Besvärliga ragdollhonor

Detta kommer förmodligen låta bittert och tråkigt, men jag måste få det ur mig och hoppas på att någon kan komma med ett gott råd eller två.

Jag och sambon har sedan mars 2014 två underbart härliga ragdollhonor från samma kull hos oss som kastrerades i somras och fyllde ett år i december. Vi älskar dem innerligt och de har verkligen berikat vårt liv, MEN - och detta känns förfärligt jobbigt att säga - de är så enormt jobbiga att ha att göra med, på vitt skilda sätt.

Bodil är en supersocial tjej som alltid vill vara med, men som av någon anledning sällan kan vara tyst. Hon pratar nästan nonstop, vilket är väldigt påfrestande nattetid då det blir svårt att sova. Mellan 04-07 på morgonkvisten hoppar hon upp till oss i sängen, och vaknar vi inte av hennes gnäll börjar hon peta på oss med tassen (till en början utan klor, sedan med) tills vi ger upp och stänger igen dörren. Hon kan dessutom aldrig låta bli att peta, slicka eller äta på sådant som sopor, disk och (vår) mat, vilket säkert hänger ihop med att hon är ett riktigt matvrak. Hon lyckas, trots barnspärrar, då och då bryta sig in i sopskåp och skafferi där hon tar för sig tills hon blir upptäckt. Påfrestande för oss, minst sagt.

Bodil är dessutom något överviktig och vi har fått tips från veterinär om att leka mycket och ofta med henne så att hon inte ökar på ännu mer. Problemet är att hon visar noll intresse för lek och aktivering, trots att vi har testat de flesta lekar och leksaker. De får maten (Royal Canin appetite control) utportionerad över dagen i aktiveringsmatskålar, men det ska egentligen mer till med just Bodil för att få henne att tappa lite i vikt. Lillemor leker alltid på fint och bra, men Bodil är totalt ointresserad av att leka och röra på sig, trots olika leksaker och klättermöjligheter. Hon är, som tidigare nämnt, ett riktigt matvrak, äter upp på två sekunder och vill ständigt ha mer. Tips på hur jag ska få henne lite mer intresserad av att leka, och något mindre förtjust i mat?

Lillemor är mer skygg av sig och inte alls lika social som Bodil. Hon är tystlåten, älskar att leka och inte alls lika into mat som Bodil är. Däremot kan hon, som jag tolkar det, vara ganska dominant mot och överlägsen Bodil. Hon slår ofta bort Bodil från matskålen och från den översta plattformen i klösträdet och jagar iväg henne, men kan andra stunder vara supermysig mot henne och, som exempel, tvätta henne länge och väl. Ytterligare någonting som Lillemor lagt sig till med de senaste månaderna är att hon inte krafsar över sitt bajs i lådan. Också någonting som minst sagt är påfrestande för oss då det ju inte luktar suveränt härligt.

Vi bor i en tvåa på 55 kvadratmeter, har bra klös- och klättermöjligheter för dem, en nätad balkong de kan vistas på och flera olika leksaker som vi byter ut emellanåt då de tröttnat. De har två kattlådor och alltid tillgång till vatten, medan de får maten utportionerad över dagen efter veterinärs rekommendation. Varje kväll försöker vi aktivera dem med bollar, laserpekare och annat - vilket endast Lillemor finner något som helst intresse i - och de har alltid "sina" respektive platser att sova och vila på, där ingenting stör dem. De verkar friska, pigga och glada vad vi kan se och förstå, men det går sällan en hel dag utan att jag känner mig nästintill gråtfärdig över att jag ständigt får passa på dem, gräva över efter Lillemor i lådan, vakna på natten av att Bodil ylar eller plocka sopor som hon lyckats dra ut från sopskåpet. Det kanske låter bittert och tråkigt detta, men ibland känns det som att det på riktigt går överstyr. Jag älskar dem så mycket och vill verkligen ha dem kvar, såklart, men helst under andra förutsättningar än dessa.

Några tips och goda råd?

Jag kan förstå att det kan vara påfrestande men jag tror att det mesta kan lösas med enkla medel.

Det första jag hade gjort är att se över matsituationen. Det låter som att Bodil går och är hungrig jämt och att det har lett till att hon blir lite manisk när det kommer till mat. Den första regeln när det gäller mat till katter är att inte alltid lita på veterinärerna. Deras utbildning i näringslära för smådjur består i 5 timmars föreläsning från foderbolagen.

Katter är strikta köttätare och ska helst endast äta foder med kött och inget mer. Läs på om kattmat själv och leta reda på ett foder som du tycker verkar sunt. Tycker era katter om blötmat? I så fall skulle jag försöka vänja dem att bara äta blötmat. Blötmat hjälper överviktiga katter att gå ner i vikt och underviktiga att gå upp. Blötmat består av endast kött vissa märken har lite vegetabilier i sig men inte mycket. Det innehåller lika mycket vatten som deras naturliga bytesdjur. Bra blötmat är exemplevis Mjau, Bozita, Icas egna portionspåsar.

Torrfoder med hög kötthalt är: Acana, Applaws, Taste of the Wild, Orijen, Porta 21 Sensible. Undvik helst Royal Canin som innehåller mest spannmål som gör katten mest tjock och ej ger mättnadskänsla. Ett torrfoder ska innehålla runt 20% fett. Tänk på att katter inte blir tjocka av fett utan av kolhydrater.

Dessa foder, blötmat och bra torrfoder kan man ge fri tillgång till utan att katterna går upp i vikt. Detta kan lösa problemet med att hon blir manisk vid varje utfodring. Prova även om hon vill ha en rå kycklingvinge att tugga på så har något att göra ett tag + att det är bra för tänderna.

Att Lillemor inte täcker över bajset är en dominanssak. Hon vill visa vem det är som bestämmer. Katterna är nu runt året och under detta år börjar de mogna socialt. De kommer att göra upp flera gånger vem det är som bestämmer. Sen borde det ju vara så att Lillemor bajsar en gång per dag? Då borde det ju bara vara att täcka över det eller att då tömma kattlådan? Hur mycket sand har ni i lådan? Även det kan spela roll. Tänk på att det helst ska vara minst 10 cm av finkornig sand.

Hoppas att allt löser sig för er!

Besvärliga ragdollhonor

INNEHÅLL