Hur kan man vara så hjärtlös? (Varning för personlig ilska)
Sedan två år tillbaka har jag haft ett bonusbarn (3,5 år) tillsammans med en 7 år äldre man och vi har delad vårdnad. Mamman har alltid varit en jobbig del att handskas med då hon har (misstänker vi då hon vägrar träffa varken psykolog eller liknande) borderline och tyvärr har detta gjort livet väldigt mycket jobbigare för både mig och min sambo, såsom personangrepp, vägrat lämna tillbaka barnens saker, eller beskylla oss för att vi inte vill ta hand om barnet (då vi inte lämnar över nya saker vi köper eller liknande). Det senaste har det varit mycket lugnare däremot eftersom hon har skaffat sig en ny kille. Men nu har barnet börjat säga saker om mig såsom att jag är dum, förstör hans saker eller inte ska köra bilen. När vi frågar honom "varför säger du så?" tillägger han "Mamma säger det!". När vi hörde detta första gången blev vi alldeles paffa. Jag menar vad säger man då?? Och nu sitter jag här och känner mig arg och ledsen... Hur kan man göra så mycket för att förstöra någon annans liv? Är hon så osäker i sin egen föräldraroll att hon måste trycka ner mig för sitt barn för att må bättre? Finns det någonting vi kan göra för att föbättra situationen? Jag gissar väl på att vi egentligen bara borde agera som vanligt och genom handlingar visa att jag älskar honom och att jag aldrig skulle drömma om att förstöra hans saker. Jag är såklart inte arg på barnet då jag kan se att han gillar mig, men att hans mamma gör såhär gör mig bara förbannad Lite stöd från er underbara människor hade betytt guld för mig just nu