Är det bara jag som AVSKYR kvällsarbete?
Hej.
Mitt arbete på ett boende för funktionshindrade är helt okej, ibland rentav roligt. På samma sätt kan det vara hemskt påfrestande med allt ansvar. Ibland kan telefonena ringa i ett kör och dom boende behöver alla hjälp samtidigt. Ibland får man så mycket skit både av anhöriga och boende . Sådana stunder vill jag bara ta mitt pick och pack och gå...
Men arbetstiderna-FYFAN!
Arbetar i stort sett bara kvällspass från 15-21. Eller så har jag sovande jour från 15-10 dagen därpå. Dessa arbetstider suger!!! När mina vänner eller familj arbetar/pluggar så är jag oftast ledig. När dom är lediga på kvällarna så jobbar jag...Att gå på bio, äta middag eller bara ta ett glas ute under veckodagarna är nästan omöjligt för mig. Sådana "småsaker" måste jag fan planera in flera veckor framöver för att det ska funka. Ibland går det flera veckor innan jag kan äta middag med pappa och hans sambo- detta var tidigare en baggis att ordna.
Jag HATAR dessa arbetstider eftersom det känns som att en del av mitt sociala liv har berövas mig. En del av vardagen har förlorat sin lyster- så känner jag!
Mitt jobb är lämpligt för bittra ensamstående människor som skiter i vänner eller familj. Eller människor som tycker att det är underbart att slippa vara hemma med sina vänner eller sin familj. Men det passar inte en ung, social och livsnjutande människa som jag!
Kvällar är inte min grej- är det nån mer som känner igen sig?