Hur vet man säkert - missfall eller ej?

Jag har egentligen inte funderat jättemycket på det, eftersom jag inte har någon barnlängtan, men saker och ting har förändrats. Jag tror att jag fick missfall i somras och delar med mig av min "känsla" och efterlyser era egna erfarenheter. Jag hppas det inte blir för långt, ha tålamod.

Jag närmar mig 30 och har alltid haft mer eller mindre regelbunden mens sedan jag fick den. Hoppar kanske fram eller bak med 1-2v om det skulle vara ngt, men oerhört sällan har den uteblivit trots att jag är överviktig. Jag har känt av varje ägglossning väldigt tydligt, och första 1-2dgr har jag haft mensvärk som ibland varit väldigt plågsam. Men inte värre än att det mildrats av smärtstillande!

I somras kom inte mensen rikitigt som den skulle. Det var mer stickningar och små röda flytningar, ingen riktig menstruation. Knappt tre dagar. Men ungefär en och en halv månad SENARE...! Av ren noja brukar jag alltid vakna av mig själv på nätterna och gå på toa, denna natten vaknade jag av smärta! Eftersom det känts lite kvällen innan hade jag binda men det kändes som att det inte höll tätt, och mycket riktigt - det rann länga benet och blev spår efter mig ända från ovanvåningen och ner. Och det fortsatte vara rikligt och med mer klumpar än vanligt. Smärtorna som kom under hela "mensen" var olidliga!! Det strålade, pulserade ut i ländryggen, hela magen, ner i låren. Jag kom på mig själv att gråta när jag låg och vaggade i sängen av det. Vanlig smärtstillande funkade INTE utan jag fick lite kraftigare saker av en vän.

När det hela var över var jag utmattad men tänkte inte mer på saken. Förrän nu, när det gått ett par månader och jag upptäckt att jag varken känner av min ägglossning längre, ingen menssmärta mer än ytterst lite molande, blödningarna har minskat osv. Det som ekar i mitt huvud är "alla menssmärtor osv försvinner när du fått barn"...

Var det mån tro ett missfall?