Bältros och gravid.

Som rubriken lyder är jag gravid i v 9 och har fått bältros. Detta är en smärta som inte går att beskriva med ord. Gråter mig till sömns på kvällen och oroar mig nå fruktansvärt. Att få bältros i min ålder och att vara gravid och få bältros är tydligen väldigt ovanligt. Att bältros skulle skada fostret sägs oxå vara en liten risk. Efter 1 lång vecka av en smärta jag inte ens kunnat föreställa mig börjar det sätta sig psykiskt. Jag tänker att eftersom bältros är ovanligt som ung gravid, men jag fick det, tänker jag oxå att jag lika gärna skulle kunna vara "den lilla risken" som får ett skadat foster. Jag har hittills i graviditeten försökt vara så positiv som möjligt, då jag tänker att negativitet kan framkalla negativa saker. Att vara positiv i denna situation blir svårare och svårare för varje dag som går. Jag har längtat efter barn i flera år och nu är jag äntligen gravid. Nu undrar jag såklart vad jag har gjort för fel för att förtjäna detta och att aldrig få vara riktigt, riktigt lycklig. Snälla, kom med solskenshistorier! Är det någon mer där ute som oxå fått bältros som gravid och på något sätt kan ge mig lite hopp och pepp? Känner mig maktlös!