MÅSTE stå upp och vagga, är jag elak om jag vänjer henne vid att sitta?

Kanske beror på vilken bärsele du har. När min tjej var liten körde vi sjal och som större använder vi pognea. Båda har avlastat min rygg och mina axlar tycker jag. Sen kanske bärsjalen var lite klurigare när man skulle lägga ner henne i sängen men med bärselen är det bara att knäppa loss och liksom smyga ner henne i sängen.

Men det är nog väldigt individuellt vad man gillar bärsele och sjal. För oss var det iaf räddningen.

Vi har en babysitter som går att gunga med foten (som en gungstol), den somnar vår bebis i. Det kanske funkar!

Vi har en gungfotölj som gjorde susen. Ibland har det varit nödvändigt att stå och då har bärsele varit oumbärlig.

Vi provade både sjal och sele men det funkade inte alls. Dels för att han inte kunde somna "upprätt" och dels för att min rygg inte pallade att bära med sele så länge heller. Sjal hatade han öht, fungerade aldrig att bära i.

Kommer inte ihåg hur lång tid det tog innan han somnade själv med napp och snuss utan att vara ledsen. Kanske en vecka?

Vi gjorde så att han fick ersättning i famnen och det somnade han ju nästan av. Sedan la vi honom i spjälisen med napp och snuss och jag satt bredvid. Läste Pantleys" somna utan gråt" och följde många av de råden. Kanske kan vara nåt för dig också?

Gungstol! Finns på nätet.

Ska ta en kik på den boken!

Amning funkar ju så vida hon är hungrig men är hon inte det bara bökar hon och drar och släpper hela tiden vilket ju inte är skönt. Det är knepigt när hon är trött men inte hungrig liksom... Men ska kolla efter boken på bibblan.

Bärsele eller sjal har jag ju redan provat och de avlastar inte alls. Hade problem med ryggen innan jag fick barn och det är olidligt ibland.

Gärna! Men det blir trångt i vår lilla tvåa :P och dessutom har jag provat gunga av och an i soffan men det funkar inte heller...

Nej, det är inte elakt och det är inte farligt för ett barn att skrika och gråta (mest jobbigt för föräldern!)

Det som är farligt är att ignorera och/eller lämna ett ledset barn, och det är ju inte alls det ni tänker göra. Så om du, under skrik och gråt, vänjer henne vid att sitta ner när ni nattar och samtidigt finns där, tröstar, försäkrar att det nog ska gå också fast det inte är som det brukar, så kommer hon acceptera det efter ett tag. Men visst. Det KÄNNS ju som barnmisshandel när ens barn är så ledset! Och kan man undvika det med hjälp av balansboll eller liknande så är det kanske en enklare utväg för alla, men ibland måste man ju genomföra förändringar för att man som förälder inte pallar mer, och så klart att det är jobbigt för barnet. Hon förstår ju inte. Men så länge ni finns där för henne så är det ingen fara! 

Pilatesboll är ju fantastiskt smidigt om man inte vill bära i sjal/sele och tycker att det är jobbigt med väldigt ledset barn. Lätt att gunga mindre och mindre och vagga just precis det som behövs om man vill vänja barnet vid stillasittande famn .

Vår dotter var svår att söva på annat sätt än med amning eller ståendes och vaggandes (eller i vagn eller bil). Vi körde mycket sele/sjal och en balansboll att sitta på. Fungerade väldigt bra!

Nu är hon 17 månader och somnar ofta i sängen med någon av oss sittandes brevid. Ibland behöver hon dock vaggas och det funkar inte sittandes.

Barn är väldigt olika. Det gäller att hitta sätt som funkar för er, och vissa barn är väldigt svåra att vänjas till att man sitter eller ligger när de ska nattas. Jag tror på att hitta bra hjälpmedel för att lösa det men samtidigt testa då och då om det funkar att natta på ett annat sätt.

När slutade ni behöva vagga era barn?

Det undrar jag också!

Jag fick gå runt och vagga sonen tills sömns tills han var typ 8 månader. Ibland 2 timmar. Armarna var som spagetti. Men det var det enda som funkade :/

Okej. Här innebär vaggandet högst en halvtimme-möjligen timme. När du skriver att du slutade vagga honom sen, betyder det att han bara började somna av sig själv eller tog du tag i det så att säga?

Stimulansen hjärnan får av rörelsen den känner när föräldern står upp och håller barnet medan det går runt omkring är viktig för hjärnan och dess utveckling- redan i magen var den stimulansen viktig för utvecklingen och så är det även utanför magen. För den som undrar :)

Vi bar och bar :) tråkigt att bärsjal inte har fungerat för er! Men allt är i faser, det går ganska fort, mitt råd är att undvika att låta barnet gråta och göra det som funkar tills vidare, rätt som det är vill barnet sova på ett annat sätt eller så upptäcker ni nya metoder som också funkar.. Hur lång tid brukar vaggningen ta?:)

Sonen är nyss fyllda 6 månader.

Vår son vill när han är ledsen och trött, bli buren av sin pappa. Hans pappa kan också vagga sonen till sömns liggandes i knäet. 

Jag behöver inte bära runt på honom längre om han är trött och ledsen, endast de första tre månaderna. Jag kan nu gunga honom tills sömns när han halvsitter i min famn och lägga ner honom. Det går absolut inte att ha honom liggandes i mitt knä då skriker han.

Roligt att han vill nattas på olika sätt av oss. (Men det funkar också att mata honom till sömn när han ligger i sin säng om han är glad och trött)

Min kropp fixade inte att bära omkring honom, så ja började vagga honom i knäet och det har ju funkat. Vet inte hur lång tid det tog att "avvänja" honom med gåendet. 

Jo, det vet jag förstås. Men jag vaggar ju henne fast jag sitter ner och det funkar ändå inte. Trots att jag försökt att ha exakt samma grepp. Undrar vad det beror på egentligen? Att de ska vaggas kan jag förstå men varför just ståendes?

Det brukar ta allt ifrån fem minuter till upp till en timme. Väldigt olika.

Men egentligen handlar det inte bara om när hon ska sova. När hon är pigg men fått nog av att sitta/ligga så vill hon att man går omkring och bär på henne. Man kan tro att hon är understimulerad då men jag har försökt med alla möjliga leksaker i det skedet och det funkar ändå inte. Man ska upp och stå och vagga lite av och an så är det lugnt bara.

Min dotter är 11 månader och jag bär fortfarande henne mesta tiden. Ergobabys sele är min räddning. Tycker inte alls det är tungt då all belastning kommer på höfterna, däremot är man ju lite otymplig.