Mamman flyttade 30 mil bort från två små barn!

Jag är så ledsen för barnens skull. Har barn i samma ålder och jag kan inte leva utan dom. De är så små och behöver mama. Jag är borta en timme och mina barn skriker av gledje när de se mig igen. Kan du göra något för barns skull för din äktenskapp. Be din fru om förlåttelse. .. vad som helst. Man kan inte bara lämna familj och skadda sina barn för hela livet? Försöka prata med någon, bli ärligt.....

Japp, på två veckor var det avklarat, jag fick denna chock-info i muntlig förberedelse i TR, beslut blev att barnen (1,5 och 3år) ska bo hos mig, men med ett frikostigt umgänge med mamman, varannan vecka onsdag till måndag, och att jag ansvara för transport av barn, fram och tillbaka.

Från ovetande till att plötsligt ha denna situation på två veckor!!!

Allt är igång, hjulen snurrar, milen som dessa barn avlägger per vecka är mer än jag åkte under mina första år tillsammans!!

Jag behöver råd från alla förståsigpåare och dej med förnuftet i behåll, HUR du tycker och tänker att jag/vi ska lösa detta!?

Den viktiga frågan är hur ett umgänge rimligen kan se ut?

Jag är så ledsen för barnens skull. Har barn i samma ålder och jag kan inte leva utan dom. De är så små och behöver mama. Jag är borta en timme och mina barn skriker av gledje när de se mig igen. Kan du göra något för barns skull för din äktenskapp. Be din fru om förlåttelse. .. vad som helst. Man kan inte bara lämna familj och skadda sina barn för hela livet? Försöka prata med någon, bli ärligt.....

hej min sambo är i liknande situation med sitt ex. Skillnaden är att de tror på skiten hon säger. Hon flyttade 50 mil med barnen till sin nya pojkvän som hon förlovade sig med 2 månader efter hon träffat han. Hon har fått hela vårdnaden och han har övervakat umgänge 1 dag i månaden och telefonsamtal med barnen 2 gr i veckan.

Hoppas att du är försiktig. Det jag har lärt mig av allt detta är att du:

1 En bra advokat.

2. Bråka inte med mamman eller säg dåliga saker om henne till henne eller till sociala, tingsrättt eller annat. Kom ihåg att hon kan spela in dig.

3. Visa att du vill samarbeta.

4 . Visa att du främjar umgänge med barnen och mamma. Om du måste söka ensam vårdnad visa att du gör det för barnens skull och se upp så att det inte ser ut som en hämnd mot mamma.

Avslutningsvis låt aldrig hon få några bevis mot dig på något överhuvudtaget och ta det lugnt och bete dig stabilt.

Ett tips om du vill försöka komma överrens med mamman är att du mailar frågan och ser till att få svaret på mail också. Annars kan hon vända det emot dig i rätten.

Bevis är att och o här. Glöm inte det.

Håll dig så neutral du bara kan och försök se alla alternativ ur flera vinklar innan du lämnar ditt förslag.

Inför den slutgiltiga förhandlingen kan det vara bra att ha flera alternativ till lösningar i bakhuvudet, detta för att inte bli låst om du får avslag på första alternativet.

Jag har ingen tidigare erfarenhet av just din situation, men har däremot fått hjälpa min mor med ett par ärenden som krävt advokat. Det jag reagerade på här är att du ska ge ditt ombud en chans till, fast du skriver att ni inte synkar. Jag är inte helt säker på att det är bästa vägen att gå.

Min mammas advokat synkade inte heller med henne och efter ett samtal där det framkom att han faktiskt var väldigt god vän med motpartens advokat, som i sin tur var god vän med sin klient, valde vi att avbryta samarbetet och leta efter någon annan. När nya advokaten läste igenom vad som sagts och gjorts hittade han flera saker som stred mot god advokatsed.

Så mitt råd är att om känslan säger att ni inte synkar så kan det ligga något bakom det, som gör att han inte arbetar för din sak på det sätt du förväntar dig. Du kanske ska höra dig för med någon/några andra advokat/er i god tid innan huvudförhandlingen, och kom förberedd med exempel på hur ni inte riktigt kommer överens (för att se hur de ställer sig till de frågorna).

Du accepterade det.

Du och mamman verkar se olika på "barnens bästa". Struntar du i att följa domen så är risken stor att mamman vinner boendet, om hon yrkar på det, i huvudförhandlingen.

Jag förstår att det antagligen inte finns några kopplingar, och det var inte så jag menade (att det skulle vara samma i ditt fall som i min mammas), utan snarare att om det känns som att ni inte synkar så brukar det ofta stämma. Så i ditt fall (nu när du berättat mer) så tolkar jag det som att din magkänsla säger att han inte riktigt prioriterar ditt fall speciellt högt, och då är det förmodligen så. Med det sagt så låter det jättebra att du ska känna av hur ni funkar på fredag.

Självklart är det inget man hoppas på, att behöva juridiskt ombud (inget illa ment till alla advokater, har arbetat för en och känner många - bara på samma sätt man hoppas slippa träffa sin doktor )!

Ursäkta, men exakt vad hände med mantrat "för barnets bästa"!?

Två förskolor!?

30 mil varannan vecka!? - "Får" barn så små som 1,5 år ens bo varannan vecka!? Brukar man inte rekommendera varannan vecka från 3-års ålder!?

Det verkar inte särskilt genomtänkt. Mamman får väl ha umgänget i staden där barnen bor. Hon kan ju inte tvinga sina barn att byta hem varannan vecka, i så ringa ålder!? Det låter ju helt absurt!