Fungerar det att ha olika regler i en familj för biobarn och bonusbarn?

Jag rekommenderar att du läser "Askungen". Det är en spännande skildring om just det du efterfrågar. Där kan du säkert få lite matnyttiga tips om hur du går tillväga för att kunna särbehandla dina egna barn positivt så effektivt som möjligt. 

Lycka till. 

Jag förespråkar definitivt samma värderingar i en familj oavsett om de är ens egna eller sambons från tidigare relation.

Här äter vi gemensamma måltider, med undantag för den yngsta när hon var under året och hade eget schema till viss del. Vi försöker få alla barn att lära sig ett vettigt sätt vid matbordet. 10-åringen SKA kunna tugga med stängd mun, medan 4-åringen uppmuntras att tänka på det. Tyvärr gäller inte samma regel hos hennes  mamma, så vi får börja om varje gång hon kommer hit varannan helg. 10-åringen SKA dricka minst ett glas vatten med tanke på sin mage medan de andra har tillgång till både mjölk och vatten.

För att inte få 4-åringen ska anta samma slappa vanor som 10-åringen får vi tjata/kontrollera att båda får tänderna borstade, borstat håret, bytt trosor o s v. Självklart borstar vi 4-åringens tänder, medan den äldsta får klara sig själv.

1,5-åringen och 4-åringen har samma läggningstider, medan 10-åringen har en senare. Sedan får hon skylla sig själv om hon går lägger sig den senaste tiden som är okej när hon vet att syskonen är morgonpigga. Vi bor i en trea, så det är svårt att undvika lite stoj.

Innan fick 10-åringen äta godis när de yngre lagt sig på fredagen eller lördagen för att inte trigga godisbehovet hos de yngre. Nu är det inget problem då äldsta har ett år med godsaker vid ytterst få tillfällen tillsammans med sin mamma.

När yngsta sover middag får de äldre leka lite tystare lekar.

Så reglerna varierar väl en del, men grundtankarna är nog oftast detsamma. Det som skiljer oss mest som föräldrar är tillgängligheten till teven. Sambon tycker synd om sin dotter att det inte finns så mycket för henne att göra utan att hon då måste få roas av teven när hon har tråkigt. Detta gör att min dotter leker mindre de helger hon är här mot annars. Sambon är tv-beroende, så det är väl en del av förklaringen. Sedan är det väl synd om henne att hon har så tråkigt att hon inte hinner bli kreativ och komma på något. Hon har ändå en hel del saker i sin garderob, även om hon inte har eget rum här, men sambon är väl rädd för att hon inte vill komma hit.

Om 10-åringen måste vara tyst när de små sover, så måste man kunna begära detsamma av småsyskonen när den stora sover!

När det handlar om så lite som varannan helg, och 10-åringen inte har något att göra, så ska hon givetvis få ha TV, dator, iPad, etc.

Jag hade verkligen känt mig som en utböling i er familj, om jag var 10-åringen.

Eh fast även mellan mina barn så gäller att tolvåringen inte får föra massa oväsen efter kl 20 när de små lagt sig, han får finnas till givetvis men inte sitta och skrika i sitt headset för att han spelar onlinespel. Omvänt när de små går upp och tolvåringen verkligen också skulle behöva vakna för att han är i den åldern att han annars ligger och sover till klockan 14 på eftermiddagen och vänder totalt på dygnet. De får inte gå in i hans rum när han sover, det är bara jag som får för att väcka honom 20-30 ggr så han går upp och äter frukost. Så jag tycker det handlar mer om vilken dygnsrytm vi kan tänka oss att acceptera med tanke på jobb, skola etc.

Läser du hela inlägger så handlar det om att tassa på tårna DAGTID, då den lilla sover - men ingen tåtassning tidig morgon, när den stora sover.

Kan tillägga att våra barn kommer att få hjälpa till betydligt mer hemma och få större ansvarsområden, de kommer även få mindre uppmärksamhet och de får lära sig att leka själva. Något som jag tyckte och tycker är stundvis oerhört påfrestande med bonusbarnen som fortfarande förväntar sig att bli underhållna och tycker det är supertrist när man inte ägnar sig helhjärtat åt dem, vilket ger noll utrymme i förhållandet och det blir en väldig konkurrans mellan barnen om den konstanta uppmärksamheten. Därmed inte sagt att vi inte kommer att göra massor av saker gemesamt, det har vi alltid gjort och vi har roligt, men just det där kravet hela tiden är sjukt jobbigt, kommer ihåg att jag var tvungen att stänga in mej på toaletten även när min lilla bonus var 8 bara för att andas lite för han följde mej precis överallt.

Kan tillägga att våra barn kommer att få hjälpa till betydligt mer hemma och få större ansvarsområden, de kommer även få mindre uppmärksamhet och de får lära sig att leka själva. Något som jag tyckte och tycker är stundvis oerhört påfrestande med bonusbarnen som fortfarande förväntar sig att bli underhållna och tycker det är supertrist när man inte ägnar sig helhjärtat åt dem, vilket ger noll utrymme i förhållandet och det blir en väldig konkurrans mellan barnen om den konstanta uppmärksamheten. Därmed inte sagt att vi inte kommer att göra massor av saker gemesamt, det har vi alltid gjort och vi har roligt, men just det där kravet hela tiden är sjukt jobbigt, kommer ihåg att jag var tvungen att stänga in mej på toaletten även när min lilla bonus var 8 bara för att andas lite för han följde mej precis överallt.