Frågor till er med familj från donatorinsemination

Hej!
Ser att du inte fått några svar ännu. Jag och min man försökte bli gravida i 5år innan vi till slut fick se pluset, är nu i v 22. och har fortfarande svårt att förstå att det nu äntligen är vår tur. För oss så känns det som det självklaraste i världen att vi fått hjälp av en donator. Vi kommer berätta för barnet tidigt, kanske köpa en bok som tar upp ämnet eller så funderar jag på att göra en egen fotobok. Vi visste från start att det kunde vara svårt då min man hade cancer som liten och fick cytostatika som förmodligen är anledningen till att det inte finns några spermier alls. men vi har hela tiden sett donation som en alternativ väg så det kom aldrig som någon riktig chock för oss, vilket jag kan tänka mig måste vara extremt jobbigt om man inte för förberedd på det.

Min man är jätte glad i dag, pratar mycket om bebisen mm. han har tagit det bra från första stund. 
Önskar dig lycka till !*
www.piomio.blogg.se

Tack för svar, och kul att ni fick plussa! Lycka till med allt! 

Hej! Vi är i exakt samma situation. Väntar på tid hos kurator. Jag har försökt acceptera donation sedan september men tyvärr inte kunnat göra det än. Hur ser det ut för er idag och hur går era tankar? Från vilket sjukhus får ni hjälp? Mvh

Vi har en son på fyra år (fem senare i år) som vi fått med hjälp av spermiedonation. Maken grubblar inte i det att han inte är genetisk pappa åt sonen, utan det är så självklart. Vi har pratat så smått med sonen om att en annan man hjälpte oss att få barn, längre än så har vi inte kommit då han inte är särskilt intresserad. Vi är inte heller oroliga att sonen kommer göra något genombrytande av son/fader roll när han blir äldre. Det känns jättebra att vi valde denna vägen. Är ju svårt att jämföra om man lyckats på eget bevåg, men vi är väl som vilken familj som helst. 

Sonen är mer lik maken än mig i båda utseende och till sättet, det är lite roligt då alla påtalar det och blir så förvånade när de får veta hur det ligger till. 

Lycka till ni som ligger i startgroparna!!

Hej igen Danieln. Du och min sambo är i exakt samma situation. Är det något du känner att du vill bolla med med honom så hör av dig. Vi fick beskedet i september som jag skrev och idag är vi framme i kön och kan äntligen ta nästa steg så fort vi är redo. Mvh