haveri med tonårsdotter

min dotter är 15. Jag o hennes pappa lever skila sedan 6 år. Han har en ny familj. Jag lever själv. Dotterns bröder är lite äldre o alla tre har bott huvudsakligen hos mej. Jag o min dotter har haft en superbra relation med många roliga händelser o många förtroenden genom åren. Jag har deltagit i allt runt mina tre barn. jag har verkligen levt för barnen o njutit av det. Av o till har dottern vägrat åka till sin pappa av olika orsaker. Av o till har hon så klart testat gränser o gått över dem ibland. Jag har själv agerat utan pappans inblandning när detta hänt. För 1 vecka sen åkte hon till sin pappa efter ett allvarligt samtal med henne om att hon allt mer behandlade mej som en disktrasa o att hon tog mej allt för mycket för given. Hon har då sen en tid varit arrogant o elak mot mej. Sagt o gjort en rad respektlösa saker som sårat mej djupt. Ett par dagar senare ringer pappan mej o meddelar att hon inte kommer att återkomma till mej på obestämd framtid. Han är visserligen en klok man i flera avseenden, men han menar nu att jag inget kan göra mot hennes vilja. Men han råder mej att kontakta en samtalspartner som hon o jag gemensamt kan gå till. Ett gott råd som jag tar till mej. Nu har jag bokat tid flr samtal tillsammans med dottern men hon tänker inte följa med. Hon vill inte prata med mej alls. Hennes pappa menar att det måste få komma i hennes takt. Jag menar att jag som förälder kan ta henne med. Jag har ingen aning om vad problemet är, annat än att jag, precis som de flesta föräldrar inte accepterat att hin varit ute med vuxna män kl tre på natt mot skoldag t.ex. bara ett ex av många. Klart hon hatar mej de gånger jag hämtat henne mitt i nätterna i nån lägenhet..... men jag vet ju inte om det är anledning till att helt bryta kontakt med mej?

Hur gör man? Hur överlever man en tonårsflickas hat?

Pojkarna har varit så annorlunda! Så enkla o smidiga. Det har funnits stunder med dem oxå men inte på långa vägar så här.....

Tips? Någon? Ge mej hopp.