16 månaders går inte

Så hon går när hon inte vet att ni ser?

Det tror jag är rätt vanligt. Mellantösen började gå när hon var 9 månader men vid 2 års ålder kan hon ändå få för sig att hon är invalid när hon ser oss och behöver bäras. ;)

Du får nog ha lite tålamod. Det är stor skillnad på att gå inne med bara fötter eller strumpor och att gå ute i skor, dessutom ofta på ojämnare underlag.
Vår son gick när han var 14,5 månader. Inne. Men utomhus gick han inte förrän han var 16 månader.

Jo precis, hon går när vi "inte ser". ibland kan hon gå ett par steg när hon vet att vi ser! 

Handlar inte om att jag vill att hon ska börja gå på heltid utan tänkte mer på hur man kunde underlätta för henne så att hon slipper vara rädd =)

Vad händer om ni gör det till en lek?

T ex att hon får gå mellan er när ni sitter på golvet?

Då vet hon ju att någon tar emot.

Min dotter tog några enstaka steg vid 15 månader men började inte gå "på riktigt" förrän vid 18 månader (som ju är precis inom normalspannet). Hon var också väldigt försiktig. Vi försökte hjälpa henne våga genom att uppmuntra och göra det till rolig lek, vet inte om det hjälpte dock. Hon är 2,5 år nu och fortsatt försiktig av sig. Det positiva är att hon är riskmedveten och aldrig har behövt "passats" i samma utsträckning som jämnåriga i vår omgivning. Jag vet inte om det finns så mycket att göra annat än att uppmuntra och leka motoriskt.

Tänkte precis skriva ett inlägg om att göra så som du skriver!

Fortsätter....

Vår tös är också försiktig av sig. När hon var ett år gammal tog hon ett, två steg på väldigt ostadiga ben. Mer än så har det inte blivit förrens nu. Tidigare var hon duktig dock med att resa sig och hålla i sig runt bord, stolar, soffor, väggar och då gick hon längs med.

Så nu helt plötsligt sen jilafton hönde det något, det sa bara swisch och hon går nu. Hon är 14,5 månader. Går från köket till vardagsrummet, går ut på öppet golv.

Vi gjorde det som en lek som jag skrev. Du och din man tex sätter er på golvet och särar på benen med fötterna mot varandras fötter med flickan mellan era ben, sedan ropar ni glatt på henne med stora öppna famnen. Går hon utan stöd klappar ni och säger vad duktig hon är med glad röst (om ni nu vill säga "duktig") eller annat som fungerar!

Vi brukar även stå nära henne med famnen öppen och uppmuntrar på det viset gången, när hon tar ett steg backar man själv aningen så att hon tar ett till steg, hela tiden med ett leende och uppmuntran!

Vi har också varit flitiga med att ha henne nere på marken utomhus med stövlarna på. Så om vi bara gått till bilen så gick hon bredvid. Så vår flicka kan nu även gå ute med stövlarna på.

Träna och träna som lek.

Lycka till!

När min son var 16 månader gick han till max 5% och kröp resten. Så över en natt växlade han till att krypa max 5% och gå resten. Då var han 16 1/2 månad gammal. Plötsligt hände det bara! Släpp kontrollen och ge flickan den tid hon behöver. Det kommer lossna när hon är mogen. Du vet väl om att krypandet fyller en viktig funktion för utvecklingen av många andra funktioner så att hon tar sig tid att krypa länge är något positivt. Hon slipper förhoppningsvis de problem som många barn som mer eller mindre hoppar över krypstadiet får med inlärning på andra områden. Tids nog, och endera dagen, kommer hon att börja gå och sen kommer du sucka över hur lugnt och skönt det var medan hon ännu kröp ;)

Ja, men då kan du ju ta det lugnt :) hon kan ju gå. Det kommer.

Lite komiskt att skriva "Ta det lugnt det kommer" osv, för mig spelar det ingen roll när hon går på heltid utan det är hennes rädsla som jag vill att hon ska få slippa! 

Lek funkar inte. och hon kryper inte utan kör monkey style, men det hör inte hit.. undrade bara om man kunde underlätta HENNES rädsla! =) 

Fast det är väl naturligt att få vara lite rädd för nya saker? Man kan inte skydda sitt barn från rädsla. Det är en naturlig känsla. Det är läskigt för många barn att börja gå, och att sen gå utomhus dessutom.
Vår son tyckte det var jätteläskigt att gå utomhus. Då var det dessutom snö. Men det är ju bara att finnas där som en trygg hamn, krama och lugna. Inte pressa på. Vill hon inte, så ta det lugnt bara.

Min dotter går inte heller, blir 16 mån om två veckor. Hon kan gå fast hon har inte alls någon vidare balans. Hon har visat en gång att hon kan gå, tog flera steg. Det började med att hon ställde sig upp utan stöd i sängen och vi uppmuntrade henne att ta steg, så gjorde hon det. Sen tog hon även några steg på golvet men efter det så vill hon inte! Hon ställer sig fortfarande upp i sängen för där vågar hon eftersom det är mjukt när hon ramlar. Undrar också hur man ska göra för att det ska lossna för henne.... Hon kan ju inte få bättre balans om hon inte övar.

Rädslor är inte farliga. Hon är kanske inte rädd, hon är kanske bara försiktig. Låt henne ta det i sin egen takt är mitt råd.

Vad är monkey style?

Har hon en lära gå vagn (en sån som man går med som en dockvagn)? Finns många begagnade på blocket annars. Den hjälpte dottern mycket med att komma igång och träna upp muskler, "hållning", och balans för gående utan att behöva oroa sig för att ramla. Sen när hon gick utan hjälp var den fortfarande kul att springa och köra rally med ett drygt år till. ;)