same) skrev 2014-12-17 12:45:24 följande:
    Och du ska vara proffs? Som slänger dig med härskartekniker på ett forum. Obehaglig typ är vad du är!
    Instämmer, så tydligt att Alessa bara driver och har noll kunskap
  • Anonym (Fiafrida)
    Alessia skrev 2014-12-16 20:25:35 följande:
    Det är de facto synnerligen ovanligt att att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder sköter sig i skolan, såvida de inte medicinerar för det.. De faller alltid -mer eller mindre hårt- igenom på flera punkter: kamratkontakter, studieresultat, de kan var störande och excentriska eller isolerade och introverta. De är sårbara och svag självkänsla har de alla. Och detta märks, tro inget annat. Jag har svårt att tänka mig lärare som inte reagerar inför sådana beteenden. Däremot har det i min erfarenhet hänt att föräldrar till drömmande och introverta flickor med trolig adhd inte vill gå vidare efter en första kontakt.

    Intressant nog tyder dina verbala påhopp och i din text ett tydligt underliggande raseri på ett personligt problem, kanske av neuropsykiatrisk art?
    Nu ger du dig på något du tycks ha noll kunskap i
  • Rovhatt

    Hej! Hur har det gått för er?

    Jag är mitt i er situation nu och orkar inte mer. Nyfiken på hur det gick för er.

  • Ess
    Alessia skrev 2014-12-16 20:25:35 följande:
    Det är de facto synnerligen ovanligt att att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder sköter sig i skolan, såvida de inte medicinerar för det.. De faller alltid -mer eller mindre hårt- igenom på flera punkter: kamratkontakter, studieresultat, de kan var störande och excentriska eller isolerade och introverta. De är sårbara och svag självkänsla har de alla. Och detta märks, tro inget annat. Jag har svårt att tänka mig lärare som inte reagerar inför sådana beteenden. Däremot har det i min erfarenhet hänt att föräldrar till drömmande och introverta flickor med trolig adhd inte vill gå vidare efter en första kontakt.

    Intressant nog tyder dina verbala påhopp och i din text ett tydligt underliggande raseri på ett personligt problem, kanske av neuropsykiatrisk art?
    Nej (fiafrida) har rätt, flickor är oftast inte utåtagerande i skolan och på andra ställen. De tar ut det när de kommer hem istället, och därför så är det föräldrarna som reagerar och inte skolan.
  • Ess

    Oj det var en gammal tråd. Hoppas ts får hjälp för dottern.

  • AEMB

    Jag tycker det låter som att hon har en diagnos, ev ADHD för jag känner igen det beteendet i min yngsta. när ngn har en diagnos så har dom också en funktionsnedsättning och känner saker på ett annat sätt, ett explosivt sätt. det går inte resonera med eller kräva ytterligare av då. Då har det ju redan gått för långt. vår dotter har åtgärdsplan i skolan för att orka och medicin skoltid och det har revolutionerat för oss. Sen kan vissa dagar/ aktiviteter ändå bli för mkt och då hamna hon ibland där.
    ibland kan man nå fram och stoppa i tid och ibland inte. men självklart slår man inte ett barn! Så sjukt att ngn ens kan med att säga så. Det säger en hel del om den generationen. Men det finns kurser för föräldrar att gå och med en diagnos på papper kan också skolan ge henne mer av det hon behöver. helt Sjukt att BUP inte gjorde mer. Kämpa på!!!!!

  • Anonym (ja)
    AEMB skrev 2026-01-05 21:33:07 följande:

    Jag tycker det låter som att hon har en diagnos, ev ADHD för jag känner igen det beteendet i min yngsta. när ngn har en diagnos så har dom också en funktionsnedsättning och känner saker på ett annat sätt, ett explosivt sätt. det går inte resonera med eller kräva ytterligare av då. Då har det ju redan gått för långt. vår dotter har åtgärdsplan i skolan för att orka och medicin skoltid och det har revolutionerat för oss. Sen kan vissa dagar/ aktiviteter ändå bli för mkt och då hamna hon ibland där.
    ibland kan man nå fram och stoppa i tid och ibland inte. men självklart slår man inte ett barn! Så sjukt att ngn ens kan med att säga så. Det säger en hel del om den generationen. Men det finns kurser för föräldrar att gå och med en diagnos på papper kan också skolan ge henne mer av det hon behöver. helt Sjukt att BUP inte gjorde mer. Kämpa på!!!!!


    Hur hittade du denna gamla tråd?
  • Anonym (Flyg lilla fågel flyg!)

    Läskigt att läsa alla "vuxnas" kommentarer i den här tråden! 

    Jag tar dotterns sida i det här fallet. Hon fungerar bra i skolan, Bup ansåg att hon var en bra och normal tjej. Enda gången tjejen beter sig såhär är alltså i hemmet mot sina föräldrar. Någonting är det som har legat och stört väldigt länge för den här tjejen vad gällande föräldrarnas hantering gentemot henne. Det kan vara långvarig avundsjuka på lillebror och ha blivit tystad för många gånger när hon försökt tala om det. Det hjälper nog heller inte att mamman i det här fallet ska få en till mindre unge som den kommer lägga all fokus på. Jag tror flickan är riktigt ledsen inombords. Den blir inte hörs och den har inte blivit sedd försen nu när den blir vild och "hotar". 

    Det kan också vara så att hon blivit utsatt för våld men att det inte framkommer i tråden för ingen människa erkänner ju att den har använt våld felaktigt förutom högst någon enstaka tillfälle, vilket alla andra vuxna då förlåter omgående. Men har personligen växt upp med extremt mycket våld och tortyr och t om mordförsök som ska se ut som en olycka gente mot mig där man hoppades på att jag skulle bryta nacken så blev sparkad nerför trappade i ryggen fler gånger än vad jag kan räkna. Men den personen är än idag "pacifist" enligt denne själv. Jävla idiot person. 

    Även om det inte nu kanske är lika allvarligt ang ts och hennes barn. Så är en sak säker. Barnet mår inte bra hos sina föräldrar. Kanske man skulle omplacera det till en släkting som den tycker om? Som kan nå den i kontakten och som ser henne. Inget gott kommer ur att "försöka fixa problemet" i detta nu. Något har gått väldigt fel och att barnet ska vara kvar med de som hon faktiskt anser är skyldig henne någonting (något har verkligen hänt, fysiskt eller psykiskt som har väckt starka orättvis känslor hos barnet den saken är helt självklar!) Så släpp fågeln fri och ge den en chans att finna sin egna väg istället för att börja behandla den ännu mer fel då ni finner situationen okontrollerbar. Det är väldigt lätt att göra fel då. 

  • Anonym (Flyg lilla fågel flyg!)

    Ok tråden var visst gammal. Undrar hur det gick för barnet sen och vad som hände??

Svar på tråden Barn som hotar att döda sina föräldrar