Min mans barn tycker inte om mig

Okej. Är det inte svar nog?

Detta måste väl vara ett bra tillfälle att använda den gamla klyschan: 
Tiden läker alla sår.
Fast ibland tar det VERKLIGEN lång tid.

Du får nog bara hänga på. 

Troligen finns det bara en sanning för honom, det är hans mammas sanning. Du dök upp och spolierade hennes planer att det skulle bli pojkens pappa och hon igen. I hennes ögon är du nog och förblir den som hindrade hennes planer. 

Din man får väl än en gång (för det har han säkert gjort) förklara att ni träffades efter det var över mellan föräldrarna och att han inte var intresserad av att få ihop det med mamman igen, oavsett om din existens.

Det kanske behövs 100 gånger innan sonen inser att det är inte mamman som bär på hela sanningen utan det finns en version till

Jag har inte ditt problem med att inte vara omtyckt. Men alla barn drömmer nog om att deras föräldrar ska bli tillsammans igen.

Min ena bonusdotter sa en gång till sin pappa vid middagsbordet att om det tar slut mellan dig och NN så kan ju du och mamma bli tillsammans igen. Min man svarade då att även om det skulle ta slut mellan oss så kommer det aldrig bli din mamma och jag igen. Vi är klara med varandra. Så hon kunde sluta tänka på det och sluta hoppas. Det berodde inte på mig utan dom var färdiga med varandra.

Kändes lite i hjärtat den gången, men jag kunde förstå den lilla 7 -åringens önskan. Det hade inte med mig att göra.

Nu eldades väl hon inte på av sin mamma heller vilket kan vara problemet för dig. Tror också att pappan får fortsätta prata med sonen och tala om att oavsett vad som händer mellan er så är det över med hans mamma. Att han måste sluta hoppas. Det tog slut mellan dom och hade han inte hittat dig hade det varit någon annan kvinna. Inte hans mamma.

Dom behöver inte tycka om dig - däremot ska dom respektera och visa hänsyn till dig precis som du ska till dom, det kan man kräva.